HR-konsulter

Enligt Ekonomifakta på denna länk är alltså nästan var tredje ungdom arbetslös. 29.4% talar sitt tydliga språk – det finns inte arbeten till alla som vill ha det. Enligt samma källa är 9.2% arbetslösa.

Vi har alltså en mycket hög arbetslöshet. Men samtidigt hör vi politiker som Ullenhag som menar att vi behöver arbetskraften, och att just de som kommer till detta land skulle vara berikande och ge möjligheter för exportindustrin att få miljardinkomster till landet baserat på unika språk och kulturkunskaper som vi svenskar inte har.
Det var nu några år sedan han körde med dessa argument, och jag väntar fortfarande på de miljardorder till svensk industri som han uppmålade som någon form av vision. Märkligt nog är det personer som lyckats smuggla sig hit från länder som Afghanistan, Somalia och Syrien som kommer hit och jag frågar mig när dessa länder kommer att bli våra största exportmarknader. Länder som uppenbarligen knappast är kända för högteknologi eller stora importbehov, förutom rent monetärt bistånd.

Men låt oss sedan återkoppla till behovet på den svenska arbetsmarknaden. Vi har alltså en stor arbetslöshet. Att det finns andra länder som har en ännu större dito är helt irrelevant. Om det då är högutbildade som kommer hit (vilket betvivlas), och dessa får arbete i Sverige, sparkar de i praktiken ut den motsvarande svensken som kunnat få detta arbete. Alltså, för varje person vi släpper in i detta land och det finns en arbetslös svensk som har motsvarande utbildning blir motsvarande svensk med samma meriter arbetslös. Samtidigt och som en ren konsekvens av detta, pressas lönerna ner. Inte konstigt alls eftersom det finns fler personer mad samma kompetens och löner är den största kostnaden för alla arbetsgivare.
Man kan alltså med all rätt påstå att i den mån det är arbetskraftinvandring, samtidigt som vi har en stor arbetslöshet är invandringen ett direkt hot mot svenskars löner, och bidrar till den höga arbetslösheten. Men konstigt nog reagerar ingen då ministrar och politiker står och stolt berättar om hur många invandrare som går till arbeten i detta land. Visst är det så att en stor del av personalen inom vården är utlandsfödd. Det är dock naivt att antyda att sjukvården inte skulle klara sig utan denna arbetskraft. Visst, om man ”tar bort dem” skulle givetvis hela vårdapparaten kollapsa, inte konstigt alls, och det kan ju politikerna använda som skräckscenario i sina tal. Men det är uppenbarligen så att man har använt utlandsfödd personal för att hålla nere lönerna, och t.ex. svenska sjuksköterskor är underbetalda och desperat försöker hitta arbeten utomlands.

Eftersom nu lönekostnaderna för svenska företag vanligtvis är den största utgiften, kommer detta leda till att man med invandringen pressar ner lönerna i kombination med att man ställer lägre krav på tjänster man tillsätter. Man kommer alltså pressa Sverige till att bli ett låglöneland.

Redan idag finns konsultföretag som ägnar sig åt att ge råd till företag om hur man på bästa möjliga sätt ska pressa löner och skriva ner befattningsbeskrivningar, så att de anställdas löner kan sänkas.
Konceptet är att man varit hos andra företag tidigare och lyckats sänka deras lönekostnader, och som en följd av detta skapas man en databas med löner för olika tjänster. Denna databas är sedan ett försäljningsargument för konceptet till nya kunder och man kan enkelt konstatera att skillnaderna mellan SCB:s lönestatistik och de löner som finns i konsultföretagens databas skiljer sig markant.
Den anställde har emot detta inget val eftersom det råder stor arbetslöshet, och det inte går att byta arbete. Alternativet är alltså arbetslöshet, eller att acceptera.
Konceptet kanske är lönsamt kortsiktigt, men det leder till missnöjda medarbetare, ovilja att ställa upp och bristande solidaritet med företaget. Detta är skador man inte kan sätta pengar på, men är mycket svåra att reparera. Företagen som köpt denna koncepttyp av konsulter, kan alltså glömma engagerade medarbetare som tar ansvar. En dålig lön, baserad på en påhittad databas gör att alla interna ”trivselundersökningar” kommer att ge lika stora som negativa överraskningar för företagsledningarna.

Men de företag som köper detta koncept kommer alltså att utarmas på både kunskap och vilja från medarbetarna att hjälpa det egna företaget, ”ställa upp”, och komma med idéer. Det har man inget för och företaget får vad de betalar för. Man betalar för idioter som gör exakt vad som står i deras befattningsbeskrivningar , och det är vad man får. Du får vad du betalar för.

Ok, för dig som undrar vad detta handlar om rekommenderar jag denna länk.

Att arbetsförmedlingen samtidigt desperat försöker få folk i arbete gör saken ännu värre. Detta eftersom man betalar en del av löner för att få folk i arbete för att kunna frisera siffrorna och dölja ren arbetslöshet. Överkvalificerade som inte finner arbeten och löner på den nivå de förtjänar tvingas till att ta skitarbeten som ”praktikanter”. Om de inte accepterar betalar man inte ut arbetslöshetsersättning.

Sverige är alltså på väg att bli ett rent låglöneland från vilket driftiga, innovativa och högutbildade kommer att fly, och redan gör det. Detta eftersom företagen inte kommer att betala ut löner i nivå med utbildningen och kunskapen, vilket innebär att det inte lönar sig att satsa på universitetsutbildningar då lönerna hålls nere och alla tjänster som erbjuds är det stor konkurrens om och befattningsbeskrivningarna är nedskrivna till enkla och fundamentala arbetsuppgifter vem som helst kan utföra.

Roten till hela problemet är alltså den s.k. arbetskraftsinvandringen som inte behövs, samt att man accepterar tvivelaktiga utbildningar från andra länder eller ägnar sig åt vad som kallas ”validering” av kunskap.

Så visst, Ullenhag kan stolt stå och berätta hur många utlandsfödda som går till arbetet varje dag. För varje utlandsfödd som går till arbetet idag, har en svensk inget arbete att gå till. Kanske även tvingas av arbetsförmedlingen till att ta ett arbete långt under sin kompetens, och kallas för ”praktikant”.
Ovanpå detta och som gör saken ännu värre, är just personer från andra länder och deras anhöriga som svenska skattebetalare måste försörja. Vi har alltså världens högsta skattetryck eller näst högsta, beroende på hur man räknar.

En gång i tiden var jag stolt över att vara svensk. Men med tiden, erfarenheten och en del logiskt tänkande skäms jag snarare för mitt medborgarskap i detta land.