Iakttagelser?

Här har vi ett typiskt exempel på hur man avsiktligen utelämnar viktiga detaljer som kan få fast en gärningsman (länk). Man kan inte förneka att det handlar om fakta, men problemet är att man inte på något sätt beskriver gärningsmannen. Det förefaller helt orimligt om en våldtagen kvinna inte sett personen och kan beskriva denne och ej heller klädseln samt inte heller om personen pratade svenska.

Nu har vi alltså två faktorer här; den första är polisen som avsiktligen inte berättar vad man vet. Tidigare hette det ”utredningstekniska skäl”, men det emotsägs av att man förhoppningsvis vill ha fast en brottsling och därmed är det synnerligen relevant att gå ut med en så detaljerad beskrivning man kan.
Det har länge varit så, vilket även polisen tillstått att man inte beskriver gärningsmän. Givetvis baserat på rent politiska grunder. Alltså har vi kopplingen att ingen vet eller får beräkna vad invandringen kostar och ej heller får Brå ta fram någon koppling mellan invandrare och brottslighet.

Sedan var det tidningens agerande. Man undviker uppenbarligen att ställa frågor som kan leda till slutsatser om personen. Det enda man frågar är om polisen har något att gå på eller säkrade spår. Svaret på denna fråga dyker givetvis polisen på och vill inte svara. Journalisten undviker uppenbarligen alla personrelaterade frågor när det gäller gärningsmannen. Man kan läsa ”…hon tilltalad av en man…”. Den givna följdfrågan om det var på svenska samt om så var fallet, med någon dialekt eller brytning. Men inte törs journalisten ställa den frågan, då tidningen gömmer sig under samma PK-paraply som polisen. Man kan alltså konstatera att det är viktigare för polisen att inte avslöja vad man vet, än att få tag i en våldtäktsman. Vidare att media undviker alla kopplingar och frågor som är direkt självskrivna om man vill genom publikationen, se till att gärningsmannen blir fast.

Nu kan vi alltså ställa oss frågan om detta är ”fake news”? Givetvis är det inte så, men likfullt är det ren propaganda genom att man avsiktligen utelämnar opassande fakta. Myndigheter och media har alltså monopol på vad som är rätt eller fel, baserat på rent politiska instruktioner.

Vi medborgare hamnar alltså i samma sits som i andra totalitära stater där man har kontroll över media. Det innebär i sin tur att man måste gissa och läsa mellan raderna eftersom den information man får inte är komplett och media avsiktligen inte ställer relevanta följdfrågor, eller ifrågasätter att informationen polisen ger inte ger hela bilden, och är uppenbarligen för knapphändig.

Det är mina ”iakttagelser” när jag läser artiklar som den i Sydsvenskan. Men nu kan vi även koppla det med utredningen som vill begränsa yttrandefriheten, att man har ett gäng som sitter och letar efter ”näthat” (se föregående blogginlägg), att FB raderar inlägg och blockerar användare och att tidningarna sedan många år raderar alla kommentarer som man anser inte passar.

Vi pratar alltså om ren censur med den falska förespeglingen att man vill skydda medborgarna från ”fake news”. Att berätta sanningen, ifrågasätta förd politik, myndigheters och medias agerande, har blivit ”näthat”, ”fake news” och snart kan sannolikt allt rubriceras som ”agg mot folkgrupp” och lagföras, för den som belyser problem som uppenbarligen finns i detta samhälle. Samtidigt kan man konstatera att just när det gäller våldtäkter läggs sådana utredningar åt sidan av polisen och domstolarna friar som default, rent larviga straff döms ut och skadestånd betalas som regel inte heller ut.