Släpp fångarna loss!

Jasså, de ”korta” fängelsestraffen kan försvinna (länk). Desperationen stiger och man dömer till allt kortare straff, samtidigt som man som regel släpper ut de dömda efter 2/3-delar efter avtjänad tid. Givetvis avräknar man tiden personen suttit häktad och fängelserna är överfulla.

Jag har tidigare avhandlat detta men det var ju ett tag sedan så jag tänkte dra upp mina åsikter rent generellt när det gäller problemställningen.

Det finns tre typer av brott:

1.       Brott där någon eller något kommit till skada, som ett resultat av ett avsiktligt brott.

2.       Förberedelse till brott och oavsiktliga brott där någon/något kommit till skada som följd av oaktsamhet eller försummelse.

3.       Brott där ingen kommit till skada och ingenting egentligen hänt, men kunde ha gjort det.

Ovanpå det har vi problematiken med ”mängdrabatt” för brott, d.v.s. att straffet inte dubbleras om det begångna brottet begåtts två eller flera gånger.

Vad har nu för problem med hur det idag fungerar? Problemet är att avsätter stora resurser för att jaga Svensson för larviga ”brott” som fortkörningar eller rattfylleri emedan de som är notoriska brottslingar och begår våldtäkter och andra, som jag ser det grova brott, släpps ut efter en skrämmande låg strafftid. Visst, det låter knasigt i svenska öron och kräver sin förklaring. Vidare är det så att man en längre tid har prioriterat ”typ 3” av brott, för din egen skull lille medborgare. Hastighetslagarna är nog det mest flagranta exempel på hur det fungerar, för din egen skull spikar man upp hastighetsskyltar som talar om hur fort du får köra. Det är viktigare att titta på hastighetsmätaren än på vägen, du är helt inkompetensförklarad, för din egen skull och nollvisionens flummeri. Det handlar bara om att spara pengar för staten/kommuner och landstingen, inte ett dyft om att storebror är mån om ditt liv. Fast egentligen spelar det mindre roll om du kör ihjäl dig eller dödar någon i trafiken, den stora kostnaden ligger i längre sjukbortfall eller i värsta fall invaliditet, de kostar ”samhället” massor med pengar. Dödsfall är billiga, kanske en ren vinst om en nybliven pensionär kör ihjäl sig, men inte lika bra om en 18-åring gör det.

Men en kritisk parameter är att man inte kan skilja på ”samhälle” kontra stat, kommuner och landsting. Det är en rent socialistisk skådning där man inte kan skilja på dessa saker. För politikerna är samhället de sistnämnda och privatpersoner och företag struntar man i. Detta leder alltså till att man struntar i privatpersoner och företag, eftersom de kan skydda sig med försäkringar. Det finns alltså ingen som helst anledning att ens rapportera ett brott för denna kategori om skadan understiger självrisken på försäkringen. Polisen lär inte röra ett finger om du t.ex. råkar ut för ett bostadsinbrott, det drabbar ju inte ”samhället”, och därför kan man strunta i dem. Detta vet nu alla och därför stiger mörkertalet, då det inte är mödan värt att rapportera t.ex. ett inbrott där saker för några tusen stulits. Och vad är sannolikheten för att polisen ska ta fast gärningsmannen och att du ska få tillbaka det stulna? Ärligt talat – noll.

Men faen tar dig lille medborgare om du på en spikrak väg råkar köra förbi en plåtpolis, en söndagsmorgon på sommaren, med en ny bra bil, det inte finns kotte ute och du kör kanske 150 på en sträcka man skyltat 90. Det är ju värre brott än en grov våldtäkt som det fungerar idag. Men vad har egentligen hänt är frågan du ska ställa dig. Hur många har skadats, vad har skadats, var det uppsåtligt o.s.v. Bevisligen har inget hänt men du straffas värre är en grovt kriminell som avsiktligt skadat någon eller något. Svensk strafflagstifning och logik 2013.

Så något har gått snett av flera orsaker och under många år. Man borde prioritera, inrikta sig på och straffa brott som jag ovan klassat som kategori 1. Men det gör man inte; mönsterdjup på däck, plåtpoliser, blåstester och annat trams spenderas massor med polistid på vilket tydligen ger "poäng", emedan grovt kriminella och notoriska brottslingar har mängdrabatt på straffen och släpps ut i förtid.  

Lamporna var slut

Idag är det nyhetstorka och inga politiska saker att kommentera. Något bostadsföretag hade fört register på sina boende, det är det enda man kan ha åsikter om. Men under hela efterkrigstiden hade HSB satt i system att rapportera personer som inte passade in i det svenska folkhemmet och inte borde får föröka sig, vilket ledde till att man ofta steriliserade dem. På tiden när det begav sig var läkares ord att jämställa med lag och steriliseringslagen gällde till 1975. Sterilisering av kvinnor i samband med abort var regel. Men Medicinalstyrelsens arkiv är givetvis än idag hemligstämplade. De som på senare år kunnat bevisa att de felaktigt tvångssteriliserades har visst på senare år fått någon symbolisk summa, men vad hjälper det? Snacka om rasism går bra idag, men vad gällde under hela efterkrigstiden i Sverige?

Javisst ja, lampor…saken är den att jag bor rätt nära en transformatorstation, och givetvis matar man ut spänning på nätet så att det ska funka för alla på denna slinga. Det innebär att de som bor närmast får relativt hög spänning och de långt bort lägre dito, men man har en ganska vid gräns för vad man tolererar som leverantör, jag vill minnas 230V +/-10%. Alltså, kan de som bor närmast få 250V utan att det ligger utanför gränserna. Sätter man specifikationerna själva är det ju ingen konst att hålla sig inom dem med god marginal. Skulle man inte klara dem kan man ju ändra dem och på så sätt kan man aldrig leverera en undermålig produkt. Ungefär som att bilföraren bestämmer vad som egentligen är ”för fort”, och polisen kan inte fälla någon om de inte just kan bevisa vad ”för fort” innebär. Föraren kanske hade en Maserati och var F1-förare, och det var en fin söndagsmorgon på sommaren med perfekta väg och siktförhållanden Vad är ”för fort” för denne person? Eller vad är ”för fort” för Hulda 95 år med en sliten bil och halvtaskiga däck i en snöstorm? Mitt meddelande är alltså man först sätter en specifikation, sedan ska man hålla sig inom dess gränser.

Problemet är lamptillverkaren Philips, som den lokala affären har lampor ifrån, Man lovar på alla sina förpackningar att en lampa ska hålla ett år, vilket man hastigt omdefinierat till 1000 timmar. Alltså Philips anser att ett år har tusen timmar och inte 8760. Givetvis har man kalkylerat på vad man hittat på är en lampas användningstid ska vara en dryg niodel av ett dygn. Men var en användare har lampan, nätspänning eller var lampan befinner sig i landet har man ingen aning om. Man kan ju ganska lugnt förutsätta att en lampa vintertid i norra Sverige ganska snabbt förbrukar 1000 timmar om lampan finns i ett bostadshus. Sitter den däremot i Skåne i ett utrymme man sällan är i, på sommaren är det en helt annan sak. Men Philips har bestämt att ett år har 1000 timmar. Jag brukade skriva datum när jag installerade lampor och i flera fall höll de intye ens tusen timmar om man räknade på 100% lystid, vilket var fel. Philips frågade lite om artikelnummer m.m. som jag artigt svarade på, men några nya lampor fick jag inte.

Sedan har vi det här med EU. Man har alltså inom EU beslutat att gå över till energisparlampor av ”miljöskäl”. En del av dem är i princip små lysrör med kvicksilver. De har en lång uppstarttid och har man som jag rörelsesensorer är de i praktiken värdelösa. Skulle jag sätta dem i trappen kommer familjen att slå ihjäl sig eftersom lamporna inte hinner tändas innan man tagit de första stegen. Vidare slänger säkert många med mig dessa lampor i soporna så att kvicksilvret kommer ut i naturen. Jag har dessa lampor på en utealtan. Ljuset är pissgult och de har en usel effekt rent ljusmässigt. De kostar dock sådär 40kr/st till skillnad från de gamla glödtrådslamporna som kostade runt 7-10kr/st. Sedan var det energibesparingen…den är i det närmaste noll egentligen eftersom alla lampor som sitter inomhus avger värmeenergin i rummet, och bidrar till värmningen av detsamma. Kanske är argumentet gångbart i Sydeuropa, men inte här. Dessutom är en stor del av den el som produceras från vattenkraft och då faller helt argumentet. El är i detta land en ren energikälla.

Men nu hittade jag de två sista 25W glödtrådslamporna, som jag köpte. Jag brukade köpa 60-75W lampor för några år sedan, så kanske blir det ledljus och pannlampa som gäller hemma. Jag vill inte ha det pissiga ljus som lysrörslamporna har, och ej heller vill jag betala minst 100kr, vilket är minst 10 gånger mer än vad en glödtrådslampa kostar för en LED-lampa. Jag har ingen aning om hur länge den skulle funka, och jag ser ingen miljö eller energibesparing i att köpa en.

Hela historien är ett typexempel på politisk idioti, och EUs storebrorsfasoner.

Men det är klart – kanske ska vi tillbaka till stearinljus snart ”för miljöns skull” eller efter ”ett beslut i EU som vi måste rätta oss efter”. 

Jag blir äcklad

Man blir liksom äcklad. Jag kommer ihåg alla mord, rån och hur oskyldiga sköts för de råkade vara i vägen. Man frågar sig vad konst är och vad som är propaganda, naivitet eller vad man håller på med. Jag läste att ”Tensta konsthall” har någon form av konst som är någon form av hyllning till Ulrike Meinhof.

Jag citerar ett uttalande av henne från Wikipedia, efter att hon hyllat massakern på den Israeliska OS-truppen 1972 av palestinska terrorister:

” How was Auschwitz possible, what was anti-Semitism? It used the hatred of the people of their dependence on money as a medium of exchange, their longing for communism. Auschwitz means that six million Jews were murdered and carted on to the rubbish dumps of Europe for being that which was maintained of them – Money-Jews. What had happened was that finance capital and banks, the hard core of the system of imperialism and capitalism, had diverted the people's hatred of money and exploitation away from themselves and on to the Jews.

Att ens antyda något rasistiskt i detta land är straffbart. Jag är inte rasist, men man undrar ju var gränsdragningarna går. Men att hylla och minneshålla Ulrike Meinhof är inte rasism, eller uppmanande till terrorism. I SvDs artikel kan man läsa; ”Konstnärens porträtt av Meinhof hade texten “Kamrat Ulrike, revolutionen ska hämnas dig”. Intill fanns kistbanden från hennes begravning. Johannesson hade själv letat fram dem från en container på kyrkogården.””, och nu ska det kallas konst…ursäkta, men jag blir äcklad. Ulrike Meinhof var en ren terrorist, mördade, rånade och…är en person vi bara borde lära av just när det gäller extremism och terrorism. Personer som skapar terroristorganisationer, ställer sig ovanför demokrati och hyllar det Hitler gjorde. Kanske idolporträtt på Hitler, Stalin och minnessaker duger som ”konst” härnäst.

Men det är klart att i Tensta konsthall platsar det väl, som det multikulturella spännande samhälle vi lever i. Jaa, i synnerhet då vad beträffar berikarområden som Tensta/Rinkeby, finns det säkert besökare som instämmer i att det just är "konst".

Återkomst

Nejdå, bloggen är inte död eller nerlagd. Grejen är bara den att jag skriver på en bok och fastnade i skrivandet av denna. Man lider ju av en viss skrivklåda, och om du någonsin provat skriva en bok uppstår problemet att man måste koncentrera sig på denna. Visst är det kul att kommentera politiska händelser och skriva i allmänhet, men jag hittade en tråd jag bara var tvingad att dra i. Det blev sådär 30-40 sidor ovanpå de ca 100 jag redan skrivit, och jag är väl halvvägs. De senaste dagarna hittade jag en intressant tråd jag var tvingad att skriva av mig om.

När man skriver funderar man över en hel del över olika saker, och mitt stora problem är att det sannolikt inte kommer finnas något förlag som törs publicera det jag skrivit. Vad är då anledningen till detta frågar du dig säkert. Jag skriver en helt påhittad historia så det borde inte röna några problem ”per se”, men problemet ligger i teknik och underrättelsetjänster. Om bara en liten del av det jag skriver är sant avslöjar det en omfattande underrättelseverksamhet och att man använt ny teknik för att uppnå det man vill. En del saker vet jag är sanna, andra gissar jag, men det är även politisk dynamit och skulle förklara vad som händer idag i Sverige om bara ett uns av det jag skriver är sanning. Jag tror därför ingen kommer våga publicera, sannolikt kommer man få ”Tack, men nej tack”, utan motivering. Om, eller rättare sagt när så blir fallet lägger jag ut den på nätet. Jag skriver inte för att tjäna pengar genom att få en bok publicerad och tjäna pengar på det utan enbart för att jag har en sådan skrivklåda, och en viss aning om dagens teknik.

Men när blir boken klar då? Tja, det vet jag inte. Det beror hur drabbad av skrivklåda jag blir, hur mycket tid jag har, och hur jag prioriterar t.ex. mellan att blogga här och skriva bok. Hittills har jag väl skrivit lite ”till och från” på boken i ett år eller så, vilket krasst räknat borde betyda att den är klar om lika länge om jag är halvvägs.

Priset för PK

En kvinna har gruppvåldtagits i Sundbyberg (SvD, DN). Inga gripna givetvis, inga beskrivningar på gärningsmännen förutom att de var ”mörkt klädda och är mellan 180 och 185 cm långa.”, eller ålder ”...någonstans runt dryga tjugo”.

Vad är detta för nonsens? Hur många män är inte mellan 180-185cm? Själv faller jag inom det intervallet, är jag misstänkt? Ska kvinnor akta sig för alla män som har denna längd eftersom män av denna längd är speciellt våldtäktsbenägna? Är alla våldtäktsmän mörkt klädda? Totalt irrelevant information. Det är väl ett under att man ens berättar att det var män.Oftast brukar man gå ut med åldern, och det är samma sak där. Betyder det att kvinnor ska akta sig för män av en specifikt angiven ålder? Sverige ligger alltså tvåa i våldtäktsstatistiken per capita i världen efter Leshoto, men ingen reagerar.

Var är Ni nu 68-vänsterns barrikadkvinnor som skrek efter jämställdhet?

Om sådant här nonsens påtalas för polisen heter det oftast att man inte kan gå ut med mera ”av utredningstekniska skäl”. Det tror jag inte ett dugg på, det borde snarare heta ”enligt instruktioner om vad som är politiskt korrekt.”. I detta fall har alltså kvinnan våldtagits en timme och den information vi får är rent larvig. Det är tydligen viktigare att inte gå ut med relevant och korrekt information än att få fast gärningsmännen. Det är priset för politisk korrekthet. 

Ytterligare ett pris är att kvinnor kommer att våldtas framgent eftersom de inte har en korrekt bild av vilka hot som finns. Det mörkas av polisen och media.

Men av någon anledning i media är det relevant att göra stora rubriker av våldtäkter i Indien SvD, DN). Där protesterar kvinnor och man skriker efter skärpta straff. Här i Sverige ska tydligen våldtäkter tystas ned, trots att risken för kvinnor är större här att våldtas, än i Indien

Om polisen nu lyckas gripa de män som utfört våldtäkten, kommer de på sedvanligt svenskt manér få låga straff. De inblandade kommer att skylla på varandra och sedan är rätten handfallen för man vet inte vem som gjort vad. Sedan är det ju även regel att släppa ut alla efter 2/3-delar av avtjänad strafftid. Ni vet fängelserna är överfulla, så…är det någon mening att ens söka efter gärningsmännen?

Notera även två saker: Ingar länkningar till bloggar tillåts, och inga kommentarer. Visst är det märkligt?

Nätets parlament

Det här är en ganska intressant artikel jag läste som är en intervju med Lisa Bjurwald (LB). Den är smart upplagd, och visar med all tydlighet åt vilket håll man går med propagandan. Men det första man kan notera är givetvis att DN inte har varken kommentarer eller blogglänkningar påkopplade. Ett symptomatiskt drag för när propaganda tillhandahålls – ingen får säga emot, eller ens kommentera. I bästa fall är allt censurerat efter regler som ingen känner till utom media som märkligt nog har i princip samma regler överallt.

Så låt oss börja med rubriken, ”Det högerextrema näthatet”. Redan där blev det fel, trots bilden med den ensamma kvinnan (LB), vid datorn är drabbad. Man ska liksom tycka synd om henne, när hon ”hoppas kunna behålla engagemanget”. Snygg inledning!

LB verkar inte ha fattat ett dyft hur det fungerar på nätet. Den första delen av artikeln är en hopfogning av alla som har negativa åsikter om invandrings- och integrationspolitiken som en hög med anonyma högerextrema idioter, som uttrycker hat och lagvidrigheter. Det är nämligen så att, och vilket gäller sjuklöverns politiker och även LB att man inte kan skilja på politiska åsikter, och saker som inte är förenliga med svensk lag. Har man en åsikt som inte är politiskt korrekt är man en högerextremist, ska klumpas ihop med ”vit makt”-muppar, eller så är man rasist. Skriver man om det väljer man den mjukare linjen som heter ”främlingsfientlig”.

Javisst, finns det idioter på nätet. Välkommen på spelplanen! Senast igår blev jag kallad för förvirrad och idiot. Jag inbjöd personerna i fråga till debatt på nätet, men det blev knäpptyst. Det finns säkerligen högerextremister, pedofiler, våldtäktsmän, mördare och, och…internet är internet. Ett forum för fri och anonym kommunikation. Ett ”speakers corner” med miljarder deltagare och komplett anonymitet.

Samtidigt är det medborgarnas källa för informationsutbyte. Det är just demokrati. Information är inte top-down som har kännetecknat media de senaste 60-åren. Medborgarna tror inte längre det media skriver, man hittar information man publicerar det och siter som just Avpixlat är ett mycket bra komplement idag till det vanliga media döljer.

Internet är internet, och det sparkar i skrivandes stund undan fotfästat alla de klassiska informationskanalerna. Det handlar inte om näthat, förolämpningar eller rasism. Det handlar om informationsutbyte, något som tidigare har varit strikt kontrollerat och styrt. Internet sticker hål i den gamla ballongen. Välkommen till 2013 LB.

En mening i artikeln är bara bäst. Den lyder ”Och hur ska vi göra om demokratin hotas av krafter som använder sig av demokratin? När dessa grupper har parlamentarisk representation och sitter med och kontrollerar exempelvis Säkerhetspolisen?”. (Näst sista stycket).Visst är det underbart? Den parlamentariska representationen är alltså fel…eller? Hon törs ju inte säga SD, men det står ändå med all tydlighet. Eller vilka menar hon med ”parlamentarisk representation”? Hon menar alltså ”krafter” som inte borde få vara med i det demokratiska samhället. Det vore intressant att få en definition av vilka krafter det handlar om, eller rent generellt. Kanske är det ”krafter” som inte faller LB i smaken rent generellt, och att hon eller några andra ska bestämma vilka som ska få ingå i ett demokratiskt parlament.

Läs det som står i de kontrollerade tidningarna (helst pappersversionen), i stället för att bli trakasserad på nätet av rasister, främlingsfientliga, pedofiler, uppsökt av våldtäktsmän, och andra idioter. Det är inte bra för dig lille medborgare.

Men artikeln var intressant i alla fall. Den avslöjar en ny typ av propaganda, banande för en hård censur på internet, här iscensatt i intervjuform av en känd författare. Men javisst, i Iran, Kina, Nordkorea, och Kuba har man åxå censur av internet, så varför inte i Sverige? För din egen skull lille medborgare och för att du ska skyddas av näthat, rasism, antiislamism,och trakasserier.

Berlinmuren var förresten inget hinder för östtyska medborgare att fly till väst. Det var ett skydd mot den farliga västimperialismen. Märkligt bara att DDR byggde muren, hade så mycket minor, taggtråd och hinder samt sköt egna medborgare som försökte fly. Kan du svara på varför de egentligen försökte fly, och vilka likheter du ser med din artikel Lisa Bjurwald?

Tja, man är ju bara en i ”gatans parlament” eller den förhatliga”nätmobben”….

Nöjd med lite

Så försvarsministern är ”nöjd” med att man kan försvara Sverige (länk) i bästa fall en hel vecka mot ett begränsat angrepp. Tja, vad ska hon säga som ansvarig? Det har ju varit stor politisk enighet under åren om att med svammel om mobilitet, anpassning till hotbilden, flexibilitet, insatsförsvar, hotbild, dynamik och annat sedan 80-talet, så nu när en svängdörr är det ju ett rimligt uttalande. Som jag skrev tidigare; det tar minst 20 år att bygga upp ett försvar värt namnet om den politiska viljan finns. Men det gör den inte.

ÖB menar att man kommer att veta i förväg när och var ett anfall kommer. Tja, kanske. Min gissning är att man litar blint på FRA, men vad spelar det för roll om man kan ställa upp hela Sveriges ”försvar” där anfallet kommer, och vet det ett år i förväg. Det blir bortsopat som en dammtuss.

Men det intressanta med artikeln är att cirklarna som illustrerar olika vapenslag m.m. är att de slutar 2009. Det var alltså knappt 4 år sedan, sedan dessa har man dels avskaffat den allmänna värnplikten, samt tvingat alla soldater och officerare att acceptera utlandstjänstgöring. Det vore alltså intressant att veta hur siffrorna ser ut idag. Man betalar alltså en soldat som kan tvingas till utlandstjänstgöring några tusen sämre än snittlönen för en städare. Det hela lutar åt en total mörkning av den aktuella situationen. Hur många soldater finns idag - inte för tre-fyra år sedan, det är historia? Sedan hittade jag informationen att en ovanligt stor del av just svenska ”försvaret” är officerare. Detta både i jämförelse med andra länder och historiskt. Man kan allstå fråga sig hur stor del av officerarna som utgör stridande trupp, och inte sitter i bunkrar, högkvarter och liknande.

Den hela logiken bakom de senaste årtiondenas handlande var antagligen först att Sovjet upplöstes och utgjorde därigenom inget direkt hot. Om man sedan förutsätter ett intimt samarbete med NATO/USA, samt att vi är med i EU, är en nedrustning fullt logisk.

Ryssland rustar upp och man kan fråga sig varför? Jag vet det inte, men ju större militär styrka Ryssland har och ju mindre Sverige har, ju mer skrämmande är det.

Men nu ändras ju hotbilden som vi t.ex. kan läsa i denna artikel i DN.  Så kan vi förutsätta att EU kommer till vår undsättning om vi skulle bli ockuperade av Ryssland? Tyvärr är svaret nej. Att hoppas på att någon kommer till hjälp är nog det sämsta argument man kan ha rent generellt. Om nu Ryssland har och bygger upp en starkare krigsmakt, finns ingen anledning för ett sannolikt splittrat EU att röra ett finger. Ska man köra parlamentariska beslut om saken, och hur många länder tycker att man ska angripa en stormakt för det lilla landet uppe i norr? 

Men om nu Sverige är ockuperat, skulle USA riskera ett kärnvapenkrig med Ryssland för Sverige? Glöm inte att i DN-artikeln ovan bygger man alltså 14 nya (boomers) atomubåtar, sannolikt med massor med kärnvapen. Hur många man redan har vet jag inte men…

Men NATO/USA då? Tyvärr samma sak där. Avtal eller överenskommelser vi idag kanske har med USA kan man glömma. Om Sverige blir ockuperat gäller inga som helst avtal, och en hjälp från andra sidan Atlanten tar veckor, alltså betydligt längre tid än det skulle ta för Ryssland att ockupera hela landet.

Min slutsats är att svenska politiker har en naiv övertro på att andra ska komma och hjälpa. Det finns inget som säger att så blir fallet. I synnerhet som hela landet redan är ockuperat innan någon hinner reagera eller sätt in ett motanfall.

Det enda vi kan göra idag, och som en temporär avskräckande lösning emedan man rustar ”svängdörren” till ”försvaret”, är att köpa massor med bra prickskyttegevär och dela ut dem till landets alla jägare.

Rent siffermässigt kan man även konstatera att de fjorton atomubåtarna kostar 864 miljarder. Hela Sveriges försvarsbudget ligger på ca 40 miljarder, alltså knappt 5% av vad ubåtarna kostar. Men det är bara ubåtarna...