En symptomatisk
artikel på hur sjuklövern ser på invandringen hittar man idag denna artikel i
Upsala Nya Tidning, UNT.
Genomgående tema
är att det är flyktingar som kommer hit och att vi behöver invandringen. Det är
klassiska argument som är direkt uttjatade och bägge direkt felaktiga. När man
sedan bemöter dessa argument är det som att hälla vatten på en gås. De som står
för argumenten tjatar om dem med en något annan vinkling men felaktigheterna
består.
Om vi börjar med vilka som är flyktingar borde vem som helst inse att den som
avsiktligen smugglats hit rimligtvis inte kan vara flykting. Man har alltså
betalat flyktingsmugglare för att bli transporterad just till Sverige. Alltså
hundratals mil, över kanske dussinet gränser, lika många länder och vanligtvis
från en annan världsdel. Man har alltså betalat dessa smugglare runt 100.000kr.
Givetvis är detta en lönsam svart industri, och genom att vidmakthålla att det
skulle vara flyktingar understödjer man alltså denna illegala verksamhet. Mest
frapperande är just ”ensamkommande flyktingbarn” som uteslutande är män som
drar snyfthistorier för migrationsverket, har tappat alla sina papper, anger
sin ålder vilken i de flesta fall kan betvivlas. Hur många ”barn” i de vanligaste
immigrantländerna springer runt med runt 100.000kr på fickan? Väl i Sverige har
de ingen aning om var släktingarna är, men efter att de har fått PUT hittar de
märkligt nog familj och släkt. Det logiska är givetvis då att skicka ”barnet”
till sin familj och släkt, men inte så – då ska alla anhöriga komma till
Sverige i stället.
Liknande historia är det egentligen med alla s.k. flyktingar som bara dyker upp
i det lilla landet Sverige uppe norr. Baserat på detta kan man alltså med gott
samvete skicka tillbaka minst 90% av de ”flyktingar” som kommer hit. Man kan
även nämna att man har en regel om att alla som hävdar att de kommer från
Syrien ska beviljas PUT. För några dagar
sedan kunde man till och med läsa om att de chartrat ett plan för att komma
till just Sverige. Snacka om desperata flyktingar…
Flyktingar finns i konflikters närområden, ofta i flyktingläger. Sådana riktiga
flyktingar tar FN om hand och delar upp till mottagarländer. Sverige tar
givetvis emot sådana flyktingar, flest per capita i hela EU.
Alltså, medan riktiga flyktingar svälter och fryser ihjäl i flyktingläger,
spenderar sjuklövern tiotals, för att inte säga hundratals miljarder årligen på
att ta hand om de som lyckats smuggla sig hit. Det är knappast humanitärt mot
riktiga flyktingar, utan rent lurendrejeri mot svenska skattebetalare och
understödjande av människosmuggling. Varje ”ensamkommande flyktingbarn” kostar
svenska skattebetalare runt 1.5 miljoner per år. Hur många riktiga flyktingar i
flyktingläger kan man hjälpa för detta belopp?
Till saken hör även att i spåren av den massimmigration vi nu ser, samt
desperationen hos politiker och migrationsverket, att privata företag har
börjat tjäna storkovan på att köpa herrgårdar, hotell och annat för att göra om
dem till flyktingförläggningar. Dessa företags vinster och kostnader står
skattebetalarna för.
Det var en
kortversion om de som kommer till detta land och kallar sig ”flyktingar”. Så
det är dags att yxa att Sverige skulle behöva invandringen. Kanske har detta
påstående en liten sanningshalt, men problemet är för det första att vi inte
behöver arbetskraft. Vi har redan en stor arbetslöshet, och inte arbeten till
de som finns i landet. Att mot denna bakgrund ta emot personer som inte kan
svenska, inget arbete att komma till och andra integrationsproblem med
kostnader är direkt oansvarigt, det ökar bara arbetslösheten och pressar ner
löner. V
isst finns det högutbildade som har ett arbete att komma till men i
fallet s.k. flyktingar har man en mycket lång tid till dess de sannolikt kommer
i förvärvsarbete. Artikelförfattaren nämner 7-9 år och det är sannolikt snarast
en underskattning. Vi pratar alltså om att en person ska ha bostad, mat, kläder
och andra utgifter betalda under detta tidsperspektiv.
Artikelförfattarinna gör
jämförelsen med att hon började jobba vid 25 års ålder. Nu finns det en väsentlig
skillnad och anger som en anledning att Sverige behöver invandringen med
jämförelsen i tid från en svensk nyfödd kontra en invandrare kommer i arbete.
För det första är det så att svenska föräldrar bekostar sina barns uppehåll när
det gäller mat, kläder och husrum. Detta gör de av redan beskattade pengar och
kanske till 20-årsåldern. Därefter kommer svenska ungdomar i förvärvsarbete och
kan försörja sig om de inte pluggar vidare, ofta även då understödda av sina
föräldrar. Kanske blir de arbetslösa, eftersom vi har en mycket hög
ungdomsarbetslöshet.
Det svenska samhället är anpassat efter att det finns barn
som föds och växer upp, men inte för en massinvandring. Vad det är för tid
tills dessa ”anhöriga” till s.k. flyktingar kommer i förvärvsarbete vet ingen. Jag
provade att räkna på den ekonomiska aspekten av ett ”ensamkommande flyktingbarn”,
och kom fram till att detta blir svårligen lönsamt för det svenska samhället
före pensionsåldern. Svenska ungdomar som anmäler sig som arbetslösa göre sig
ej besvär, de är nedprioriterade. Att finna arbeten till de som fått PUT har
högre prioritet.
Ovanpå detta har vi bostadsaspekten, och här precis som när det gäller
lågavlönade arbeten har vi två stora problem; för det första har vi
undanträngningseffekten eftersom de kommunala bostadsbolagen måste kunna
inkvartera både de som är flyktingar, beviljats PUT och deras anhöriga. Svenska
ungdomar som vill flytta hemifrån göre sig ej besvär att ställa sig i kommunala
bostadsköer. Priserna på bostäder idag talar sitt tydliga språk.
Men så har vi även lagen om eget boende (EBO), det innebär att den som finner
en egen bostad må bosätta sig där. Nu är bara problemet att vi har just en
massa områden från 60-70-talen från det s.k. miljonprogrammet där de från andra
länder funnit bostad. Alltså kan den som finner eller har släktingar eller
kamrater bosätta sig i närheten av eller hos de som kommer från samma kultur,
talar samma språk eller har samma religion. Ingen hänsyn tas till om det finns
arbetsplatser i närheten av, eller problem i det s.k. utanförskapsområdet. Det
är personens lagliga rätt att bosätta sig där denne vill enligt EBO.
Vi har alltså ett antal ”no-go”-områden, i vilka invånarna varken vill eller
kan integreras i Sverige. Det finns helt enkelt inget incitament. Man bor med
personer som pratar samma språk, man har samma värderingsgrunder och samma
religion och man är försörjd. Det fungerar som en autonom liten del – varför bli
svensk eller integrerad? I dessa områden är det föga förvånande att räddningstjänsten
inte törs åka utan poliseskort, skolor och bilar är eldfängda, och
gängkriminalitet florerar.
Mot detta kan man läsa att man ska satsa på integration. ”Socioekonomiskt stöd”
och olika projekt för att göra dessa ”utanförskapsområden” trevligare. Ovanpå
detta har vi hört Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin negligera och förringa
svensk kultur, ”ursvenskt är bara barbariet” samt ”midsommar och andra töntiga
saker”, och hur vi blir berikade av alla kultur och andra influenser som kommer
hit.
Så har vi råd med
den politik som förs, och som sjuklövern är rörande enig om? Vi har inget
försvar, skolor som totaldykt i de senaste pisastudierna, fattigpensionärer, usla
äldreboenden, horribla priser på boende, en sjukvård som är direkt usel men
samtidigt världens näst högsta skattetryck och ovanpå detta en stigande
kriminalitet vilken uppenbarligen ofta är gängrelaterad och knuten till den
förda invandringspolitikens totala haveri. Skottlossningar, bilbränder, mord
och bomber är numera vardagsmat. Kanske skulle artikelförfattarinnan, Lina Nordquist,
vilja förklara varför Sveriges statistik när det gäller olika brott inte går
att härleda till invandrare eller rapporten om att Sverige för några år sedan
var tvåa i världsstatistiken beträffande våldtäkter efter Leshoto? Det förstnämnda
var en rapport från BRÅ nu ett antal år gammal, men konstigt nog finns ingen
nyare statistik att tillgå.
Att mot denna bakgrund
påstå att ”Invandringen tryggar välfärden” är inte sant. Det är inget annat än
en ren lögn. Invandringen är inget humanitärt, det är personer som kommer hit för en bättre levnadsstandard, vi behöver den inte och den urholkar välfärden. Därmed inget sagt om de som på detta sätt prövar sin lycka genom att kalla sig som flyktingar eller anhöriginvandare.
Bemöt gärna detta
blogginlägg, men avhåll dig från floskelsvammel och rena felaktigheter. Tack på
förhand.