Om hur man ljuger

Tänkte blogga lite om mina tankar runt ”klimathotet”. I några av dagens tidningar är det på tapeten.

Om vi drar tillbaka klockan till Kyotomötet, var ju detta baserat på diverse larmrapporter om att man akut behövde minska utsläppen av växthusgaser, och då framför allt koldioxid. Skitbra tyckte politikerna i många länder, eftersom de insåg snabbt att man kunde åka hem och genomföra massor med miljöskatter och annat på de som förbrukar fossila bränslen. Givetvis eftersom de styrande politikerna var inblandade, var det upp till dem att sedan fördela utsläppskvoterna inom landet. D.v.s. om något statligt släpper ut massor, finns det ingen anledning att skära ned på dessa utsläpp, däremot kan man påtvinga bilisterna högre miljöskatter för att målen ska uppnås. USA gick inte på hela denna historia, och vägrade skriva under protokollet, och för att man skulle få Kina med på protokollet tilläts de öka sina utsläpp. Hela historien var alltså baserad minst sagt tvivelaktiga grunder både vetenskapligt och politiskt. Men bl.a. svenska politiker var inte sena att utmåla USA som det svarta fåret på mötet.

Under åren efter Kyoto har det runnit en hel del vatten under broarna, och en del vetenskapliga rapporter som ej styrker ”global uppvärmning” har inte publicerats eftersom de emotsagt det politiskt korrekta. Jag vill minnas två for forskare från Danmark och Schweiz som kommit fram till att det finns stora variationer i solens strålning mot jorden, vilket kunde vara en förklaring, men detta publicerades aldrig. Vidare har vi ju rapporter om att de rapporter som bl.a. rapporterade hur snabbt glaciärerna smälter var baserade på rena gissningar och inget som helst med vetenskaplig relevans. Politikerna kan givetvis inte tillåta sådant att komma ut, det skulle ju betyda att de fattat felaktiga beslut och att de skatter de infört var baserade på felaktiga grunder. Rentav vet man vad man håller på med, t.ex. Sverige importerade stora mängder plast från Tyskland för bränning utanför Linköping. Alltså tomma plastbehållare från hushållsavfall som tyskarna samlat i ”Gelbe Sac” för att vara miljömedvetna.

Givetvis uteblir den globala uppvärmningen som alla hotat med. Då kommer man givetvis på att kalla det för ”klimatförändringar”. Ja, lite ospecificerat för att kunna skylla alla typer av vad man tror är avvikelser i klimatet på utsläpp av växthusgaser. Nu inträffade just inga större klimatförändringar heller – himla otur. Alltså heter det idag ”klimathotet”. Man har alltså nedgraderat katastrofrapporterna från Kyoto, och snacket vid denna tid till att det är ett ”hot”. Hur stort förtäljer inte någon, och det liknar mest som hela historien är helt uppdiktad, med lättlurade politiker som villiga budbärare som vill få mer skattepengar att leka med. Historien om utsläppsrätter är en egen historia, som en modern variant av avlatsbrev.

Ok, det förra vintern var den kallaste i mannaminne. Vattenfall firade jättelika triumfer och höstade in mångmiljardbelopp. Likaså statskassan, både med alla miljöpålagor och pengarna från Vattenfall.
Nu är det alltså slutet av november, och det har varit den kallaste november på 100 år enligt denna artikel.

Var är nu växthuseffekten och den fruktansvärda katastrof man uppmålade? Hur många lågländer har försvunnit, med katastrofala flyktingströmmar som följd? Var är hålen i ozonskiktet som skulle göra att vi alla fick hudcancer? Svaret är; det var fel. De hemska skräckbilder man uppmålade var lögner. Sannolikt baserade på det enkla faktum att det finns någon som betalar forskning, och att politikerna ser all forskning som sann, riktig och fullt tillförlitlig. Med åren har jag dock lärt mig att det finns alltid någon som betalar forskningen, och man biter inte den hand som föder. Beställer politikerna en forskning som ska visa att jorden är platt, kommer de få en sådan. Politikerna slutsats är att vetenskapen och alla statistik visar att jorden är platt.

Vill politikerna ha en vetenskaplig rapport som stärker något, är det bara att beställa den. Sedan heter det på politikerspråk; ”Vetenskapen visar”, eller ”statistiken visar”. Sedan kan man komma med sina politiska intentioner vilka då blir vetenskapligt bevisade, eller statistisk bevisade.
Men i dagens DN, kan man på denna länk se att en bok som tydligen är undervisningsmaterial avfärdar “växthuseffekten” som en myt. Därvidlag fann artikelförfattaren anledning att ringa runt till andra personer för att få belagt att detta var olämpligt undervisningsmaterial. Givetvis utan at tens fråga och diskutera författaren samt diskutera ämnet per se.

Så du lille dumme medborgare skulle först tro på “global uppvärmning” och “växthuseffekten”, och att du skulle få hudcancer eftersom ozonskiktet skulle försvinna inom några år, därefter skulle du tro på “klimatförändringar” lite ospecificerat, och nu ska du tro på “klimathotet”. Gör du inte det har du någon form av psykologiskt problem, vilket vi kan se i denna artikel.

Du har alltså någon form av mental störning som gör att du förnekar alla fakta, all statistik, och de vetenskapliga artiklar som under årtionden varit sanningar och grunden för de politiska besluten. Givetvis är det fel på dig, inte de fakta du fått reda på som sanningar eller det politikerna sagt. Eller hur?
Fryser du förresten? Javisst ja, inte konstigt – det är den kallaste november på sådär 100 år minst. Det är nog svårt att förneka - om man inte är politiker.

Om en PK-blaska, UNT

Det finns en dagstidning som heter Upsala Nya Tidning (UNT). Denna tidning är ett underbart exempel på propaganda och PK-korrekthet. Massor artiklar om sport givetvis, och då i synnerhet de lokala lagen. Ibland kan man ägna närmast hälften av sin websida åt bara olika sportevenemang.

Bilisterna i Uppsala är givetvis stora syndare, och i dagens nätversion kan man läsa om partiklar och dubbdäck. En klassiker som vilken logiskt tänkande medborgare som helst fattar att det är ren propaganda och miljöflum.

Artiklar som handlar om händelser utanför regionen selekteras noga för att ge bilden att det är bäst i lilla Uppsala. Allt enligt propagandans rasterteknik som innebär att läsarna ska skapa sig en bild av andra länder och saker bara baserat på den selekterade information man tillhandahåller.

Men mest tillhandahåller man helt larvig och rent fjantig information om en massa saker som egentligen är helt ointressanta.

När man berättar om brott som begåtts, passar man sig noga för att knyta informationen till ”kulturberikare”, eller vissa befolkningsgrupper eller kulturberikande områden. I denna artikel berättas att man plockat in tre personer som ägnat sig att åka landet runt för att stjäla hos pensionärer. Det behövs inte mycket logik för att lista ut dessa personers etniska tillhörighet, men det törs man inte nämna trots att det uppenbarligen är ett systematiskt brottsmönster.

Eftersom alla vet att denna folkgrupp är kända för likartade händelser, är det givetvis tabu i tidningen att ens andas en antydan om detta. Är deras etniska tillhörighet då inte av relevans? Tja, den som anser det kan ju fundera på varför man finner det intressant att publicera de misstänkta brottslingarnas ålder. Är ålder en parameter av intresse för brottslighet? Kanske om brottslingen är under 15 eller över 65, men annars inte, men något måste man ju skriva. Det är ju tabu enligt deras bok att skriva att de hade en viss etnisk tillhörighet, men egentligen är det betydligare intressantare än deras ålder. PK alltså.

Sedan har man i Uppsala ett ”kulturberikarområde” som heter Gottsunda. När man plockar in något i tidningen från detta område, alltså kockrena brott som begåtts, är det som små notiser, eftersom man måste hålla upp fanan som nyhetsförmedlare, emedan man inte vill knyta några systematiska observationer, eller slutsatser till detta område. Att invånarna eldar upp bilar i detta område är numera så vanligt att det inte har något nyhetsvärde. Däremot har man den senaste tiden fått en massa nya poliser för att komma till tals med brottsligheten, men det nämns vid ett besök av justitieministern inget annat. Så om nu någon rånas i detta område är det ju inget scoop. Så alltså hittar man denna lilla notis.

Gärningsmännen tros vara i 20-årsåden, är ju himla upplysande, eller hur? Igen, är det någon som betvivlar att detta inte har en koppling till mängden invandrare i detta område och den kriminalitet som orsakat att man allokerat en massa nya poliser i området? Nix, sådana kopplingar är tabu, och inte PK. Men man är ju på några få rader nödd och tvungen att berätta att ett rån skett eftersom detta är ett mycket allvarligt brott.

Sedan gäller det givetvis för UNT att vara PK när det gäller jämställdhet. Man har därför en "genusgrupp" som kollar att det tidningen publicerar är jämställt, och att kvinnor har lika stort utrymme i tidningen som män.

Detta är en grupp man startat på tidningen för att försäkra sig om att försäkra sig om att materialet man publicerar är PK, d.v.s. jämställt i minsta detalj. Jag såg vid ett tillfälle att man räknat antalet män resp. kvinnor på bilder. Förbaskat viktigt för nyhetsförmedling, eller hur? D.v.s. om man inte har för avsikt att påverka sina läsare i politiskt korrekthet.

Det är givetvis så att man inte tillåter några blogglänkningar i tidningen. Däremot har man möjligheten att kommentera. Men givetvis då bara de artiklar som är helt harmlösa ur PK-aspekt. Man tillåter inga som helst kommentarer i artiklarna om brottslighet eller som är invandringsrelaterade, men om det handlar om sporter eller vad man tycker om små fjantiga lokala frågor är det givetvis tillåtet att kommentera. För att upprätthålla PK-flaggan har man givetvis en lista över de artiklar som kommenteras mest. Men saken är den att man inte tillåter kommentarer på artiklar som det kan komma kommentarer på som inte är PK. Man vill alltså ge skenet av en öppen debatt och yttrandefrihet som inte finns. Det går alltså inte att kommentera de artiklar där det kan komma kommentarer som är ej PK, men det nämner man inte ett ord om.

Svensk sjuk vård

Massmedias omskrivningar och rena lögner är ganska beklämmande. Idag hittade jag denna artikel i SvD. Rubriken är direkt missvisande; ”SD vill neka gömda flyktingar vård” står med stora bokstäver.

Vi kan ju börja med rubriken. För det första handlar det inte om flyktingar. Riktiga flyktingar är berättigade till samma vård som alla andra. Detta är personer som varken uppfyller FN:s definition på flykting eller de svenska mycket generösare reglerna. Alltså är det inga flyktingar. Vi pratar alltså om antingen människor som smugglats in till landet och finns här utan myndigheternas kännedom, eller människor som fått avslag på sin flyktingansökan, men i stället för att åka tillbaka till det land de kommit ifrån, väljer att gömma sig undan myndigheterna och ett avvisningsbeslut. Bägge dessa kategorier bryter mot svensk lag genom att finnas i detta land.

Sedan om man vet SD:s program och även läser artikeln, framgår det tydligt att det inte handlar om att neka någon akut vård vid t.ex. olycksfall eller livshotande situationer. Det handlar om att ej akuta saker inte ska behandlas. Det är en mycket stor skillnad, och detta praktiseras redan idag för svenska medborgare. Om någon t.ex. hemmahörande i Stockholms län, behöver vård som ej är akut i Uppsala län, vägrar man patienten vård, och hänvisar till sjukvården i länet personen är hemmahörande i. De utlänningar som gömmer sig undan lagen och rättvisan i detta land skulle alltså ha bättre tillgång till vård än landets egna medborgare när de t.ex. är på semester i en annan del av landet. Dessutom ska den vara gratis, vilket den inte är för svenska medborgare.

Sedan står det en massa andra saker i artikeln, och givetvis på bästa PK-manér, ondgör man sig över att SD fått politiskt inflytande. Björn Söder (SD) citeras, och har några punkter som för mig är rena självklarheter. Det är bara att instämma.

Och i slutet på artikeln citeras Karin Engdahl (s), som säger ” – Vi har en utarbetad värdegrund att stå på inom vården och vi har riktlinjer för hur gömda flyktingar ska tas om hand, exempelvis att polisen inte ska tillkallas och att man inte ska kräva några avgifter. Att gå ifrån det vore otänkbart.”

Det är alltså en värdegrund som strider mot lagen, och ger utlänningar som olagligen vistas i detta land gratis och bättre vård än svenska medborgare. Enligt den värdegrunden är alltså dessa personer mer ”värda” än landets egna medborgare.

Vi har idag sannolikt den sämsta sjukvården i hela Europa, nedskuren under årtionden. Jag har inte hört om, eller varit i kontakt med något land i Europa som har en sämre sjukvård än just Sverige. Nu vill man alltså belasta sjukvården ännu mer, både genom att ge fribiljett till de som olagligen befinner sig i landet, samt öppna upp för att de som önskar sjukvård och befinner sig olagligen i andra länder, så de kan resa hit för att få gratis vård. Allt på svenska skattebetalares bekostnad givetvis, samtidigt som dessa kan räkna med sämre sjukvård själva eftersom vårdapparaten blir allt mer ansträngd.

Decimera - eller multiplicera

En riksdagsledamot från moderaterna vid namn Amir Adan har uppmärksammat att det finns ett hot med den radikala islamismen, det kan man läsa i denna artikel. Han har tydligen sett någon islamistisk propagandafilm med en ung kulturberikare som tycker att alla ska göra som han, och komma till Somalia och ”göra jihad”.

Men nu är det så att sjuklövern och i synnerhet moderaterna har haft regeringsmakten den sista tiden i detta land, och predikat acceptans, kulturberikning och förståelse för olika religioner, och då i synnerhet islam. Sedan vaknar hr. Adan upp ur sin flumdvala och märker att det finns radikala islamister, ja rentav terrorister, som använder alla medel de kan för att uppnå sina syften och även använder Sverige som bas.

Varför är han oroad och överraskad? Det är ju precis detta man strävat efter att uppnå med den politik man fört. Han skriver; ” Vi kan inte acceptera att religiösa fanatiker lurar barn i svenska förorter att bege sig till Afrika eller annorstädes och utnyttjas på grövsta tänkbara sätt.”, och han snackar om dessa krafttag; ”För detta krävs ansvarstagande från alla delar i samhället; skolor, kommuner, föreningar, journalister, bloggare, föräldrar och alla andra vuxna som har kontakt med barn och ungdomar. Vi måste alla stå upp för demokrati, yttrandefrihet, tolerans och sunda värderingar.”

Nu är det något som inte stämmer. Det blev liksom kortslutning någonstans i de moderata partileden. Å ena sidan snackar man om multikulti, acceptans av alla religioner, jämställdhet och jämlikhet m.m. Sedan ska alla delar av samhället fördöma en stor del av de saker som islam är baserade på, t.ex. förtryck av kvinnor, tolerans (t.ex. mot sexuella minoriteter), och nedvärdering av de som inte är muslimer.

Yttrandefrihet är även kul att han tar upp som en sak vi ska ”stå upp” för. Eftersom jag under det senaste året sett hur styrda massmedia är, fått massor med kommentarer i tidningar raderade, och blogglänkar likaså (senast igår), verkar det som hr. Adan inte har en susning om hur man i detta land begränsar yttrandefriheten, kontrollerar media och ägnar sig åt ren propaganda.

Men vad beträffande hela problematiken, behövs det inte mycket logik för att inse att det finns olika tolkningar av koranen precis som det finns olika tolkningar av bibeln. Det finns extremister inom alla partier i stort sett, och i synnerhet när det gäller religioner. Men enligt flummeriet här i Sverige som man har indoktrinerat medborgarna med sedan 70-talet är alla former av religion ok. Allt annat är ju någon form av diskriminering, och till och med artikelförfattaren har en islamist bland sina moderata riksdagskamrater.

Så vem bestämmer vad som är accepterat, vad som är religion, vad gränserna går, vad som är radikal islamism eller bara ren harmlös religionsutövning? Svaret är, att det kan man inte göra, om man målat in sig i det hörn dagens svenska politiker gjort. Det kommer aldrig finnas någon gräns och de svenska politikerna har i ren naivitet försatt sig i denna situation. Har man accepterat islam som en del av detta land, under multikultins, flummeriets och acceptansens fana, måste man acceptera alla, även de som vill åka till Somalia och bli självmordbombare. Man kan då tycka att dessa ungdomar har blivit vilseledda, men vad menar man med det? Att politikernas tolkning av koranen är den korrekta, eller att man bara kan acceptera de delar av koranen som råkar stämma överens med svensk lagstiftning?

Av att läsa artiklar som artikelförfattarens, ser jag bara som en kvittens på att svenska politiker inte har en susning vad de håller på med. Man vet att man tar in massor av människor i detta land som kallar sig flyktingar, vilka drar diverse helt larviga rövarhistorier, har förfalskade identitetshandlingar, eller inga alls, samt avsiktligt förstörda fingeravtryck för att förhindra identifikation. Hur kan man mot denna bakgrund tro att man inte skapar en bas för, och tillflyktsort för radikala muslimer som kommer antingen bli självmordbombare eller rena terrorister?

Jag rekommenderar alla att läsa Politiskt Inkorrekt, om inte annat som en motpol och komplement till alla PK-media som förtiger verkligheten. Här är just en artikel i PI som belyser problematiken.

Kommentar från en neger

”Makt är icke blott makt, utan också ansvar. En segrande demokrati får icke förgäta att verklig demokrati är hänsyn till alla, även till minoriteten. Makt får icke missbrukas ens av en majoritet. Övermodet är icke demokratiskt.”

Det var Per-Albin Hansson som sade detta i ett tal 1930.

Man kan tycka att det är en självklarhet. Det finns ett ansvar i att styra ett land. De styrande måste se till att ett land är till för alla medborgare, inte bara för en majoritet.
Detta gör man i stora delar, och olika minoriteter tar man stor hänsyn till, och daltar med. Exempel på sådana minoriteter är muslimer, homosexuella och invandrare generellt. Där tar politikerna minst sagt ett stort ansvar, och i många stycken för stort ansvar och daltar med skattemiljarder i byxorna. Det heter ”lite integrationsproblem” när invandrare skapar kriminella gäng. Det heter acceptans och multikulti när muslimer vill ha speciell mat, burka, niqab (spökplump) och egna rättigheter i samhället. Politiker springer med i Prideparader och håller tal för att fiska efter röster i HBT-led. Om någon ens tänker att zigenare kända för butiksstölder kommer DO med ersättningskrav till dessa på minst 50KSEK.

Men nu har vi idag ren diskriminering och agg mot folkgrupp; de förhatliga rökarna. Ni vet de som förpestar luften, utsätter andra för dödligt farlig tobaksrök, samt ligger statskassan till last eftersom de kostar mer i sjukvård än andra. Det sista påståendet är helt felaktigt, men det bekymrar ingen. Och de två första rent larviga.

Samhällets negrer alltså, som Folkhälsoinstitutet vill dra år tumskruvarna på, sannolikt med högre tobakspriser, och skrämmande bilder på lungcancer på cigarettpaketen.

Du, lille medborgare ska inte röka det har vi bestämt. Därför ska vi straffa dig på olika sätt och köra med piska till dess du förstår ditt eget bästa. I dessa tre artiklar (1 , 2 och 3) kan man sedan läsa hur Folkhälsoinstitutet, chefredaktörer (?), och andra med flera vill hänga på elaka varningsbilder, och höja skatten på tobak, samt hitta på olika saker. De elaka multinationella tobaksbolagen verkar ju kontrollera det mesta, och är djävulen personifierad i penninghungriga direktörer. Men, men, men…hur ska man efter ett sådant införande veta vilka cigaretter man köper? Mer än hälften av alla cigarettpaket täcks redan idag av fjantiga EU-texter om att man inte ska röka. Med ytterligare bilder blir det ingen plats kvar. Ska man i mikroskopisk text få leta efter vilket märke och modell på cigaretterna det är..?

Som varandes neger sedan snart 40år, inte en sjukdag, blir jag minst sagt frustrerad över att jag inte får leva det liv jag vill. Jag vill röka och fortsätta med det. Jag röker inte så det stör någon. Politikerna må läsa Per-Albins ord och fatta ett enkelt faktum: Samhället är till för medborgarna – alla medborgare. Medborgarna är INTE till för samhället.

Vill jag röka är det min fulla rättighet, och det ska politikerna inte blanda sig i.

Skrämmande proposition

Det finns en proposition som en gång godkänts av Riksdagen, gällande ändringar i Sveriges grundlag. Denna proposition har godkänts en gång tidigare är det bråttom att få den godkänd igen för att den nya lagen ska kunna träda i kraft.

Detta är den mest skrämmande proposition jag någonsin sett. Den tar i princip bort hela det kommunala självbestämmande, och i frågor som Riksdagen beslutar ska lagen kunna tvinga kommunerna efter vad de anser vara lämpligt. I praktiken kommer alltså myndigheter och Riksdagen kunna bestämma allt de vill blanda sig i och kontrollera.

Dessa citat kommer från Kapitel 14.

"2 § Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i lag."

Det kluriga är att definiera ”lokala och regionala angelägenheter”. Det finns ju en hel mängd angelägenheter som både är regionala/lokala men samtidigt statliga. Invandringspolitiken är ett utmärkt och aktuellt exempel. Om regeringen beslutat att Sverige ska ta emot ett visst antal utlänningar till detta land måste ju de placeras någonstans. På så sätt blir en statlig angelägenhet kommunal, och kommunerna kan alltså berövas hela rätten att besluta i dessa frågor. Statliga myndigheter, som i detta fall Migrationsverket fördelar sedan de som kommer till detta land efter eget godtycke. Det kommunala självbestämmandet är på så sätt upphävt.

Vidare "5 § Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar."

Vi har i detta land haft en ”Robin Hood”-skatt som tar från rika kommuner och ger till fattiga. Som jag ser det har detta varit ett brott mott kommunallagen, och nu i den nya skrivningen kommer man alltså kunna kräva in pengar för att uppnå ”likvärdiga ekonomiska förutsättningar”.
Varför har vi då över huvud taget kommunalskatter? Det finns ingen som helst anledning om kommuner som sköter sin ekonomi och har en låg kommunalskatt när de brandskattas till förmån för, och måste bidra till kommuner som missköter sin ekonomi och förslösar pengar å det grövsta. De som sköter sig måste ju betala pengar till de som har ”spenderbyxorna” på sig. Detta kommer givetvis leda till att kommunerna inte har något som helst incitament eller anledning att spara pengar. Ej heller kan man satsa långsiktigt, det gäller att omsätta alla de pengar man kan komma över och sedan ropa efter mer pengar, via staten, från de kommuner som inte varit lika snabba att sätta sprätt på pengarna på bästa möjliga sätt.

Lite lördagsfunderingar

Ok, nu är det en typiskt svensk lördag. Det finns en del att göra och man fixar en del, resten får vänta tillsöndagen. Eftersom man får lite raster i hemarbetet kan man ju ”skriva av sig” lite. Vad ska man blogga om idag då? Tja…eftersom man börjar ruttna ur på svenska nyhetsmedia. Man filosoferar över vad som är en nyhet och vad som är acceptanskriteria för att den ska publiceras. När man läser en nättidning, scannar man ju snabbt över alla nyheter för att läsa de som man finner intressanta, och de artiklar som är intressantast öppnar man och läser. Men hur gör tidningarna en selektion över vad som ska publiceras i första läget? De får ju en massa information och vad som skulle kunna vara nyheter, och sedan selekterar de ut vad de bedömer skulle vara intressant för de potentiella läsare man har.

Men det är rätt uppenbart att det finns ett filter när det gäller vissa nyheter, som säkert skulle vara ett riktigt scoop, men det finns instruktioner om vad som är lämpligt och olämpligt. Dessa instruktioner håller man sig till och har alltid gjort så.

Ok, om vi tar det tillbaka i tiden, en 20-30 år eller så, var det givetvis så att förfinat propagandaapparaten. Det fanns inga satellitkanaler, det fanns inget internet, det fanns inga andra kanaler än de som politikerna kontrollerade. Lite variationer var det givetvis, på en moderat tidning respektive en kommunistisk men det generella var att de var kontrollerade av sina respektive partier.
Public Service är en tragikomisk historia i sammanhanget. När det begav sig var det i stora stycken de som bestämde allt. Medborgarna satt vi TV-apparaterna och tittade på den statliga propagandan, och under den falska förespeglingen att det var objektiva fakta som levererades, invaggades medborgarna i tron att de kunde skapa sig egna åsikter baserade på just Public Service. Jag kan rekommendera några gamla ”Anslagstavlan” från denna tid, vilket när det begav sig var ”information” för din egen skull lille medborgare. Propaganda var det inte.
Men vad man samtidigt kan konstatera är, att inte ens idag finns det ett enda nyhetsmedia i hela värden som tillstår att de avser påverka sina läsare eller tittare med propaganda eller vinklad information. Alla tillhandahåller just fakta, information och nyheter. Om vi nu ställer Public Service inför detta faktum, skulle alltså enbart de svenska medborgarna i hela världen vara de enda som just får opolitisk information och fakta via Public Service. Låter man sig luras av detta, vilket i sig självt är propaganda, är man skrämmande naiv. Märkligt nog även idag hävdar man detta och tror att dagens medborgare med tillgång till satellitkanaler och internet ska tro på. Tror ni mig inte är det bara att kolla på Youtube efter ”Tackfilm”. Är man en idiot och tror på denna propaganda förtjänar man att få betala ”licensavgift” som straff.

Man skulle utan vidare kunna skriva en bok om hur Public Service i synnerhet och media bedriver propaganda. Men det intressanta idag är att de håller fast vid de gamla etablerade sätten att föra propaganda som en snuttefilt. Så konstigt nog även idag, och man gör vad man kan för att förtrycka information som man inte ingår i, eller är förbjudet av vad vi kan kalla för ”högre ort”. Man måste givetvis försöka upprätthålla flaggan om att man tillhandahåller nyheter och information, men för den som kan läsa mellan raderna och se vad som utelämnas framstår en klar bild.

Låt oss ta några exempel. Det lilla skruttpartiet som ingen bekymrade sig för, som heter Sverigedemokraterna, rapporterades inte ett dyft om under valrörelsen 2006, ända fram till 2009 på sommaren då Mona Sahlin gick på en riktig mina i en debatt med Jimmie Åkesson, sedan och för precis ett år sedan i November 2009, blev det klart för alla hur partipiskan och propaganda fungerar i och med Vellingeincidenten. I samma veva trodde Maud Olofsson, att hon skulle kunna skåpa ut Jimmie Åkesson i en TV-debatt. Nu fick den samma resultat som för Mona Sahlin, och desperationen inom de etablerade politiska lägren steg. Man beslutade sig då för en strategi, som bestod i att man inte skulle debattera med SD, och dölja allt som ifrågasatte invandringspolitiken. Det var några små problem med integration bara. Sedan började förorter brinna med rena kravaller, gängkriminalitet och mord. Allt nämndes som små notiser och konstateranden, emedan det var helsidesuppslag i vissa tidningar med planer på hur det skulle bli trevligare i de gamla förslummade miljonprojektsområdena skulle bli förskönade. Detta kombinerade man gärna med intervjuer av Lisa Svensson i Rinkeby som tyckte allt var jättetrevligt i detta bostadsområde. Desperationen steg under våren 2010 och man gick ut med dekret till tidningarna om att alla inlägg eller bloggar som på något sätt kunde tolkas invandringskritiskt, helt enkelt skulle raderas. När man publicerade direkt propaganda tillåts inga blogglänkningar eller kommentarer. Det man publicerade måste då stå oemotsagt helt enkelt. Så mycket för tryck och yttrandefrihet.
Man hade även tagit ett generellt beslut att inte ta några debatter med SD, eller kommentera något de gjorde, skrev eller sa. Desperationen var stor eftersom opinionsundersökningarna visade att de skulle få platser i Riksdagen. Vänsterpartiet mobiliserade då sina mest militanta idioter, och det blev organiserade aktioner bara för att hindra SD-möten i valrörelsen i form av visselkonserter m.m. En del gick så långt att de gjorde direkta personangrepp på SD-medlemmar. Det mest flagranta var när någon angrep en SD-medlem och ristade in ett hakkors i pannan. Detta flagranta angrepp både på personen och demokrati rent generellt marginaliserades, och man lyckades hitta någon som sade att han kan ju ha ristat in det själv. Detta blev givetvis stora rubriker i media, och slutsatsen var att han ristat in ett hakkors i sin egen panna., och hittat på hela överfallet. Ärligt talat – låter detta som en trovärdig historia mot bakgrunden av att diverse militanta vänsterfalanger sannolikt beordrats att angripa SD-medlemmar efter eget godtycke?

Ok, hur kommer det då sig att SD kom in i riksdagen, och att flera hundratusen röstade på dem? Alltså trots den intensiva propagandakampanj man lanserat för att både marginalisera och smutskasta SD. Rena lögner var och är legio, bara målet kunde uppnås, vilket var att hålla SD borta från politiskt inflytande.

Svaret är enkelt – internet. Medborgarna kunde utväxla åsikter både om media och få information som inte var eller är kontrollerad av media. Ett typexempel på ett informationsmedia på internet i vilket man kan hitta det media inte meddelar eller skriver är Politiskt Inkorrekt.

Nu är alltså skadan skedd i politikernas ögon. SD har kommit in i Riksdagen trots propagandakampanjen, man måste inse att medborgarna inte längre litar på de officiella media som alltid används för att få ut sin propaganda. Så vad händer nu? Kommer man att skapa en myndighet som sorterar bort den information som medborgarna inte bör se och komma åt? Tanken är direkt skrämmande, men inte alltför avlägsen, eller orealistisk. Man har fortfarande en majoritet i Riksdagen och bakslaget måste vara tungt. Kan man kontrollera informationen på internet är vi tillbaka i den gamla propagandaapparaten igen, med styrda och kontrollerade medborgare, vilket är det som de etablerade politikerna ser som en garant för att kunna kontrollera landet. Vi har ju sett FRA-lagen röstas igenom, och datalagringsdirektivet, så vad näst? Informationskontrollagen?

Ren censur

Det är helt uppenbart att massmedia censurerar vad de skriver, enligt dekret från myndigheterna. Att t.ex. skriva att tandläkarna ska fråga ut barn, och på så sätt används för att snoka i familjers privatliv tillåts inte. Det ska bara att acceptera, och ingen information om detta må publiceras. När det senare är ett faktum ifrågasätts det inte heller, och i synnerhet barntandläkare åläggs att rapportera till myndigheterna. Inte ett ljud om detta i pressen.

När sedan systemet som är i drift uppmärksammarman att det finns olika rapporteringsgrader från olika tandläkare och landsändar, och detta kommenteras av barnombudsmannen, eftersom täckmanteln till denna integritetskränkande verksamhet är att försöka detektera ”barn som far illa”. Detta skriver dagens DN om, men det går då inte vare sig att kommentera eller länka till den aktuella artikeln. (Läs mitt tidigare blogginlägg, detta är länken till artikeln).

Det går givetvis att både kommentera och länka till artikeln ”Vinterväder i helgen”, vilket är mycket viktigt att kunna. Man har till och med en fjantig omröstning där man kan rösta vad man tycker om snö och vinter. Men att lämna åsikter i form av kommentarer eller blogglänkningar, om ett integritetskränkande övervakningssystem som är i drift, går inte.

Detta är ren och skär censur, och dessutom begränsande av yttrandefriheten. Man bestämmer först vilka saker som får publiceras, och därefter om kommentarer ska tillåtas, och sist men inte minst om blogglänkningar tillåts. Det sista är nästan allvarligast, eftersom tidningen inte har det publicistiska ansvaret för det som skrivs i bloggarna.
Att selektera nyheter för att hålla medborgarna i okunskap, emedan man bara skriver om det man vill medborgarna ska informeras om kallas för rasterteknik i propagandavärlden. Medborgarna skapar sig på så sätt en felaktig bild av verkligheten baserat på den information de har. Ren påverkan på demokratin alltså. Att radera kommentarer, vilket man gjort i flera tusen fall, i synnerhet före valet, trots att dessa kommentarer varken stridit mot lagen eller de regler tidningarna stipulerat är ren propaganda. Bara PK-åsikter släpps igenom rastret. Detta ger en skenbild för läsarna av en yttrandefrihet som inte finns. Nu är man alltså i farten igen, nyheten är alltså inte att barntandläkare utfrågar våra barn och rapporterar till myndigheterna, utan att det är olikheter mellan de olika rapporterna. Kommentar och blogglänkningar tillåts givetvis ej.

Storebror slår till igen

Min son var hos tandläkaren för ett tag sedan. När han kom hem berättade han att man frågat honom en massa frågor som definitivt inte har med tandvård att göra. Jag kommer inte i detalj ihåg vad det var för frågor, men de rörde familjen, och var på många sätt integritetssnokande. Jag blev då fly förbannad, men hade inte tid att följa upp saken.

I denna artikel har vi alltså förklaringen; man har beordrat tandläkarna att vara spioner för andra myndigheter för att leta upp ”barn som blir misshandlade” eller ”far illa”.

Vad i h-vete är detta? En tandläkares jobb är att laga tänder, inte att agera snok för sociala myndigheter! Vad håller man på med och med vilken rättighet snokar man i medborgarnas privatliv? Det må vara så att det finns barn som far illa, men det ger inte tandläkare eller någon annan rätt att snoka i folks privatliv.

Det är uppenbart att i omtanken om den lille medborgaren, är i stort sett allt tillåtet, ofta med motiveringen att det är ”för din egen skull”, eller ”du behöver inte bekymra dig”.

Mest skrämmande av allt, är snacket om att det skulle finnas ett stort ”mörkertal” eftersom tandläkarna i ena landsänden varit duktiga att rapportera det de tror eller misstänker är ”barn som far illa”. Meddelandet är alltså att tandläkarna måste bli "duktigare" på att rapportera. Kanske får de i nästa läge lönegratifikation baserat på hur mycket information skickat till sociala myndigheter.

De har i första läget ingen som helst rätt att ställa en enda fråga som inte har direkt med tandvård att göra. För det andra är det inte deras arbetsuppgift, det är att reparera tänder. För det tredje är det inte heller deras arbetsuppgifter att värdera vad de tror eller misstänker, de är inte utbildade för detta och ska inte heller vara det. För det fjärde ser jag det som ett rent tjänstefel av en tandläkare att föra någon som helst information vidare som inte har med tandvård att göra.

Javisst finns det barn som ”far illa”, det betvivlar jag inte. Men det ger inte varken sociala myndigheter eller någon annan rätt att snoka i mitt liv, att ställa frågor till mina barn vid tandläkarbesök som är direkt integritetskränkande. Jag bestämmer över mina barn och ingen har rätt att ställa frågor av denna natur till mina barn utan mitt godkännande. Finns det konkreta bevis på misshandel är det en annan sak, men detta är något helt annat.

Man kan i artikeln läsa; ”BO kräver även att Socialstyrelsen ställer hårdare krav på personer inom tandvården som är specialiserade på barntandvård.”
Jaha, de blir skyldiga att rapportera misstankar? Eller de tvingas rapportera alla barn? Eller de ska tvingas genomgå utbildningar för att bättre kunna detektera ”barn som far illa”?

Vad är nästa steg? Kameror och mikrofoner hemma som myndigheterna kan sitta och titta i? All privat post öppnas för att det kan finnas information om barn som ”far illa”? All mailtrafik genomsöks? Telefonavlyssning? Cykelreparatörer och godisförsäljare blir skyldiga att rapportera misstankar? Registrering av personnummer på Systembolaget, som samkörs så man kan se vilka föräldrar som köper alkoholhaltiga drycker.

Vad har detta blivit för land? Individen har inga rättigheter, och den personliga integriteten må kränkas hur mycket som helst. Likheterna i Bodströmsamhället vilket uppenbarligen är en realitet i Sverige idag, med forna DDR är slående. I DDR övervakade man alla medborgare för att de fanns de som inte hade samma åsikter som regimen. I dagens Sverige övervakas du för din egen skull lille medborgare och det finns barn som "far illa". Som du vet; ”har du bara rent mjöl” i påsen behöver du ju inte bekymra dig.

Svenskarna måste vara värdens mest passiviserade folk som accepterar vilka integritetskränkande dumheter som helst från myndigheterna utan att reagera. Man ska instämma lite lamt och säga "det är väl bra..".

Föräldrars rätt i samhället

Madeleine Leijonhufvud, har skrivit en artikel som går ut på att man skulle straffa föräldrar som ”super” eftersom, enligt henne, de sätter sina barns liv i fara.

ML är alltså professor em i straffrätt, och hänvisar till en del annan lagstiftning av antingen irrelevant slag eller lagstiftning som är skapad, inte baserad på vad som är rätt eller fel, utan är till för att spara pengar för staten/landstingen/kommunerna. Om någon t.ex. invalidiseras i trafiken kostar det enorma pengar för landsting och kommuner under många år, och det är vad som skapat den nästan rabiata lagstiftningen i trafiken, inte någon form av omsorg och att spara liv även fast det är vad man anger som anledning. Vidare anger hon kopplingar med andra lagar, bara för att tala om att det finns rent idiotiska sådana, t.ex. gällande TV-avgifter, cykelstölder och att man inte är skyldig att rädda någon som håller på att drunkna.

Sedan verkar det ingen skillnad i hennes artikel på att dricka lite vin och att supa. Det sistnämnda begreppet är en klassiker inom nykterhetsrörelsen som tror att man inte kan dricka lite vin till maten utan att bli oförmögen till allt och alkoholiserad, dessutom ger det intrycket att man dricker ren sprit i sanslösa mängder bara med intentionen att bli så berusad som möjligt.

Men det fundamentala felet hon gör att basera sitt resonemang på att barnen är något som myndigheter/samhället borde ha ansvaret för. Att ha ansvaret för sina egna barn är föräldrarnas rättighet, det är inte samhällets. Om däremot barn misshandlas eller uppenbart far illa av andra anledningar kan sociala myndigheter gå in och beröva föräldrar denna rätt. Men det viktiga är att förstå att samhället är till för människorna, människorna är INTE till för samhället. Det är inget ansvar för myndigheter att blanda sig i vad en familj gör, hur ofta man dricker vin till maten, tar en pilsner eller att göra alkoholkontroller på föräldrar.

Det fanns en tid i detta samhälle, inte alltför länge sedan, d.v.s. från 1935 till 1975, när myndigheterna beslutade vilka som skulle ha rätt att föröka sig, och man steriliserade under denna period drygt 60.000 personer, baserat på makarna Myrdals ”folkhem”, rasbiologi, och en del andra parametrar. Kanske anser ML att det är dags att gräva upp denna gamla ”steriliseringslag”, och applicera den på medborgare som myndigheterna definierat som ”supare”, för att på så sätt förhindra eventuell framtida barnmisshandel och bristande omvårdnad? Eller kanske göra oannonserade hembesök med alkoholkontroller på föräldrarna?

För några år sedan myntades begreppet Boströmsamhälle, vilket innebär att myndigheterna har rätt att snoka i allt, inkluderande människors privatliv. Som vanligt med motiveringen ”har man bara rent mjöl i påsen”, och ”det är inte sådana som just dig vi är intresserade av”.

Och här knyts påsen ihop – om man har åsikten att samhället är överordnat individen, har individen inga som helst rättigheter i samhället, bara skyldigheter, och detta ger automatiskt myndigheter rätten att efter eget tyckande snoka i, och dokumentera medborgarnas liv, samt samköra alla databaser man har. För samhällets bästa givetvis. En följdverkan av detta är då att myndigheterna givetvis ska kontrollera föräldrar extra noga, och vårdnaden om barn bara är en ynnest från myndigheterna, och barnen kan tas ifrån föräldrar om minsta misstanke föreligger om att föräldrarna inte är kapabla till att uppfostra goda medborgare. Bötesförelägganden som ML pratar om, är ju helt ineffektivt och straffar bara de drabbade barnen i sin förlängning.

Vi har då skapat en blandning av Stalins kontrollapparat, fast i modern version, makarna Myrdals folkhem, och ett klockrent kommunistiskt samhälle. För din egen skull lille medborgare, eller ska vi säga myra i stacken.

I Szyberspace

Ok, en KD-dam vi namn Caroline Szyber skriver en artikel i dagens SvD till försvar för Systembolaget, samt menar att det är starka kommersiella intressen som ligger bakom snacket om Gårdsförsäljning. Vad hon menar är att man ger sig ut på en enkelriktad gata som leder till att det statliga alkoholmonopolet försvinner.

Om vi tar det lite från början. Ett samhälle består av medborgare, dessa är vuxna människor såvida de inte är omyndigförklarade eller barn. Dessa, vilket är en majoritet av befolkningen, och är röstberättigade just för att välja hur Sverige styrs, är fullt kapabla att fatta beslut över sina egna liv och har rätt att leva de liv de vill. Personer som just Caroline Szyber har under valrörelsen gjort sitt bästa för att övertyga dessa människor om att de skulle lägga sitt förtroende till dem i riksdagsvalet.

Men tänk, så fort de gjort sin medborgerliga plikt, d.v.s. att rösta i valet, är de omyndigförklarade igen i fyra år. De fattar inte sitt eget bästa, och politikerna måste styra dem med piska och morot på den rätta vägen.

Hela detta agerande härstammar faktiskt från kommunister och socialisters sätt att se på samhället. Samhället består nämligen av en stor mängd idioter, och politikerna är en överklass och bestämmer vad som är bäst för samhället må den lille dumme medborgaren inte sätta sig emot. Han/hon förstår nämligen inte samhällets bästa.

Det fungerar helt enkelt så i kommunisters och socialisters samhällsbild att medborgarna är till för samhället, samhället är inte till för medborgarna. Vidare kan socialistiska/kommunistiska politiker inte skilja på ett samhälle (som består av massor med dumma små individer), och stat, kommuner och landsting. Samhället är individerna.

Mot denna bakgrund förvånar inte Caroline Szybers uttalande ett dyft. Självklart är det så att politikerna vet bäst vad som ska gälla för medborgarna. Det finns säkert 100 utredningar och rapporter om vad de fruktansvärda och kostsamma konsekvenserna för stat, kommuner och i synnerhet landsting det skulle bli om denne själv fick fatta beslut om när, hur ofta och var alkohol må drickas. Säkert är i stort sett alla beställda av nykterhetspolitiker som bara vill ha en kvittens på riktigheten i sin politik.

Alltså, måste politiker som Caroline Szyber, krama snuttefilten ”Systembolaget”. Detta eftersom medborgarna är små dumma idioter, och politikerna vet vad som är bäst för dem.

Jag har avhandlat en del av alla dumheter i det föregående inlägget på denna blogg, som används för att försvara Systembolaget, så det finner jag inte anledning att upprepa.

Caroline Szyber, ställa sig den enkla frågan; Är samhället till för medborgarna, eller är medborgarna till för samhället? Om hon anser det sistnämnda, föresår jag att hon frågar Ohly om de inte har plats för henne. Om hon däremot menar och tror att samhället är till för medborgarna, då ser jag hennes artikel som rent felaktig eftersom den förutsätter att det är politikernas ansvar att styra och kontrollera sina medborgare till vad som är bra för samhället (d.v.s. staten/Landsting och Kommuner om man tänker som en socialist/kommunist).

Döda mammuten nu!

Hallelujah! Nu väntar jag bara på nästa rubrik “Systembolagets monopol avskaffat”.

I dagens SvD på denna länk kan man läsa att det snackas lite o matt tillåta gårdsförsäljning av vin och kanske även egentillverkad sprit.

Rubriken säger “Då kan vi lika gärna stänga Systembolaget”. Min första tanke var när jag läste detta; - Så bra då, det borde ha gjorts för tiotals år sedan.

Nu är jag inte nykterist, men har bott utomlands en hel del, och sett hur bra det fungerar.
Så låt oss nu beta av de vanligaste argumenten man hör när det gäller Systembolaget:

1. “De har ett bra sortiment". Kanske de har, men för det första finns inte hela sortimentet på alla bolag, och dessutom måste man leta sig till ett Systembolag eller något “ombud” för att handla. Köper man via ombud tar det sådär 2 dagar innan man får varor man vill ha omedelbums. Men det viktiga är att sortimentet är baserat på vad Systembolaget tycker man ska köpa, inte vad kunderna vill ha. Det är en väsentlig skillnad. De har t.ex. inte ett enda vin från distriktet Baden i Tyskland, eftersom man av gammal hävd bara säljer tyska viner från Rhen/Mosel-dalen.

2. “De är kunniga, och kan ge bra råd.”
Nu är det ju så att alla tycker olika, och det är inte så förbaskat svårt att komma fram till vad man gillar eller ej. Precis som olika maträtter – ingen kan tala om för mig vad jag tycker om. Att se deras små larviga cirklar med “Fyllighet”, “Sötma”, och vad det nu star gör mig kräknödig. Rena storebrorsfasoner.

3. “Folk skulle supa ihjäl sig om man släpper det statliga monopolet”.
Tja, kanske skulle folk dricka lite mer, men det är inget store problem. Alla ansvarar för sina liv och vill man dricka så finns idag inget hinder ändå. Det är ju även märkligt att det fungerar med dessa varor I vanliga butiker I alla andra lander, och många av dessa har lika lång medellivslängd som Sverige. Märkligt att t.ex. Frankrike har samma medellivslängd som Sverige med den alkoholpolitik de har, eller hur?

4. “Affärer utomlands har inte samma sortiment som Systembolaget.”
Detta är ett helt felaktigt påstående. Eftersom man säljer dessa varor i vanliga livsmedelsbutiker, är sortimentet i dessa givetvis baserat på kundernas efterfrågan och hur mycket plats man har. Det är som att säga att Systembolaget har ett dåligt sortiment på korv. Om man t.ex. besöker en fransk stormarknad, Carrefour, ser man att de vanligtvis har ett vinsortiment lika bra som Systembolagets. I alla städer finns olika sortiment på viner m.m. och på någon km omkrets hittar man säkert ett totalt sortiment av vad man vill som är bättre än Systembolagets.

5. “Systembolaget har bra service.”
Tja, det beror ju på vad man jämför med. Många livsmedelsaffärer har jouröppet, har Systembolaget det? Vem skulle acceptera att få vänta i minst två dagar på konsumtionsprodukter, när man köper genom “ombud”? Är det bra Service? Kan de leverera varorna hem? Med tanke på deras hutlösa priser borde de ha bra mycket mer service. Detta är en konsumtionsprodukt som alla andra, och borde säljas i livsmedelsbutiker.

Sedan skulle jag bara vilja tillägga att i Tyskland där jag bodde, såg jag under ca 10år inte en enda kraftigt berusad person. Detta trots att det var mitt i ett vindistrikt, alkoholhaltiga drycker såldes på bensinmackar, i livsmedelsbutiker, och i speciella vinbutiker, och det var fest nästan varje helg i staden. Det fanns mig veterligt inte heller någon åldersgräns för att köpa alkoholhaltiga drycker, och på tillställningar kyrkan arrangerade serverades det öl, vin och sprit. Vin har man tillverkat i detta område långt innan Sverige fanns. Det var en del av livet, och har varit så i flera tusen år.

Nu är vi med i EU, och folk för in så mycket alkoholhaltiga drycker det passar dem. Vidare finns det ju driftiga personer som tjänar massor med pengar på att föra in alkoholhaltiga drycker i landet och sälja dem. Dessutom har vi en moderatledd regering som gillar att sälja ut statliga företag. Men det längsta man kommer är till att snacka om någon larvig ”gårdsförsäljning”. Det är dags att köra kniven i den döende mammuten. Men som vanligt är det de som vet minst som tycker mest, d.v.s. nykterister, som skräms med försupning och sjukvårdskostnader. Man kan först konstatera att det knappast finns något land i hela Europa som har en sämre sjukvård än Sverige, trots världens högsta skattetryck. De länder i Europa där man inte har några som helst ”Systembolag” har betydligt bättre och effektivare sjukvård än i Sverige. Vidare är det så att ingen behöver dricka alkoholhaltiga drycker som inte vill, det är bara att låta bli.

Att ha ett statligt företag som tillhandahåller det de anser medborgarna ska ha, och har monopol är rent kommunistiskt, och en kvittens lille medborgare på att samhället är inte till för dig – du är till för samhället.

Add: Här är ett kort från den senaste vinfesten:

Det är kultur och glädje!!! Detta är länken till hela bildspelet, se och lär svenska folk!

Nykterister; ni missar väl inte vinglasen de tre nunnorna till höger har i händerna? Jäkla fyllon, eller hur?

Skrämmande mupp

En herre vid namn Johan Axhamn, skriver i denna artikel, det mest skrämmande jag läst på länge.

Artikeln ger en mycket skrämmande framtidsaspekt. För det första ägnar han säg åt att definiera “önskat material”. Detta skulle kunna vara “till exempel integritetskränkningar, barnpornografi, information som uppmuntrar till människohandel, terrorism, otillbörlig marknadsföring, olaglig spelverksamhet eller upphovsrättsintrång.”

Vad som nu är ”oönskat material” definieras av den som tar del av det. Personligen anser jag att PK-propaganda är för mig oönskat material, och det är givetvis läsaren eller mottagaren av material som bestämmer detta. Personligen anser jag att författarens material inte är sådan information som borde få publiceras eller spridas via nätet, eftersom jag anser den vara ”oönskad” (enligt vad jag tycker - jag önskar den inte). Författaren gör alltså ingen det fundamentala felet att kalla olagligt material oönskat material. Vem som bestämmer vad som är lagligt eller ej är lagstiftarens sak, oönskat material är något helt annat. Sedan kommer någon idiotisk släng om att informationen som är "oönskad" skulle störa internets funktion. Vilken värld lever hr. Axhamn i? Sitter han med ett 32k modem?

Sedan kommer ytterligare ett stort fel; han har inte fattat att internet är enbart ett redskap och en informationsbärare. De som tillhandahåller och distribuerar har inget intresse i, inget ansvar för informationen som de distribuerar. Precis som att Posten inte har en skyldighet att läsa alla brev de distribuerar, de har däremot ett ansvar att informationen kommer fram, precis som internetleverantörernas intresse ligger i att informationen distribueras så snabbt som möjligt och enligt överenskommelse med sina kunder. Internetleverantörerna har inte ett dyft med den information som sprids eller tillhandahålls. Ska man ålägga internetleverantörerna ansvar att granska allt material som distribueras, med hot om vite? Ska man skjuta budbärare?

Äsch, jag orkar inte skriva mer. Det här var det mest dumma jag läst på länge. dessutom är det ett direkt angrepp på den enda fria och okontrollerade informationskanal som idag finns – internet. Utan internet eller med en selektion av ”önskat” material som författaren föreslår, hade vi idag varit lullande medborgare som tror allt vad politikerna säger, information som de vill dölja hade aldrig kommit medborgarna till kännedom och Bodströmsamhället hade varit ett faktum. Du vet: ”vi informerar dig om det du behöver veta lille medborgare”, och ”den som bara har rent mjöl i påsen”-snacket. Om hr. Axhamn inte tror att han är, idag och nu, utsatt för ren propaganda är han rent naiv. Den är inte så banal som den var för 40 år sedan, men ett rent faktum. Objektiv information, eller vad som är fakta finns helt enkelt inte. Han kan ju gärna titta på några youtube från 80-talet med "informationen" som medborgarna fick sig till livs i "Anslagstavlan". Det var information, inte propaganda....

Vi har idag internet att tacka för att det upprätthåller demokrati genom att information sprids som politikerna anser vara just ”oönskad”, sannolikt har det påverkat riksdagsvalet, och om vi inte slår vakt om denna enda kanal som är ocensurerad, är vi tillbaka i samma principer för information som gällde i forna öststater. Man får innerligt hoppas att sådana här förslag dör i sin linda, och att hr. Axhamn inser betydelsen av fritt informationsutbyte mellan medborgarna som en garanti för ett demokratiskt samhälle.

Men man undrar ju inte om hans lilla artikel bekostats av något eller några mediabolag…men det kan han nog svara på bäst själv, och skämmas. Är det månne en form av prostitution? Det som hr. Axwall vill förbjuda på nätet som oönskad…

Den grå soppan

Jaha, Mona Sahlin kastar in handduken. Man undrar ju vem som kommer att efterträda henne. Nu kommer det i alla fall bli spekulationer i media ett bra tag framöver om vem som ska efterträda henne och hur många ut partistyrelsen som kommer att bli ersatta.

Det verkar ju inte finnas någon bra påläggskalv, och vi ska komma ihåg att nästa var är knappt fyra år framåt i tiden. Alltså gäller det att hitta en förtroendeingivande och stark person som framför allt kan attrahera yngre väljare. De gamla klassiska socialdemokraterna, som alltid rösta på dem, börjar ju ta ner skylten, och jag upplever den politik de för som en döende ideologi. Man måste alltså slå knut på både politiken och hitta någon som kan skapa ett förtroende för den. Med slå knut på politiken, menar jag att man måste hitta helt nya grepp och inriktningar, det går inte längre att köra med ”arbetarparti” och sjunga Internationalen, det är ute. Det finns inte en kotte som vill förlika sig med sådan politik 2014. Kanske kommer man som moderaterna komma med de ”nya socialdemokraterna”, men det är ju redan gjort av moderaterna, så det blir lite kopiering.

Men det stora problemet kvarstår, efter att ha lyssnat till valdebatter och vad man driver. Politiken är en enda grå sörja av mittenpartier, det finns bara två alternativ som riktigt sticker ut, vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Om vi börjar med vänsterpartiet, inser ju vem som helst att deras ideologi är död. Att förstatliga saker och styra med politiker har misslyckats i vartenda fall det provats. Det finns några få bastioner kvar som envist likt papegojor tjatar om samma saker och det är rena diktaturer. Ok, nu kanske inte Venezuela är en diktatur, men på god väg att bli det. Hugo Chavez har just förbjudit alla media som inte passar honom. Sedan har vi ju Kuba, Vietnamn, Kina och Nordkorea, och det råder väl knappast något tvivel om, i dessa fall, hur kommunismen misslyckats. Kina provar lite långsamt att konvertera till ett kapitalistiskt land, men det säger man inte även om så är fallet. Länder som provat med kommunism har kommit på bättre tankar, vanligtvis genom någon form av revolution eftersom maktfullkomliga diktaturer inte vill släppa ifrån sig sin makt frivilligt. Men kommunismen är död, så enkelt är det.

Men vi har ju en grå soppa i mitten, och efter valet och partiprogrammen kan konstateras att skillnaden ligger i partiledarnas utseende och ålder, knappast i något annat. Den som kan skilja på partiprogrammet för centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, socialdemokraterna och moderaterna förtjänar en medalj. Det är en enda soppa av löften och snacket om hur dessa olika löften ska finansieras är allt man tuggar om. Det finns inga klara riktlinjer kara lite olika finansieringar. Miljöpartiet är i princip samma sak som kommunisterna, men med mer eller mindre, d.v.s. vanligtvis mer, samhällsfrånvända dumheter baserat på miljöflum. Medborgarna ska styras och kontrolleras baserat på hur ”miljövänliga” de är. Morot och framför allt piska är det som gäller. Idiotiska visioner om mindre utsläpp oavsett hur skadligt för samhället det är. Det är faktiskt rent tragikomiskt att höra dem i aktion. Ren naivitet och framtidsvisioner driver inte dagens Sverige, som dessutom är en liten myggfis i världen och de utsläpp som görs globalt, det är bara att fatta för normalfuntade personer.

Nu har vi faktiskt bara Sverigedemokraterna kvar. Jäpp, de är de enda spelklara på planen, och alla andra skyr dem som pesten. Det är egentligen för att alla etablerade partier är rökta när det gäller hur man slarvar bort pengar åt olika håll, i synnerhet genom att tillåta en helt vansinnig, mycket kostbar, och helt omotiverad invandring.

Dessutom blir man minst sagt förbannad på politikernas svammel när det gäller invandringen. Man tillstår att det finns lite ”integrationsproblem”, vilket är regelrätta kravaller och upplopp, samt organiserad brottslighet. Men inte ett ljud om att ta ner invandringen till en rimlig nivå, så att man klara av de som kommer till detta land. Tvärtom, man pumpar in enorma belopp till Migrationsverket, piskar kommuner att ta emot flyktingar, och nu snackar man om att staten ska bekosta upp till 75% av lönen för invandrare som börjar jobba. Ovanpå det, nämnde Ullenhag att de kan bli aktuellt med ”ekonomiska frizoner” i områden med stort "utanförskap".

Det är sådant som gör mig förbannad. Vi har alltså en arbetslöshet på 8-9%, en usel sjukvård, ett obefintligt försvar, usel skola o.s.v. samtidigt som vi har blivit tillflyktsland för alla som vill komma hit och få en högre levnadsstandard, och vi har världens högsta skatt. Senast nu busslaster med zigenare från balkanländerna, som man inhyser desperat i varenda camping, gammal militärförläggning, konferenshotell, eller vad man kan komma över.

Sedan har vi ju klassikern, de som så vackert kallas för ”ensamkommande flyktingbarn”, alltså gruppsmugglade muslimska ankarmän från NEMA. De är varken barn, ensamkommande, eller flyktingar. I stort sett alla har inga identitetshandlingar och ett stort antal har avsiktligt bränt eller slipat bort sina fingeravtryck. Om man inte mot den bakgrunden fattar att man är lurad som svensk, utan vidhåller att det är ”ensamkommande flyktingbarn” är man rent naiv. Runt 2500 av denna kategori väntas komma till Sverige under detta år. Antalet ökar kontinuerligt, sannolikt beroende på att alla andra länder i trakten har tröttnat på dessa ekonomiska lycksökare, och alla deras kompisar, vänner, släktingar m.fl. som kommer som ett brev på posten när PUT beviljats.

Så alla partier utom SD väljer alltså att stoppa huvudet i sanden och mumla mantran i form av nyuppfunna ord som ”utanförskap”, ”utsatta”, ”kulturberikning”, integrationsproblem” m.m. utom SD som alla skyr som pesten för att de faktiskt säger sanningen.

Lite paradoxalt

Det här är en kul grej. PI rapporterar att Expressens chefsredaktör ska ”kristräna” politikerna. Detta är länken.

Nu är det för det första inte klart vad man menar med ”kris”. Avser man politisk kris, t.ex. regeringskris, eller menar man någon inträffad katastrof i landet som kanske en stor olycka, eller en kris om landet blir angripet av främmande makt? Det är inte klart, men eftersom Thomas Mattsson är chefsredaktör på en av de största och värsta skandalblaskorna som finns, får man misstänka att det snarare är blir en lektion i att inte säga ett dugg till pressen/media, och bara svara undvikande om man nu tvingas säga något alls.

Men nu kommer vi tillbaka till det ämne jag bloggat om tidigare, vilket innebär att det står bortom allt tvivel att det är politikerna som bestämmer vad media får rapportera och skriva. Vi hamnar alltså i en paradox, där politikerna som kontrollerar media ska lyssna på media för att lära sig vad de ska säga. Om vi tittar på vad som hänt under det senaste året och då i synnerhet hur det har fungerat med informationen runt valet och valfrågor, står det ju klart för alla att politikerna kontrollerar vad medierna får skriva och dessutom hur de ska agera.

För ganska precis ett år sedan proklamerade den lilla kommunen Vellinge att de inte skulle ta emot s.k. ensamkommande flyktingbarn. Detta föranledde total styrning av pressen och inget negativt fick skrivas om flyktingpolitiken, inget fick ifrågasättas, dekreten/partipiskan från Billström och Schlingmann mörkades, och media hade order att sopa hela frågan under mattan. Detta kombinerades med dekret om att smutskasta Sverigedemokraterna efter bästa förmåga, samt radera alla länkningar till bloggar, samt kommentarer till artiklar som på något sätt ifrågasatte den invandringspolitik som fördes och förs. Detta höll man fast vid ända till valet. När utländska medier började inse vad som gällde och hur kontrollerade svenska medier i själva verket är, (detta skedde några veckor före valet i och med att TV4 vägrade sända SD:s valfilm), tvangs man lätta lite på locket eftersom det var uppenbart att politikerna kontrollerade den information medborgarna fick, och därmed kunde påverka väljarna i den riktning man avsåg. Nu fanns det ju olika partier, men i frågor man var rörande överens över blockgränserna fick ingen som helst debatt eller ifrågasättande förekomma. Som jag nämnt var just invandringspolitiken en sådan fråga, samt försvarspolitiken. Inte ett pip om dessa frågor under hela valrörelsen, märkligt eller hur? Någon uppmärksammade detta och menade att det behövdes internationella valövervakare, men detta avfärdades med en axelryckning och lite svammel om att ”vi har en lång demokratisk tradition i Sverige”.

Givetvis kommer aldrig någon tillstå att politikerna kontrollerar media, och efter att informationen om ”Lilla Saltsjöbadsavtalet” läckt, var det givetvis viktigare än någonsin att se till att de direktiv som skickas ut till media hålls strikt hemliga.

Så om vi nu konstaterar vad som de facto hände för knappt ett år sedan, d.v.s. att hela svenska pressen agerade med exakt samma medel och samtidigt när det gäller invandringspolitiken och hanteringen av Sverigedemokraterna, vore det mycket märkligt om detta inte var en direkt order som kom från ansvariga politiker. Det var alltså i valrörelsens upptakt och man visste att man inte hade rent mjöl i påsen, och dessutom såg man sin position hotad genom risken att Sverigedemokraterna skulle få riksdagsmandat. Det var alltså viktigare än någonsin tidigare att kontrollera medborgarna via media och se till att de bara fick den information (eller propaganda), till livs som de etablerade politikerna ville.

Men nu ska alltså Expressens chefsredaktör informera politikerna om vad som gäller i kontakten med pressen när det gäller kriser. Tja, det känns lite bakvänt, men det är sannolikt så att den långsiktiga indoktrineringslinjen sköter politikerna, emedan om något oförutsett dyker upp, kan det vara på sin plats för politikerna att veta att man ska hålla munnen stängd, eftersom man i den aktuella frågan inte hinner gå ut med direktiv från ansvariga politiker innan pressarna startar.