tisdag 8 februari 2011

Varför ska man behöva läsa mellan raderna?

 I denna artikel kan man läsa om en 11-åring som heter ”Olga”, som varit på stöldturné och är hemmahörande i Bulgarien. ”Det är framför allt flickor som faller offer för människohandlarna, enligt Rikskriminalen. De tränas från fyra-femårsåldern att stjäla utan att bli upptäckta och de drillas i hur de ska bete sig i polisförhör.” står det i artikeln.
I hela artikeln står inte ett ord om att det skulle röra sig om en viss befolkningsgrupp som vi kan kalla för ”X”. Men man behöver knappast vara ens normalbegåvad för att förstå att så är fallet. Men det tvingas man läsa mellan raderna.
Motiveringen till att inte knyta befolkningsgruppen till brotten är som vanligt att det "inte är relevant."
Men är det inte det? Jag finner att det borde vara precis tvärtom. Vi pratar alltså om en av Sveriges största tidningar som medvetet underlåter att berätta att detta är en verksamhet organiserad av befolkningsgruppen ”X”. För att medborgarna ska kunna vara på sin vakt och på så sätt skydda sig mot denna brottslighet är det av mycket stor vikt att får veta att detta är ett ”X”-fenomen, och att vi pratar om förslagna och specialutbildade tjuvar.
Dessutom kan man tycka att det vore god journalistik att berätta hela sanningen och inte bara delar av den.
Anledningen är att man vill få acceptans och inte utmåla alla som tillhör denna folkgrupp som tjuvar, och skapa ”agg mot folkgrupp”. Som alla vet går det en skröna, utan ett uns av sanning, som säger att denna befolkningsgrupp ”stjäl som korpar”.
Nu finns det alltså två linjer; antingen är det så att denna befolkningsgrupp är överrepresenterade, och då är det av stort intresse för allmänheten och läsare att få veta detta för att vara på sin vakt i situationer där man kommer i kontakt med denna folkgrupp. Det betyder alltså inte att man på något sätt har rätt att smutskasta dem, eller ge dem tillmälen och ej heller diskriminera dem på något sätt, men det är då befogat att vara på sin vakt så man inte blir bestulen. Då pratar vi alltså om fakta och det kan knappast ses som ”agg mot folkgrupp” att presentera sådan om den är korrekt och vederhäftig.
Det andra alternativet är att det enbart är en gammal skröna, och då måste det ju i statistikens förlovade land finnas massor med statistik som kan presenteras, och en gång för alla ta livet av den gamla skrönan. Slutsatsen är då att svenska medborgare inte har något alls att oroa sig för i kontakten med befolkningsgrupp ”X”.

Men nu har jag inte lyckats hitta någon statistik rörande detta. Den som hittar, eller känner till någon utredning eller officiell statistik får gärna skicka en länk. Det verkar som ämnet är så tabu att ingen utredning gjorts för att ta livet av denna skröna. Min slutsats är alltså att det inte alls är en skröna, men ämnet är tabu, och därför tillsätts inga utredningar i ämnet, och pressen har strikta instruktioner att inte skriva hela sanningen. Det får heta att det inte är ”relevant” information som t.ex. i artikeln i SvD idag där ingen som helst koppling till befolkningsgrupp ”X” finns, trots att det är uppenbart att så är fallet. Men problemet är att det är mycket relevant information för medborgarna, för att kunna vara på sin vakt, skydda sina ägodelar eller sin affärsverksamhet vid kontakt med befolkningsgrupp ”X”, om skrönan är sann.

Utan koppling till ovanstående, råkade jag hitta följande 15år gamla text skriven av Jan Guillou Aftonbladet (länk), som är ett exempel på hur man i vissa fall ”lägger locket på” och tabustämplar rena fakta.
 Det statliga forskningsorganet BRÅ tillsatte en utredning för att visa att zigenare verkligen inte stal för mycket. Utredningsresultatet gick emellertid dramatiskt åt motsatt håll, varför utredningen hemligstämplades.”

Så det råder alltså yttrande och tryckfrihet i detta land. Tillåt mig betvivla detta, när BRÅ som statligt forskningsorgan, och finansierat av skattemedel inte ens får publicera de fakta de kommer fram till.
Lille medborgare, du får yttra och skriva vad du vill, men givetvis inte vissa saker, och du ska själv fatta vilka. Det spelar ingen roll om de är riktiga eller inte.

Kopplingen med censuren i forna östblocket är uppenbar.

4 kommentarer:

  1. "En flicka från en tabubelagd folkgrupp" skulle man kunna skriva. :-)

    Eller en tabumänniska/tabuflicka...

    Som det är skrivet idag tycker jag snarare synd om de många ärliga etniska bulgarer som jag känner. Ingen anledning att peka ut dem bara för att några tabumänniskor råkar ha bulgariska pass.

    SvaraRadera
  2. Men är det något positivt eller neutralt går det bra att framhäva detta. DN hade en artikel i över en månad på sin förstasida om "Romskt klädmode".
    Alla vet att det inte är något "mode", men man ville anspela på att romerna minsann hänger med i tiden.
    En hel månad...inte propaganda och påverkan, neeej då....

    http://www.dn.se/livsstil/reportage/romskt-mode

    SvaraRadera
  3. Det är lätt att bli brottsling om man tillhör en utsatt grupp i samhället. Det är utsattheten som är problemet som bör angripas inte gruppen X. Har själv blivit rånad av några barn tillhörande "denna grupp" och blev naturligtvis mer misstänksam, men också mer intresserad av deras förhållanden efter detta. Har också som representant för ett bostadsbolag haft en hel del att göra med X och kan bara säga att många är ärliga och skötsamma medan andra smiter från hyran som även vanliga svenskar kan göra. Pursvenskarnas attityd i allmänhet skapar dock vissa problem när man vill hyra ut till grupp X och på så sätt ge dem en chans till ett drägligt liv.

    SvaraRadera
  4. @ Ninsan

    Precis! Men det är här vi har problemet. Du ska alltså inte ha rätt att diskriminera dem för att de är "X", men det är mediernas skyldighet att informera om de är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. Det är av stort allmänintresse, för att hindra och förebygga brott.

    Men huvudproblemet med "X" är att det är ett självvalt utanförskap, och de kommer aldrig att integreras i det svenska samhället. Deras lagar och interna regler står enligt dem över de svenska. Vidare är kostnaderna för de ca 50.000 X som finns ca 12.5 miljarder per år, alltså 20-25.000 per person och månad. Så man undrar ju över det ekonomiska incitamentet....

    SvaraRadera