Så nu är man på Lars Vilks igen. Det senaste, men sannolikt inte sista, som kommer att hända, vilket man kan läsa i denna artikel. Sannolikt står sig dessa militanta idioter inte till ro förrän de lyckats elda upp Vilks hus och sedan mördat honom.
Detta är ett mycket allvarligt angrepp både på honom som person, men givetvis även på svensk lagstiftning i form av tryck och yttrandefrihet. I detta land gäller svensk lag, den är baserad på den kultur vi har i det här landet, på den moral och etik som alla måste anpassa sig till för att leva här. Den är givetvis även baserad på det faktum att vi varit kristna i minst 1000år och de regler som gäller för kristendomen och protestantism.
Vad beträffar yttrande och tryckfrihet är det två av de fundament som hela vår demokrati är baserad på. Alla människor har rätt att uttrycka sina åsikter, eller publicera sina verk oavsett om de väcker någon form av anstöt, retar någon eller några, eller liknande. Detta så länge det inte strider på något sätt mot svensk lag. Historiskt är det så att olika konstverk och publikationer ofta varit stötande och eller orsakat irritation, men det är en del av både hur konst fungerar, med att tänja gränser och en del av samhällets utveckling.
Nu har alltså folk som valt att komma till detta land från muslimska länder, och hävda rätten att utöva sin tro. Min åsikt är att de har rätt att göra det, så länge det inte på något sätt interfererar med svensk kultur eller på annat sätt stör svenskar boende i Sverige. Typexempel på sådant som inte ska vara tillåtet är att ställa krav på badtider, speciellmat, krav på byggandet av minareter eller moskéer, eller att gå med niqab eller burka på allmän plats. Jag ser inte hur en muslim är en sämre sådan för att han eller hon inte har en moské eller visar ansiktet på allmän plats. Och återigen, de som har kommit till Sverige och valt att bosätta sig här må anpassa sig till de regler och lagar som gäller här.
Det betyder inte att det blir krav på att ”hoppa små grodorna”, eller äta sill på midsommarafton, men det innebär att den svenska kulturen och den svenska etiken och värderingsgrunderna är fundamentet för detta land och hur man lever i Sverige. Det innebär inte att medborgarna har rätt att gå runt som spökplumpar eller reklampelare för sopsäckar, med ansiktet dolt så att ingen kan identifiera personen. Bödlar och rånare har i vår kultur avsiktligt dolt sin identitet, men med dagens kvinnosyn stämmer det definitivt inte överens med vår kultur eller historia.
I Sverige har just Alliansen och alla andra partier proklamerat att man ska driva jämställdhet med lika lön för lika arbete, men att kvinnor ska gå runt som sopsäckar med titthål törs man inte ta upp. Det finns ju nämligen ett antal muslimer, ca 500.000 i detta land som kanske skulle finna det parti som yttrar sådana saker som mindre attraktivt vid valurnan, och därför nämner man det inte ens. Underlåtenhet och feghet är det rätta benämningen på detta.
Jag vidhåller, den som har valt att flytta till detta land må annektera vad som gäller på allmän plats i Sverige och på inget sätt hävda att de har några som helst rättigheter eller särbehandling baserad på religiös tro. Passar inte detta, är det bara att flytta till ett land vars lagstiftning passar bättre.
Nu attackerar man alltså en konstnär för att dennes verk inte passar, eller på något sätt retar eller upprör muslimer. Synd för dem! Deras problem och inte vårt, och det ger dem ingen som helst rätt att bryta mot svensk lag eller attackera Vilks. Passar det inte är det bara att sticka. I detta land gäller vår lagstiftning och de personer som inte fattar det må lagföras och sedan utvisas från landet. Är de inte svenska medborgare må de omedelbums och efter avtjänat straff utvisas till det land de är medborgare i. Är de svenska medborgare anser jag att deras medborgarskap är förverkat, då de uppenbarligen inte accepterar svensk tryck- och yttrandefrihet, och vidare är villiga att bruka våld för att begränsa den på sätt som passar dem och sin tolkning av en religion som är främmande för detta land. De må välja valfritt muslimskt land och må emigrera dit. Vi har inte bett om att bli ett land där svensk lag har lägre dignitet än invandrade personers religion. Svensk lag gäller i Sverige. Svensk lag står över religion, vilken det än vara må, inkluderade protestantism och i synnerhet religioner som kommit till detta land med folk, som av egen vilja valt att emigrera hit, så enkelt är det.
lördag 15 maj 2010
fredag 14 maj 2010
Nästan bannad...
Jaha, den moderata bloggaren Kent i Örebro, har låtit meddela att han inte vill ha några fler kommentarer från undertecknad till sin blogg. Jag är dock i gott sällskap med denna bannlysning. Anledningen är att han hävdar att jag gjort dels personangrepp och sedan tjatat om invandringspolitik in absurdum.
Det första anser jag vara felaktigt eftersom så inte skett. Vad jag däremot kommenterat, och vilket han tar åt sig av, är hans agerande när det gäller invandrings och flyktingfrågor, och mera specifikt hans underlåtenhet att kommentera eller diskutera dessa. Men då pratar vi alltså om hans underlåtenhet i hans politiska funktion, och det är definitivt inga personangrepp. Vi har alltså en valrörelse igång, och jag anser att Kents tystnad i denna fråga är mycket komprometterande för både honom som politiker men även för Moderaterna och alla andra riksdagspartier.
Saken är den att man uppenbarligen ska tysta hela frågan, och detta har man kommit överens om mellan alla riksdagspartier, dels för att man har fört en mycket tvivelaktig politik, avser fortsätta med detta gäller för alla partier. Men sedan har vi problemet med Sverigedemokraterna, som i synnerhet efter Vellingehistorien fick luft under vingarna.
Man har alltså skickat ut dekret inom samtliga partier med förhållningsorder, och i fallet moderaterna gissar jag att innehållet specificerar att följande ej må diskuteras, debatteras eller skrivas om:
- Den förda invandringspolitiken, eller hur denna ska föras i framtiden
- Kostnader för invandringen och invandringspolitiken, i synnerhet inte ensamkommande flyktingbarn.
- Problem i miljonprojektområden eller kriminalitet som på något sätt kan knytas till invandring.
- Islam eller incidenter i detta land som på något sätt kan kopplas till islam.
- SD som politisk faktor, om det inte är uppenbar och negativ information mot SD som ej är kopplad till invandringspolitik eller flyktingfrågor.
Det är givetvis även förbjudet att debattera med representanter för SD.
Tydligt klargöra att man under inga omständigheter kommer att samarbeta eller göra överenskommelser med SD.
Alltså, och under de senaste månaderna, har jag och flera med mig ansatt politikern Kent i hans politiska funktion i dessa frågor. Påföljden är alltså att han undanber sig från ytterligare kommentarer från mig.
Sedan är det observationer från media. I tidningarna är det uppenbart att denna fråga sopas under mattan. Även om det sker regelrätta kravaller i miljonprojektområdena, innebärande uppeldade bilar, bränder, stenkastning på räddningspersonal och polisen, införs detta bara som en liten notis, med texten att det var ”stökigt”, eller ”oroligt”. Notisen försvinner fort, och inga kommentarer tillåts, och blogglänkningar till artikeln försvinner.
Public Service går givetvis i samma ledband, och rapporterar inte ens sådana incidenter, opartiska och objektiva som de är. Diskussioner om islam och invandring är givetvis tabu. Sannolikt med viss motvilja rapporterade man om att Lars Vilks blivit attackerad vid en föreläsning, men då givetvis utan att koppla det med islam eller invandring. Att judar boende i Malmö, blir trakasserade till en nivå där de tvingas flytta har mig veterligt inte ens nämnts. Ej heller att kriminella gäng avser "ta över" dessa deras områden.
Men så fort man plockar gör intervjuer och visar folkbilder gnerellt, ser man till att ha med personer som uppenbarligen har utländsk bakgrund och namn som kommer från främmande länder.
Som ni vet, det är inte propaganda utan opolitisk information som TV-licensbetalarna betalar för , för att på egen hand kunna bilda sig en åsikt baserad på den objektiva information de fått av Public Service.
Och visst är det mäkligt? Det finns inte ett enda nyhetsmedia i världen som inte hävdar att de tillhandahåller opartiska nyheter och ren information. Men som svensk ska man alltså tro på att Public Service är de enda som de facto gör det. Jag vill alltså påstå att vi pratar om ren propaganda, givetvis inte på samma banala och enkla sätt som för 30 år sedan med Anslagstavlan, eller från renodlade kommunistregimer utan mer sofistikerat. Det handlar alltså om selektion och ordval.
De etablerade partierna har nu upptäckt internet och mobiliserar tappert sina medarbetare för att basunera ut sina åsikter och försöka översvämma nätet med länkningar och KFIB*-taktik.
Vad som nu hänt, finner jag vara mycket beklämmande för ett land som hävdar att det är demokratiskt. Det etablerade partierna anser alltså att hela frågan om invandring och dess problem ska förtigas inför valet, emedan man är fullt medveten om alla problem, samt de enorma kostnader (tiotals miljarder per år), för samhället och skattebetalarna. Jag vet inte om man lever i någon form av flumpolitik från 70-talet och envist vill hävda multikultisamhällets fördelar, eller tror att det är någon form av värde och stolthet i att vara ett litet världssamvete, och ta hand om alla som vill flytta hit, eller vad det nu kan vara. Men klart är att nätet, med medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter kommer att ge de politiker som naivt tror att medborgarna numera låter sig styras av information och propaganda de har monopol på att tillhandahålla, kommer att bita sig i tummen, och bli bittert överraskade efter valet. Jag hoppas och tror att SD kommer bli en ordentlig maktfaktor att räkna med. Det som nu händer, och toppstyrningen av politiker och information, är en mycket smutsig historia som inte hör hemma i ett land som kallar sig demokratiskt.
*=Klubben För Inbördes Beundran
Det första anser jag vara felaktigt eftersom så inte skett. Vad jag däremot kommenterat, och vilket han tar åt sig av, är hans agerande när det gäller invandrings och flyktingfrågor, och mera specifikt hans underlåtenhet att kommentera eller diskutera dessa. Men då pratar vi alltså om hans underlåtenhet i hans politiska funktion, och det är definitivt inga personangrepp. Vi har alltså en valrörelse igång, och jag anser att Kents tystnad i denna fråga är mycket komprometterande för både honom som politiker men även för Moderaterna och alla andra riksdagspartier.
Saken är den att man uppenbarligen ska tysta hela frågan, och detta har man kommit överens om mellan alla riksdagspartier, dels för att man har fört en mycket tvivelaktig politik, avser fortsätta med detta gäller för alla partier. Men sedan har vi problemet med Sverigedemokraterna, som i synnerhet efter Vellingehistorien fick luft under vingarna.
Man har alltså skickat ut dekret inom samtliga partier med förhållningsorder, och i fallet moderaterna gissar jag att innehållet specificerar att följande ej må diskuteras, debatteras eller skrivas om:
- Den förda invandringspolitiken, eller hur denna ska föras i framtiden
- Kostnader för invandringen och invandringspolitiken, i synnerhet inte ensamkommande flyktingbarn.
- Problem i miljonprojektområden eller kriminalitet som på något sätt kan knytas till invandring.
- Islam eller incidenter i detta land som på något sätt kan kopplas till islam.
- SD som politisk faktor, om det inte är uppenbar och negativ information mot SD som ej är kopplad till invandringspolitik eller flyktingfrågor.
Det är givetvis även förbjudet att debattera med representanter för SD.
Tydligt klargöra att man under inga omständigheter kommer att samarbeta eller göra överenskommelser med SD.
Alltså, och under de senaste månaderna, har jag och flera med mig ansatt politikern Kent i hans politiska funktion i dessa frågor. Påföljden är alltså att han undanber sig från ytterligare kommentarer från mig.
Sedan är det observationer från media. I tidningarna är det uppenbart att denna fråga sopas under mattan. Även om det sker regelrätta kravaller i miljonprojektområdena, innebärande uppeldade bilar, bränder, stenkastning på räddningspersonal och polisen, införs detta bara som en liten notis, med texten att det var ”stökigt”, eller ”oroligt”. Notisen försvinner fort, och inga kommentarer tillåts, och blogglänkningar till artikeln försvinner.
Public Service går givetvis i samma ledband, och rapporterar inte ens sådana incidenter, opartiska och objektiva som de är. Diskussioner om islam och invandring är givetvis tabu. Sannolikt med viss motvilja rapporterade man om att Lars Vilks blivit attackerad vid en föreläsning, men då givetvis utan att koppla det med islam eller invandring. Att judar boende i Malmö, blir trakasserade till en nivå där de tvingas flytta har mig veterligt inte ens nämnts. Ej heller att kriminella gäng avser "ta över" dessa deras områden.
Men så fort man plockar gör intervjuer och visar folkbilder gnerellt, ser man till att ha med personer som uppenbarligen har utländsk bakgrund och namn som kommer från främmande länder.
Som ni vet, det är inte propaganda utan opolitisk information som TV-licensbetalarna betalar för , för att på egen hand kunna bilda sig en åsikt baserad på den objektiva information de fått av Public Service.
Och visst är det mäkligt? Det finns inte ett enda nyhetsmedia i världen som inte hävdar att de tillhandahåller opartiska nyheter och ren information. Men som svensk ska man alltså tro på att Public Service är de enda som de facto gör det. Jag vill alltså påstå att vi pratar om ren propaganda, givetvis inte på samma banala och enkla sätt som för 30 år sedan med Anslagstavlan, eller från renodlade kommunistregimer utan mer sofistikerat. Det handlar alltså om selektion och ordval.
De etablerade partierna har nu upptäckt internet och mobiliserar tappert sina medarbetare för att basunera ut sina åsikter och försöka översvämma nätet med länkningar och KFIB*-taktik.
Vad som nu hänt, finner jag vara mycket beklämmande för ett land som hävdar att det är demokratiskt. Det etablerade partierna anser alltså att hela frågan om invandring och dess problem ska förtigas inför valet, emedan man är fullt medveten om alla problem, samt de enorma kostnader (tiotals miljarder per år), för samhället och skattebetalarna. Jag vet inte om man lever i någon form av flumpolitik från 70-talet och envist vill hävda multikultisamhällets fördelar, eller tror att det är någon form av värde och stolthet i att vara ett litet världssamvete, och ta hand om alla som vill flytta hit, eller vad det nu kan vara. Men klart är att nätet, med medborgarnas rätt att uttrycka sina åsikter kommer att ge de politiker som naivt tror att medborgarna numera låter sig styras av information och propaganda de har monopol på att tillhandahålla, kommer att bita sig i tummen, och bli bittert överraskade efter valet. Jag hoppas och tror att SD kommer bli en ordentlig maktfaktor att räkna med. Det som nu händer, och toppstyrningen av politiker och information, är en mycket smutsig historia som inte hör hemma i ett land som kallar sig demokratiskt.
*=Klubben För Inbördes Beundran
onsdag 5 maj 2010
Dummast på länge
Här kommer en underbar artikel om att Litauen stoppar en pridefestival, som man kan läsa på denna länk:
Ok, grejen är ju denna att svenska politiker smörat för HBT folket och pridefestivaler en massa år. Man har talat på festivaler deltagit i parader m.m. och snackat om acceptans o.s.v.
Samtidigt har man varit i farten med multikuli och acceptans av islam, godkänt moskébyggen och en del politiker tyckte att man skulle finansiera imamutbildningar med statliga pengar.
Nu har vi alltså hamnat i Litauen, där statsåklagaren uppenbarligen menar att en pridefestival är inte förenlig med lagen i detta land.
Då dyker en svensk politiker upp i matchen, någon EU-minister vid namn Birgitta Ohlsson. Som finner beslutet ”Oacceptabelt”.
Samtidigt sitter åklagare i södra Sverige och tittar på några bilder av Muhammed för att utröna om publikationen av dessa är ”agg mot folkgrupp”. Det finns alltså muslimer som invandrat till detta land och kanske kan finna dessa publikationer störande. Och man kan ju komma ihåg vad som hände Salman Rushdie, och Lars Vilks.
Men nu har vi alltså att göra med Litauisk lag, och medborgarnas rätt att i sitt eget land besluta om saker. Birgitta Ohlsson må ha en hög position inom EU, och ha sina åsikter, men hur korkad får man bli? Anser hon att hon ska tvinga på befolkningen i Litauen sina åsikter och värderingar? Ska hon använda sitt EU-mandat och hot för att pracka på något som är emot deras lag, och deras tolkning av sin religion? Acceptans innebär inte bara acceptans för en liten minoritet som vill göra fjantiga manifestationer, det innebär åxå acceptans för Litauiska befolkningens religion och deras åsikter. Detta framgår även i artikeln med följande ordalydelse: ”Opinionsmätningar har visat att omkring 70 procent av invånarna i det övervägande katolska Litauen vill att paraden stoppas.”
Så då frågar man sig; Är det inte Ok, att på något sätt förolämpa invandrare till Sverige med muslimsk tro, trots svensk tryckfrihet/yttrandefrihet, emedan det är ”oacceptabelt” att inte tillåta HBT-manifestationer på Litauens gator, vilket uppenbarligen är emot både Litauisk lag och 70% av befolkningens vilja i detta land, varandes katoliker?
Är islam bättre än katolicism? Eller har vi ytterligare ett fall av flumpolitik på bästa Palme-manér där Sverige och svenska politiker alltid vet vad som är rätt? I detta fall är det ganska uppenbart vilken paradoxal situation Birgitta Ohlsson befinner sig i, och hon gör nog klokt i att stänga munnen framgent och respektera medborgare i EU och deras lagar och religion.
Ok, grejen är ju denna att svenska politiker smörat för HBT folket och pridefestivaler en massa år. Man har talat på festivaler deltagit i parader m.m. och snackat om acceptans o.s.v.
Samtidigt har man varit i farten med multikuli och acceptans av islam, godkänt moskébyggen och en del politiker tyckte att man skulle finansiera imamutbildningar med statliga pengar.
Nu har vi alltså hamnat i Litauen, där statsåklagaren uppenbarligen menar att en pridefestival är inte förenlig med lagen i detta land.
Då dyker en svensk politiker upp i matchen, någon EU-minister vid namn Birgitta Ohlsson. Som finner beslutet ”Oacceptabelt”.
Samtidigt sitter åklagare i södra Sverige och tittar på några bilder av Muhammed för att utröna om publikationen av dessa är ”agg mot folkgrupp”. Det finns alltså muslimer som invandrat till detta land och kanske kan finna dessa publikationer störande. Och man kan ju komma ihåg vad som hände Salman Rushdie, och Lars Vilks.
Men nu har vi alltså att göra med Litauisk lag, och medborgarnas rätt att i sitt eget land besluta om saker. Birgitta Ohlsson må ha en hög position inom EU, och ha sina åsikter, men hur korkad får man bli? Anser hon att hon ska tvinga på befolkningen i Litauen sina åsikter och värderingar? Ska hon använda sitt EU-mandat och hot för att pracka på något som är emot deras lag, och deras tolkning av sin religion? Acceptans innebär inte bara acceptans för en liten minoritet som vill göra fjantiga manifestationer, det innebär åxå acceptans för Litauiska befolkningens religion och deras åsikter. Detta framgår även i artikeln med följande ordalydelse: ”Opinionsmätningar har visat att omkring 70 procent av invånarna i det övervägande katolska Litauen vill att paraden stoppas.”
Så då frågar man sig; Är det inte Ok, att på något sätt förolämpa invandrare till Sverige med muslimsk tro, trots svensk tryckfrihet/yttrandefrihet, emedan det är ”oacceptabelt” att inte tillåta HBT-manifestationer på Litauens gator, vilket uppenbarligen är emot både Litauisk lag och 70% av befolkningens vilja i detta land, varandes katoliker?
Är islam bättre än katolicism? Eller har vi ytterligare ett fall av flumpolitik på bästa Palme-manér där Sverige och svenska politiker alltid vet vad som är rätt? I detta fall är det ganska uppenbart vilken paradoxal situation Birgitta Ohlsson befinner sig i, och hon gör nog klokt i att stänga munnen framgent och respektera medborgare i EU och deras lagar och religion.
måndag 3 maj 2010
Typiskt Sverige
Jag blir förbannat trött på indoktrineringen i det här landet. Man tror att det är farligt att hålla hastigheter mer än vad några muppar spikat upp på skyltar. Som man kan läsa i denna artikel.
Hastighet ska begränsas enbart när det kan förväntas dyka upp saker som man inte kan förutse, t.ex. i städer eller tätorter. Det handlar om bedömningar, anpassningar till situationen och en del annat. Hastighet i sig självt har inte ställt till en enda olycka, däremot missbedömningar av de gällande förutsättningarna och annat. Transportstyrelsen och NTF vill att man ska stirra halva körtiden på hastighetsmätaren, och få ”nära-döden”-upplevelser, och ha dåligt samvete om man sett nålen peka 3km/h över det skyltade.
Hastighetskameror galore!¨
Jag har kört på Autobahn med fri fart i 10 år och när man läser om att någon kört 148km/h är det rent larvigt. Själv tycker jag 180-210 är lagom fart om förhållandena så medger på bra motorväg. (Som svensk kändes det dock lite konstigt att köra om polisbilar i de farterna i början..). Har man bättre bil än jag hade och mer körvana kanske det passar att köra ännu fortare, men utan att göra avkall på säkerheten.
Det är inte tufft att köra fort, det handlar bara om att anpassa hastigheten till omständigheterna, och vana. Däremot anser jag att man inte tävlar på allmän väg, det orsakar deltagarna att köra fortare än vad omständigheterna medger.
På en motorväg kanske man kör 90 på vintern när det är snorhalt, eller 200 på sommaren. Vad det står på skyltarna får betraktas som ointressant.
Så vad faen Farbror Blå, politiker…väx upp… 148km/h är inget att snacka om, eller att bötfälla för om det inte var farligt.
Hastighet ska begränsas enbart när det kan förväntas dyka upp saker som man inte kan förutse, t.ex. i städer eller tätorter. Det handlar om bedömningar, anpassningar till situationen och en del annat. Hastighet i sig självt har inte ställt till en enda olycka, däremot missbedömningar av de gällande förutsättningarna och annat. Transportstyrelsen och NTF vill att man ska stirra halva körtiden på hastighetsmätaren, och få ”nära-döden”-upplevelser, och ha dåligt samvete om man sett nålen peka 3km/h över det skyltade.
Hastighetskameror galore!¨
Jag har kört på Autobahn med fri fart i 10 år och när man läser om att någon kört 148km/h är det rent larvigt. Själv tycker jag 180-210 är lagom fart om förhållandena så medger på bra motorväg. (Som svensk kändes det dock lite konstigt att köra om polisbilar i de farterna i början..). Har man bättre bil än jag hade och mer körvana kanske det passar att köra ännu fortare, men utan att göra avkall på säkerheten.
Det är inte tufft att köra fort, det handlar bara om att anpassa hastigheten till omständigheterna, och vana. Däremot anser jag att man inte tävlar på allmän väg, det orsakar deltagarna att köra fortare än vad omständigheterna medger.
På en motorväg kanske man kör 90 på vintern när det är snorhalt, eller 200 på sommaren. Vad det står på skyltarna får betraktas som ointressant.
Så vad faen Farbror Blå, politiker…väx upp… 148km/h är inget att snacka om, eller att bötfälla för om det inte var farligt.
fredag 30 april 2010
Kringvandrande sopsäckar
Ok, en gammal klassiker, efter det att man röstat igenom att muslimska kvinnor inte må vara på allmän plats med burka eller niqab. Då är det klart att två moderata riksdagsledamöter skriver att moderaterna minsann inte är för ett sådant förbud i Sverige, i denna artikel.
Men nu är det så att landet heter Sverige. Vårt samhälle är inte baserat på islam och de regler som gäller denna religion. För det första gäller det kvinnosynen. I detta land har man länge propagerat för jämställdhet, ofta in absurdum, med larviga kvoteringar, till en nivå som visat sig vara direkt olagliga. Här har vi alltså en koppling som motsäger artikelförfattarna omedelbart.
Det är ju tydligen så att det är de muslimska männen som kräver att kvinnorna ska vandra runt som sopsäckar med titthål, och det ska tydligen accepteras eftersom det är religion. Men såvitt jag förstår, står det ingenstans i koranen att kvinnor ska klä sig på detta vis, alltså är männens krav helt ogrundade, och bara en form av kvinnoförtryck. Landet heter fortfarande Sverige, och det handlar precis i motsats till var de moderata politikerna inte alls om ”fritt klädval”, och den frihet som man snackar om i artikeln, utan precis tvärtom, om rent förtryck av kvinnor. Kanske något för feministerna Ohly och Schyman att nappa på…
Sedan har vi ett land som heter Sverige. I detta land har alla och i alla tider visat sina ansikten. Den som inte gjort så har antingen varit bödel, rånare eller avsiktligen velat dölja sin identitet i t.ex. kravaller. Alltså, tillhör det inte vår kultur att dölja sitt ansikte. De personer med de skummaste avsikter har man till och med i barntidningar kunnat se med masker som Björnligan och Spökplumpen (underbar likhet med niqab och burka…). Man döljer inte sitt ansikte i Sverige, så är det.
Sedan har vi ett antal saker som gör att det är mycket försvårande att vara maskerad. Hur ska en sopsäck med titthål kunna fungera i Sverige? Personen kan ju aldrig styrka sin identitet, varken på banker, posten, vid kortköp, eller vid poliskontroller. Det sistnämnda är även en koppling till bilkörning. Ska man tillåta klädsel som avsiktligt skymmer förarens sikt? Om så är fallet, vem tar på sig ansvaret om en burkadam kör ihjäl ett barn p.g.a. sin klädsel? Nähä, kvinnor kanske ska förbjudas att köra bil av sina muslimska män, eller? Vilken jämställdhet…
Och hur ska det fungera i skolorna? Vem vet om det är A eller B (hennes syster), som utför ett skriftligt prov?
Saken är för mig ganska solklar; Kommer man till detta land anpassar man sig till vår kultur och levnadsregler. Det betyder inte att man behöver konvertera eller avsäga sig sin religion, men om de mest fundamentala bitarna, i vilket ingår att visa sitt ansikte på allmän plats inte passar, då må man flytta till ett land som är fundamentalt annorlunda uppbyggt är Sverige. Jag har inget emot slöja eller heltäckande klädsel, men kringvandrande spökplumpar eller sopsäckar med titthål kan jag vara utan.
Eller kanske svenska damer i Saudi eller Somalia ska börja ställa krav på att de har rätt att gå i bikini, ha urringning, kort-kort, och kan sitta och dricka nubbe och käka surströmming efter behag? Man tar seden dit man kommer, och accepterar den kultur och regler som gäller, annars har man inte där att göra. Burka och niqab är över gränsen för vad som är en del av svensk kultur och tradition, och bör inte tillåtas på allmän plats i detta land som fortfarande heter Sverige.
Man kan även och som vanligt, notera att kommentarer inte tillåts i SvD. Symptomatiskt i frågor gällande invandringspolitiken eller muslimer, de hotar ju döda alla otrogna hundar som inte uttrycker åsikter, eller ritar bilder som inte passar dem. Det är svensk tryckfrihet och demokrati numera.
Men nu är det så att landet heter Sverige. Vårt samhälle är inte baserat på islam och de regler som gäller denna religion. För det första gäller det kvinnosynen. I detta land har man länge propagerat för jämställdhet, ofta in absurdum, med larviga kvoteringar, till en nivå som visat sig vara direkt olagliga. Här har vi alltså en koppling som motsäger artikelförfattarna omedelbart.
Det är ju tydligen så att det är de muslimska männen som kräver att kvinnorna ska vandra runt som sopsäckar med titthål, och det ska tydligen accepteras eftersom det är religion. Men såvitt jag förstår, står det ingenstans i koranen att kvinnor ska klä sig på detta vis, alltså är männens krav helt ogrundade, och bara en form av kvinnoförtryck. Landet heter fortfarande Sverige, och det handlar precis i motsats till var de moderata politikerna inte alls om ”fritt klädval”, och den frihet som man snackar om i artikeln, utan precis tvärtom, om rent förtryck av kvinnor. Kanske något för feministerna Ohly och Schyman att nappa på…
Sedan har vi ett land som heter Sverige. I detta land har alla och i alla tider visat sina ansikten. Den som inte gjort så har antingen varit bödel, rånare eller avsiktligen velat dölja sin identitet i t.ex. kravaller. Alltså, tillhör det inte vår kultur att dölja sitt ansikte. De personer med de skummaste avsikter har man till och med i barntidningar kunnat se med masker som Björnligan och Spökplumpen (underbar likhet med niqab och burka…). Man döljer inte sitt ansikte i Sverige, så är det.
Sedan har vi ett antal saker som gör att det är mycket försvårande att vara maskerad. Hur ska en sopsäck med titthål kunna fungera i Sverige? Personen kan ju aldrig styrka sin identitet, varken på banker, posten, vid kortköp, eller vid poliskontroller. Det sistnämnda är även en koppling till bilkörning. Ska man tillåta klädsel som avsiktligt skymmer förarens sikt? Om så är fallet, vem tar på sig ansvaret om en burkadam kör ihjäl ett barn p.g.a. sin klädsel? Nähä, kvinnor kanske ska förbjudas att köra bil av sina muslimska män, eller? Vilken jämställdhet…
Och hur ska det fungera i skolorna? Vem vet om det är A eller B (hennes syster), som utför ett skriftligt prov?
Saken är för mig ganska solklar; Kommer man till detta land anpassar man sig till vår kultur och levnadsregler. Det betyder inte att man behöver konvertera eller avsäga sig sin religion, men om de mest fundamentala bitarna, i vilket ingår att visa sitt ansikte på allmän plats inte passar, då må man flytta till ett land som är fundamentalt annorlunda uppbyggt är Sverige. Jag har inget emot slöja eller heltäckande klädsel, men kringvandrande spökplumpar eller sopsäckar med titthål kan jag vara utan.
Eller kanske svenska damer i Saudi eller Somalia ska börja ställa krav på att de har rätt att gå i bikini, ha urringning, kort-kort, och kan sitta och dricka nubbe och käka surströmming efter behag? Man tar seden dit man kommer, och accepterar den kultur och regler som gäller, annars har man inte där att göra. Burka och niqab är över gränsen för vad som är en del av svensk kultur och tradition, och bör inte tillåtas på allmän plats i detta land som fortfarande heter Sverige.
Man kan även och som vanligt, notera att kommentarer inte tillåts i SvD. Symptomatiskt i frågor gällande invandringspolitiken eller muslimer, de hotar ju döda alla otrogna hundar som inte uttrycker åsikter, eller ritar bilder som inte passar dem. Det är svensk tryckfrihet och demokrati numera.
tisdag 13 april 2010
Om rättvisa
Eftersom jag misstänker att Kent avser “rättvisa” rent politiskt, funderade jag over temat. Rättvisa rent juridiskt är ju en annan sak, och i den begreppsvärlden gäller ju; ”konsten är inte att ha rätt – konsten är att få rätt.” Det är juridisk rättvisa.
Men rent politiskt är rättvisa tre olika saker som interagerar och är styrda till största delen av politikerna.
Det första är fördelning mellan löner, prestation, utbildningsnivå, ersättningar och andra saker som finns i samhället. Den största delen inom denna kategori faller utanför politikernas kontroll, om det inte rör sig om den offentliga sektorn. Rättvisa är alltså i detta fall lön i relation till utbildning, erfarenhet och andra faktorer. I denna kategori har kan man alltså fråga sig hur ’rättvist’ det är att en direktör tjänar X gånger mer än en arbetare, har fallskärmsavtal, och plockar in miljonbonusar årligen.
Den andra fördelningen är skatteuttaget. Man kan helt enkelt fråga sig om det är rättvist. Detta gäller givetvis ren källskatt, men även alla andra pålagor som ska betalas och hamnar i offentliga sektorn. Politikerna firar jättelika triumfer i denna punkt med att både försöka styra medborgarna, samt tala om för dem vad som är rätt eller fel. Straffskatter på allt man inte tycker medborgarna ska göra, eller subventioner, skattelättnader när det är något man gillar.
Till den förstnämnda kategorin har vi typiskt alkohol, tobak och bilism – inte bra skatterna är skyhöga. Till den sistnämnda har vi sportaktiviteter, eller matsubventioner på t.ex. mjölk. Denna punkt har politikerna laborerat med länge och vad beträffar källskatten har man alltså inför en progressiv skatteskala, vilken resulterat i en lönespiral för de bäst betalda som trissar upp deras bruttolöner till astronomiska summor.
Sist har vi ju givetvis fördelningen av inbetalda skatter. Att snacka om någon form av rättvisa under denna punkt är helt vansinnigt. Någon form av ”rättvisa” skulle det vara om man strävade efter att betala tillbaka pengar till dem eller de grupper som betalar mest i skatt, men så är det givetvis inte. Med åren har man tagit bort all sådan logik och nu är det politikernas sak, att efter vad de anser vara rättvist, fördela den mängd skattepengar som man fått in.
Den moderate bloggaren Kent i Örebro, lirar någonstans på ytan och fiskar efter ordet rättvisa som ett honnörsord på denna länk: http://kentpersson.wordpress.com/2010/04/12/med-rattvisan-som-ledstjarnan/#comments, och snackar om ”ledstjärna”, underförstått att just hans parti strävar efter rättvisa.
Jag har en gammal kompis, kanadensare, och han uttryckte saken väldigt enkelt och sant: ” Who the hell said that life should be fair?”. Livet är inte rättvist. Har inte varit det och kommer inte bli det. Så enkelt är det, du är en naiv idiot om du tror något annat. I synnerhet om du tror att politiker och politiska beslut ger rättvisa.
Men rent politiskt är rättvisa tre olika saker som interagerar och är styrda till största delen av politikerna.
Det första är fördelning mellan löner, prestation, utbildningsnivå, ersättningar och andra saker som finns i samhället. Den största delen inom denna kategori faller utanför politikernas kontroll, om det inte rör sig om den offentliga sektorn. Rättvisa är alltså i detta fall lön i relation till utbildning, erfarenhet och andra faktorer. I denna kategori har kan man alltså fråga sig hur ’rättvist’ det är att en direktör tjänar X gånger mer än en arbetare, har fallskärmsavtal, och plockar in miljonbonusar årligen.
Den andra fördelningen är skatteuttaget. Man kan helt enkelt fråga sig om det är rättvist. Detta gäller givetvis ren källskatt, men även alla andra pålagor som ska betalas och hamnar i offentliga sektorn. Politikerna firar jättelika triumfer i denna punkt med att både försöka styra medborgarna, samt tala om för dem vad som är rätt eller fel. Straffskatter på allt man inte tycker medborgarna ska göra, eller subventioner, skattelättnader när det är något man gillar.
Till den förstnämnda kategorin har vi typiskt alkohol, tobak och bilism – inte bra skatterna är skyhöga. Till den sistnämnda har vi sportaktiviteter, eller matsubventioner på t.ex. mjölk. Denna punkt har politikerna laborerat med länge och vad beträffar källskatten har man alltså inför en progressiv skatteskala, vilken resulterat i en lönespiral för de bäst betalda som trissar upp deras bruttolöner till astronomiska summor.
Sist har vi ju givetvis fördelningen av inbetalda skatter. Att snacka om någon form av rättvisa under denna punkt är helt vansinnigt. Någon form av ”rättvisa” skulle det vara om man strävade efter att betala tillbaka pengar till dem eller de grupper som betalar mest i skatt, men så är det givetvis inte. Med åren har man tagit bort all sådan logik och nu är det politikernas sak, att efter vad de anser vara rättvist, fördela den mängd skattepengar som man fått in.
Den moderate bloggaren Kent i Örebro, lirar någonstans på ytan och fiskar efter ordet rättvisa som ett honnörsord på denna länk: http://kentpersson.wordpress.com/2010/04/12/med-rattvisan-som-ledstjarnan/#comments, och snackar om ”ledstjärna”, underförstått att just hans parti strävar efter rättvisa.
Jag har en gammal kompis, kanadensare, och han uttryckte saken väldigt enkelt och sant: ” Who the hell said that life should be fair?”. Livet är inte rättvist. Har inte varit det och kommer inte bli det. Så enkelt är det, du är en naiv idiot om du tror något annat. I synnerhet om du tror att politiker och politiska beslut ger rättvisa.
torsdag 1 april 2010
Inget nytt under solen
Här har vi två typexempel (och) på hur (v) och (mp) resonerar. Det är baserat på det enkla faktum att i deras begreppsvärld är människan till för samhället. Samhället är inte till för människan. Vi pratar om ren kommunism där de allvetande politikerna ska styra allt som människor får, och bör med piskor, morötter eller lagar.
Om man applicerar detta tänkande på de uttalanden som görs i denna artikel förstår man varför de uttalar sig som de gör. De bestämmer att det ska piskas med pålagor såsom trängselskatt, lapplisor, idiotiska parkeringsregler, dubbdäcksförbud, bilskatt, bensinskatter o.s.v. mot bilisterna eftersom det i deras begreppsvärld är bilåkande ont och ej miljövänligt. Det sistnämnda kan diskuteras ytterligare, men (mp) och (v) har en liten röd flagga mellan ögonen när det gäller alla typer av bil/lastbilstransporter. Nu har man alltså underlåtit att bygga ut behovet av vägar/leder runt Stockholm, och det blir givetvis desto dyrare när saken absolut måste åtgärdas. Så svaret miljöpartiet har, är att man ska dra på trängselskatter ytterligare, samt föra över alla pengar till kollektivtrafiken? Näe, inget nytt under solen eller i dessa rabiata mijötalibaners sinne.
Men sedan har vi frågan om varför inte politiker lever som de lär. Det verkar som vissa tror att de är någon form av samhällselit som inte behöver beakta varken sin egen ideologi eller enkla regler. Det känns igen från i princip alla kommunistiska länder. Partieliten står över vanliga medborgare.
Ett typexempel är just Yvonne Ruwida, som alltså tydligen gillar att åka taxi, vilket knappast kan anses vara miljövänligt, och ej heller redovisa sina kostnader å tjänstens vägnar. Detta samtidigt som hon tydligen var inblandad i budgetfrågor berörande hela Sverige. Det står en del om detta i denna AB-artikel. Det var ju ett tag sedan, men det är en rätt viktig principsak.
Om man applicerar detta tänkande på de uttalanden som görs i denna artikel förstår man varför de uttalar sig som de gör. De bestämmer att det ska piskas med pålagor såsom trängselskatt, lapplisor, idiotiska parkeringsregler, dubbdäcksförbud, bilskatt, bensinskatter o.s.v. mot bilisterna eftersom det i deras begreppsvärld är bilåkande ont och ej miljövänligt. Det sistnämnda kan diskuteras ytterligare, men (mp) och (v) har en liten röd flagga mellan ögonen när det gäller alla typer av bil/lastbilstransporter. Nu har man alltså underlåtit att bygga ut behovet av vägar/leder runt Stockholm, och det blir givetvis desto dyrare när saken absolut måste åtgärdas. Så svaret miljöpartiet har, är att man ska dra på trängselskatter ytterligare, samt föra över alla pengar till kollektivtrafiken? Näe, inget nytt under solen eller i dessa rabiata mijötalibaners sinne.
Men sedan har vi frågan om varför inte politiker lever som de lär. Det verkar som vissa tror att de är någon form av samhällselit som inte behöver beakta varken sin egen ideologi eller enkla regler. Det känns igen från i princip alla kommunistiska länder. Partieliten står över vanliga medborgare.
Ett typexempel är just Yvonne Ruwida, som alltså tydligen gillar att åka taxi, vilket knappast kan anses vara miljövänligt, och ej heller redovisa sina kostnader å tjänstens vägnar. Detta samtidigt som hon tydligen var inblandad i budgetfrågor berörande hela Sverige. Det står en del om detta i denna AB-artikel. Det var ju ett tag sedan, men det är en rätt viktig principsak.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)