onsdag 19 januari 2011

Politikernas ankdamm

I det senaste blogginlägget, kom jag fram till att det inte alls handlar om integration utan segregation. Man hoppas alltså på att skapa ett samhälle med olika befolkningsgrupper och religioner, kulturella bakgrunder och så vidare som ska leva i någon form av symbios. Det finns hur många exempel som helst på att detta är dömt att misslyckas, och leder till massor med konflikter och i värsta fall inbördeskrig.

Det enda exempel man brukar lyfta fram är USA, som ett lyckat exempel på att det går att smälta ihop olika kulturer och religioner. OK, låt oss ta det som exempel. Hela Amerika var alltså befolkat av sin ursprungsbefolkning, indianer till dess spanjorer, fransmän och engelsmän kom in på banan. Vad hände med indianerna på 1800-talet? Hur ser det ut idag för indianerna? Sedan kommer vi till 1860-talet, och såvitt jag minns hade man ett inbördeskrig i USA mellan nord och sydstaterna. Men huvudsakligen ska man veta att de som under 1800-talet emigrerade till USA kom från Europa med samma religion och värdegrunder. Ända in på 70-talet fanns direkta rasmotsättningar mellan svart och vita, och KKK härjade. Ändå är det just USA som tas upp som ett fungerade samhälle baserat på olika befolkningsgrupper. Kanske, idag, men det har tagit ca 150år att komma dit. Hur många exempel i världen finns inte på konflikter baserade på religion, politisk övertygelse eller kulturella skillnader? ...under 150 år.

Om man i stället gör som våra politiker idag, d.v.s. plockar in en intet sinande ström av flyktingar som man inte avser integrera så snabbt som möjligt i det svenska samhället skapar man ett regelrätt dynamitpaket som kan brisera när som helst. Detta i synnerhet som man försöker förringa den egna majoriteten för att på något konstlat sätt och med propaganda för att på så sätt skapa acceptans för de som valt att flytta hit. Hade det nu rört sig om närbesläktade kulturer, t.ex. från Europa hade det väl varit en mindre sak, men så är det inte. Strömmen av invandrare från MENA-länderna med helt andra värderingsgrunder än vår, blir större för varje år utan att någon reagerar. Vad värre är; man har släppt in en militant religion som aldrig kommer att fungera i vårt moderna västerländska samhälle. Att tro något annat är rent naivt. Uppenbarligen är våra svenska politiker så naiva, och i processen att försöka skapa acceptans för muslimer och islam ger man sig till och med på att förringa svensk kultur och svenska traditioner. Som jag skrivit tidigare, detta betraktar jag som rent landsförräderi.

Situationen blir alltså för varje dag alltmer prekär, och politikerna kliar sina huvuden för att komma till tals med ”integreringsproblem”. Samtidigt har man instruerat massmedia att stenhårt hålla linjen på en rad sätt, d.v.s. nämna invandring som något positivt, dölja alla problem den fört och för med sig, dra tårdrypande historier om avvisningar, komma med små lyckliga historier som exempel på lyckad integrering o.s.v. Propagandaapparaten går på högvarv.

Men problemställningen är mängden invandrare är direkt proportionell mot samhällets problem, detta i synnerhet som man (se tidigare blogginlägg), inte integrerar de som kommer hit, utan låter dem leva segregerat. Detta tillstår dock inte våra politiker som gör allt de kan för att dölja regelrätta kravaller, och mycket stor överrepresentation i brottsstatistiken. Man försöker tappert dölja detta med propagandaknep och pratar om ”utsatta områden” samtidigt som man betalar stora summor för att sopa problemen under mattan i form av stöd till skolor i dessa områden, rita på renoveringsprojekt och allehanda andra projekt baserat på att det handlar om missförstådda ungdomar, som inte har något att göra och dylikt. Pengar finns det givetvis gott om för att dölja detta gigantiska misslyckande.

Men vad gör vi nu?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar