Om sedan en vanlig arbetsdag är 8 timmar och man arbetar 20 dagar per månad,
blir alltså månadskostnaden 59064 SEK.
Samtidigt om vi tittar i
SCB:s statistik var den genomsnittliga lönen 34.800 SEK.
Det betyder att 24264 SEK är
arbetsgivaravgifter, sociala avgifter m.m., alltså skatt.
Men nu är ju de 34800
bruttolön. Går man sedan in på ekonomifakta, och knappar in beloppet får man
fram att det ger en årslön på 417600, och av dessa försvinner 300300 SEK i
skatt. Det är på årsbasis, så vi dividerar siffran med 12, vilket ger 25025
SEK. Skillnaden är alltså 9775 SEK, vilket är det belopp du egentligen köper
saker för.
Skatten är alltså 49289 SEK,
och du får 9775 SEK. Om vi dividerar dessa 9775 med 59064 får vi 16.5%. Du får
alltså i snitt behålla 16.5% av det din arbetsgivare betalar för dig, resten
försvinner i olika skatter, vilket innebär 83.5% i skatt…
OK, beräkningen är bara ett
överslag, och ingen hänsyn har tagits till skillnader mellan privat och
offentlig sektor, olika kommunskatt, landstingsskatt, skatt på olika produkter
m.m., men den funkar ju som en fingervisning om skattetrycket i detta land.
Fråga dig sedan vad du får
varje månad för alla dessa skatter? Har vi bra skolor? Har vi ett bra försvar?
Har vi bra sjukvård? Har vi bra pensioner?
2 kommentarer:
Du glömmer att av de 9775 kronorna går en väsentlig del bort i moms och punktskatter av olika slag, som tex energiskatt, alkoholskatt, tobakskatt. Sannolikt är skattetrycket i verkligheten ytterligare några procentenheter högre än du anger, kanske upp mot 90%.
Hallå MG!
Jag förutsatte att dessa var med i ekonomifaktas beräkningar. Jag tror så är fallet.
Skicka en kommentar