När ska svenska politikerna vakna? Vi har nu sett det första attentatsförsöket i Sverige mot helt oskyldiga människor som julhandlade. Pressen har tystnat, och man fick inte reda på om det var en ensam aktion eller inte, men man kan hålla för sannolikt att det måste vara i det närmaste omöjligt att iscensätta en sådan aktion utan att någon i personens närhet skulle ha fattat misstankar om vad som var på väg att hända.
Men därtill kom problematiken att även OM, man visste att något var på väg att hända hade man definitivt ingen möjlighet att utrymma området i Stockholms centrum. Det låter sig helt enkelt inte göras, vilket bevisas av det samtal som någon fick några timmar innan det smällde. Det är helt enkelt en praktisk omöjlighet och kan bara skapa panik.
Sedan småskolan har vi lärt oss att vi lever i en demokrati, och vi har blivit itutade ord som frihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. Honnörsord som man hävdar att det är principer hela vårt samhälle vilar på. Men när några använder sig av dessa fundamentala rättigheter och sedan blir hotade till livet, som i fallet Lars Vilks eller Jyllandsposten, är dessa grundlagar inte mycket värda. Det kan rimligtvis inte vara så att den som publicerar något eller yttrar något ska behöva ta hänsyn till alla människor och deras religioner eller åsikter. Man må bli hur upprörd som helst och man må använda sig av just yttrande och tryckfrihet för att bemöta saker som upprör, men man må inte använda sig av medel som inte är förenliga med svensk lag.
Det är just var ett öppet och tolerant samhälle handlar om, och man kan givetvis ifrågasätta nödvändigheten av att publicera olika saker, men det förändrar inte grundprincipen.
Vi svenskar har de senaste årtiondena itutats att vi ska acceptera de som kommer till detta land, vi ska acceptera deras religion, deras åsikter, deras rättighet att i ett öppet och tolerant samhälle, avvika från de saker, principer och levnadssätt som gällt i detta land i flera hundra år. Nu har detta baktänt, och de som valt att komma till detta land har i stället för att assimileras i samhället, och hantera sina egna saker och för oss avvikande levnadssätt, börjat ställa krav på hur vi svenskar som finns i detta land ska anpassa oss till deras krav.
Politikerna har därvidlag visat en mycket skrämmande undfallenhet, och har vid ett flertal tillfällen gjord nedsättande uttalanden om den egna, svenska kulturen, både vad beträffar sedvänjor, men även vad beträffar matvanor m.m.
De senaste åren har vi dessutom sett ett antal direkta problem som följt i invandringens spår. De områden som byggdes under 60-70talet är numera regelrätta ghetton, med befolkningsgrupper segregerade från svenska samhället, och som inte drar sig för något när det gäller interna konflikter grupper emellan. Man har alltså regelrätta kravaller, gängstrider med skottlossning, och polis och utryckningspersonal vågar inte göra utryckningar till dessa områden utan att var beväpnade och ha förstärkning.
Politikerna verkar inte fatta situationens allvar, utan stoppar huvudet i sanden och snackar om ”integrationsproblem”, men redan i detta har vi en paradox – man har ju aldrig krävt eller avsett att de som kommer till detta land ska integreras. De ska ju få behålla sina sedvänjor, sina sätt att leva o.s.v. alltså varken har de eller kommer att någonsin integreras med den politik som förts och förs.
Lösningen som politikerna mumlar som ett mantra är att det behövs mer resurser för integration. Med detta menar man då inte att de som kommit hit ska assimileras i det svenska samhället, utan enbart att de på olika sätt, vanligtvis baserat på olika kostsamma insatser, ska avhållas från brottslig verksamhet. Att ungdomar i de gamla miljonprojektsområdena eldar upp skolor, bilar, deltar i gängbrottslighet o.s.v. är enligt politikerna enbart ett tecken på att de inte har något annat att göra och är understimulerade, samt försöker få medborgarna att få någon form av medkänsla för dessa smågangsters. Givetvis är denna miljö en perfekt rekryteringsgrund för extrema och fundamentala islamister, men politikerna vägrar att inse detta, och låter gränserna vara vidöppna för lycksökare som utger sig vara flyktingar, och eventuellt är finansierade av terrorgrupper för att sprida terror och skräck i islams namn över västvärlden.
Men vi har nu nått vägs ände. Vi ska inte behöva avsätta polisiära resurser för alla som kommer till detta land för att övervaka dem, för att på så sätt förebygga terrordåd. Det är en reaktiv verksamhet som är dömd att misslyckas eftersom man inte kan känna till människor planer och åsikter. Dessutom ska vi, ”pursvenskar” få vår integritet nedskuren för att politikerna har tagit in och tar in element som är potentiella terrorister. Boströmsamhället, med FRA-lagen, SWIFT-lagen, och datalagringsdirektivet är några exempel på just detta. Problemet handlar inte ett dyft om integrering, eftersom politikerna de senaste årtiondena inte strävat att de som kommer till detta land ska integreras. Det handlar helt enkelt om att inte tillåta de som uppenbarligen inte är flyktingar att komma in till detta land. Vi pratar om ca 95% av de som idag släpps in i landet, inte om riktiga flyktingar enligt FN:s definition. Ovanpå det har vi kostnaderna för den politik som drivs. Det finns då en massa olika kalkyler på vad invandringspolitiken kostar, även om politikerna försöker förringa dessa, och jag tror inte jag har sett någon som slutar på mindre är 40-50 miljarder, med det är givetvis tabu att prata om eller nämna av någon märklig anledning.
Men vad menar jag då med vägs ände? Man pratar om flyktingar, vilket det uppenbarligen inte varit fallet att vi tagit in de senaste åren. De som varit riktiga flyktingar och kommit till detta land har kommit genom den av FN, och för EU avdelade flyktingkvoten. 2010 tog Sverige emot 40% av denna, hela EU:s kvot av flyktingar, och jag frågar mig om Sverige är 40% av EU? Nu får andra länder var ”solidariska” för ett långt tag framöver. Vi måste alltså spika igen våra gränser för lycksökare, potentiella terrorister, och tyvärr även för riktiga flyktingar för flera år framöver. Vi har tagit emot långt mer än vad vi kan hantera eller integrera i detta land och det har skapat enorma kostnader och problem. Vägs ände är att stoppa all invandring till dess vi kan få ordning på de problem de senaste årens huvudlösa politik ställt till med. Förutom kravallerna i miljonprojektsområden, en klar överrepresentation i brottsstatistiken bland invandrare, enorma kostnader, och integritetsinskränkningar i alla medborgarnas fri- och rättigheter har vi nu sett de första direkta terrordåden riktade mot oskyldiga människor.
Ska vi vänta tills några hundra oskyldiga människor mister livet, eller ska vi agera nu? Det är vägs ände – den blåögda naiviteten bör ersättas av de öppna ögonens agerande. Jag är mycket trött på den politiskt korrekta propagandan och politikernas agerande som uppenbarligen förstör hela mitt land – realiteten pratar ett helt annat språk, och det behöver jag inte betald tolkhjälp för att förstå.
Detta är några länkar med några av de senaste stackars missförstådda kulturberikare som behöver mer stöd för integrering:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar