Rödflagg i PK-leden

Det är rubriker i tidningarna om att Kent Ekeroth motionerar i Riksdagen om att man borde ha statistik på ursprungsland och föräldrarnas härkomst gällande de som sitter i svenska fängelser. Länk DN, länk SvD, länk Expressen.

Jag finner det hela lite lustigt eftersom vi för det första talar om grova brott där fängelse utdömts, alltså inte mindre brott med påföljden böter. Det andra är att det har funnits sådan statistik tidigare. 2005 publicerade BRÅ ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet”, rapport 2005:17. Rapporten omfattar fem år, och alla typer av brott finns med.

Men nu är det givetvis så att denna typ av statistik inte är PK. I stället för att inse realiteter och fatta beslut baserat på ren statistik och fakta, har man antingen valt att hemligstämpla eller så har man helt enkelt förbjudit BRÅ att ta fram dem. Saken är även den att ovan nämnda rapport visar uppenbar och kraftig överrepresentation i synnerhet när det gäller sexualbrott som t.ex. på sidan 43, tabell 12.

Så när nu Ekeroth föreslår någon form av sådan statistik är det givetvis rödflagg inom PK-leden, och man ska med alla medel dölja fakta för medborgarna med strutspolitik kombinerat med rent svammel om ”främlingsfientlighet”, ”berikning”, att ”Sverige behöver invandringen” och att man tar emot ”flyktingar”, alltså nysvenska.
Så spelet för galleriet fortsätter, och vi kan vara helt övertygade om att motionen kommer att avslås med stor majoritet.

En intressant notering är en kombination med vad jag skrev om för ett tag sedan, d.v.s. att det inte är mödan lönt för en kvinna att anmäla en våldtäkt längre eftersom antalet fällande domar är löjligt få, och även vid fällande dom utdöms nästan symboliska straff. Noteringen är alltså att enligt tabell 11 är överrepresentationen 5.0 för ”Utrikes födda”, när det gäller ”Våldtäkt/försök till våldtäkt”.
En konsekvens är alltså att medborgarna inte blir informerade om risker som föreligger, och man frågar sig t.ex. hur många kvinnor som blir våldtagna för att de inte känner till fakta.

Som jag påtalat många gånger tidigare; propaganda är lika mycket vad man inte berättar, som vad man berättar.

Attackhelikoptrar på Blocket.se

Ok, man lurar på att kalla in militärutbildade till repmånad (länk). Desperationen stiger när den ryska björnen börjar vakna. Tänk, jag kommer ihåg politikernas snack så sent som för några år sedan. Man skulle ha ett insatsförsvar, man skulle anpassa försvaret till hotbilden, och försvarsministern kunde meddela att han sparat pengar. Svammel om mobilt och modernt försvar var även på tapeten och allt detta legaliserade i första läget rena slakt av allt de senaste 30 åren har man alltså sakta men säkert tagit bort det svenska försvaret. Förband har skrotats och regementen har lagts ner, utrustningen när jag gjorde lumpen på 70-talet var redan då färdig för museum. Idag finns inget kvar, och man har ett antal gigantiska problem. Det är nämligen mycket enkelt att skära ner ett försvar, men betydligt svårare att bygga upp ett dito.
I synnerhet med dagens militärteknologi där man inte kan sätta ett gevär i handen på en bonde så blir han en soldat som kanske funkade på 1700-talet Detta har politikerna inte fattat, och resultatet är ett s.k. försvar som enligt ÖB skulle ”i bästa fall klara en vecka”. Ett uttalande för något år sedan som väckte stora rubriker, men fanns ingen anledning att betvivla. Man har läst om hangardrottningar, alltså att man har JAS-plan man kannibaliserar på för att kunna få plan i luften. Ingångslönerna för soldater är och har varit i nivå med städare eller lägre. Försvaret har desperat letat efter personer som vill bli soldater, men givetvis med ringa framgång. Man har tvingat bort personer som inte velat skriva på papper om att de ska kunna tvingas, som svenska soldater åka till främmande länder, kriga och vara i krigszoner och detta till mycket låg ersättning.
Slutsatsen är enkel – vi har inget försvar och har byxorna nere. I ren desperation börjar nu den sittande regeringen snacka om att kalla in militärutbildade på repövningar. Det är rent patetiskt, och att bygga upp ett försvar värt namnet kommer att ta tiotals år. Det finns i stort sett inget att börja med, eftersom politikerna de senaste 30 åren effektivt slaktat allt, baserat på svammel om hotbilder, mobilitet, insatsförsvar, och annat de inte haft en aning om.

Men nu kommer den ryska björnen ytterligare provocera, diplomatiskt och militärt. Man har litat till att FRA kan tillhandahålla information på ett tidigt stadium. Men det spelar en mycket liten roll i tidsaspekten – har man inget försvar har man inget. Man har kanske gammal materiel, små förråd, inga regementen, ingen kunskap och ingen tid. Man är rökt.

Så vad är nästa steg för försvarsministern? Tillsätta en snabbutredning som får till uppgift att leta efter bättre begagnade attackhelikoptrar på blocket, eller sätta ihop en webbaserad snabbkurs i hur man kör stridsvagn? Ungdomar som är duktiga på CS kan ju bli våra nya elitförband. Av de som finns på äldreboenden har säkert manga hanterat vapen och gjort lumpen. Det är dags att väcka liv i något som fanns tidigare - "Landsstormen" som avskaffades 1942. Ny paroll blir; "I rullstol med Morakniv skyddar vi liv!". Eller; "Med permobil och Morakniv i hand, skyddar vi vårt fosterland!". Kanske: " Så slagen av vässad krycka, må fi tillbaka rycka.". 

 

Men värst av allt är – det finns knappt ett öre att rusta upp försvaret för. Pengarna behövs ju inom alla andra sektorer, och man kan inte slakta den redan haltande välfärden. Ej heller kan man höja skatterna mer eftersom vi har världens näst högsta skattetryck. Så även om viljan finns, så finns inga pengar.

Till saken hör faktiskt att kostnaderna för invandringen är 2-3 gånger högre än kostnaderna för hela försvaret. Migrationsverket behöver bara berätta hur mycket de vill ha, så får de den mängden pengar. Det är samma politik under denna regering som under den förra.

Man ställer sig frågan efter Reinfeldts uttalande om att vi måste ”öppna våra hjärtan”, om det inkluderar ryska soldater. Kanske är det synd om dem åxå, och eftersom våra gränser är rena svängdörrar för alla som påstår sig vara under 18 år, måste det ju inkludera ryska soldater. Tänk dig själv vilka hemska upplevelser de haft under hård militär utbildning. De kan ju komma med halva släkten om de kan dra någon snyfthistoria om livet i Ryssland dessutom.   Anhöriginvandring heter det visst... En stackars rysk soldat ska väl inte behöva ockupera oss utan sina ”nära och kära”? Öppna ditt hjärta - och koppla bort din hjärna.

Paradoxernas land

I slutet på förra månaden bloggade jag om att det tydligen finns en riksdagsmajoritet som vill stoppa informationsplikten när det gäller HIV. Det innebär att en HIV-smittad inte ska behöva tala om för en sexpartner att han/hon är HIV-positiv. Klassningen innebär alltså att HIV ska klassas lägre än de befintliga könssjukdomarna som är möjliga att bota. WHO listar som första punkt att den största risken för att sprida HIV är ”Having unprotected anal or vaginal sex”.

Mot detta står alltså svensk expertis och svenska politiker som man kan läsa på denna länk.

Tidigare har det dessutom varit ett rent faktum att det är en risk att få HIV genom oskyddat sex med någon som är HIV-positiv. Vidare vore det intressant att få höra just svenska experter och politiker tala om hur då HIV smittar om det enligt dem är i det närmaste helt riskfritt med sexuellt umgänge med HIV-positiva. Är det månne luftburet? Hudkontakt? Via utomjordingar? Så berätta nu hur HIV smittar.
Hade det varit första april hade jag tagit hela ETC-artikeln som ett skämt om än mycket osmakligt.

Man har nu en insamling för att stoppa spridningen av HIV som heter Musikhjälpen. Givetvis av PK-media.
Allt luktar ganska illa och allt är en ren paradox. Musikhjälpen vill alltså minska spridningen av HIV, samtidigt som politikerna ljuger och marginaliserar riskerna med att bli smittad. Här finns helt klar en dold agenda och avsikter man inte berättar om.
Man kan dock till sammanhanget konstatera att vi haft stora flyktingstömmar hit från Afrika de senaste åren, och Afrika har världens överlägset flest HIV-smittade (länk). Vidare är det så att det inte är något som helst krav att de som kommer till detta land som flyktingar eller anhöriginvandrare, genomgår läkarundersökning eller provtagning för smittosamma sjukdomar. Det är nämligen integritetskränkande.

Men som svensk har man ju ett psonnummer. Alltså ett registreringsnummer man får från födseln. Man tar DNA-prov på alla nyfödda i detta land och registrerar DNA-sekvensen i PKU-registret i Huddinge (länk).

Ingen vet hur många databaser man finns med i, och hur de samkörs. Övervakningskameror som sannolikt kan identifiera oss mot pass eller körkortsregistren. Detta är statistikens och övervakningens förlovade land. Men du vet lille medborgare; ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte bekymra sig” och ”det är för ditt eget bästa”. Det är inte integritetskränkande.
Mot den bakgrunden frågar man sig om det är för mycket begärt att de som kommer till detta land och kallar sig desperata flyktingar testas för livslånga smittsamma sjukdomar, I synnerhet om de kommer från områden där man vet att dessa sjukdomar är mycket vanliga?

Ett demokratiskt land?

Opinionsundersökningar ska man alltid tolka med viss skepsis. Men ändå, det är lite kul med glädjande siffror som i denna undersökning.
Men kommer du ihåg för några år sedan? Man vägrade blankt att ta debatter med SD. I början provade man och blev bet sig i tummen, sedan skulle SD bara tystas. Detta sätt att agera är högst odemokratiskt, men det kom tydligen direktiv från ovan att så skulle göras. Detta gällde alltså inte bara inom politiken, utan hela media. Man raderade skoningslöst i kommenteringsfälten och företaget Interaktiv Säkerhet AB plockades in eftersom bördan att övervaka kommenteringsfälten blev för stor. I media målades upp bilden av att de som kom till detta land verkligen var flyktingar, och reportage om lyckliga familjeåterföreningar med bilder från myssoffan var legio. Så här med halva facit i handen, kan man helt enkelt påstå att man körde med klassisk propaganda och det är uppenbart att man på olika sätt kontrollerade exakt vad media fick rapportera och det fanns direktiv ovanifrån hur de skulle agera. Kopplingarna med hur det fungerade i forna östblocket är uppenbara. Det finns även en viss sannolikhet om att man lärt sig hur man ska bedriva propaganda just kommer från DDR. Fakta, information och utbildning ska det heta, det är fint. Propaganda och påverkan är fult.
Men SD började bli ett allt större hot, risk fanns för att de skulle komma in i riksdagen. Så ganska tidigt 2010 var det dags att sätta in konkreta motmedel. Som nämnts slog censuren till, man fiskade vilt efter alla kopplingar man kunde mellan SD:s personer och nazistiska/rasistiska åsikter eller uttalanden. Man visste ju att språket spelade stor betydelse rent generellt, och nysvenska uppfanns. Som en följd av detta såg ord som migranter, främlingsfientlig, romer, med flera dagens ljus.

Ovanpå detta, i statistikens förlovade land, gällde det givetvis att dölja allt som var negativt med den invandringspolitik man drev. Alltså, gick det helt plötsligt inte att få fram några som helst kostnader för invandringen, inte ens relevanta uppskattningar. Kopplingar mellan brottslighet och invandrare fick inte heller finnas, så märkligt nog slutade BRÅ att publicera några som helst sådana undersökningar. Bilder med mörkhyade brottslingar vitpixlades för att ge intrycket att personen var svensk.

Men eftersom propagandaapparaten var baserad på en top-down-modell, hade man inte räknat med internet. Detta var det stora misstag man gjorde och därför uppstod bloggar och siter med alternativ information eller propaganda (välj själv). Eller kanske vi ska kalla dem för antipropagandasiter, alltså siter som uppvägde den statliga propagandan eller avslöjade den. Typexemplet är Politiskt Inkorrekt som idag heter Avpixlat.
Men 2010 blev katastrofens år – SD kom in i riksdagen. Man var inga idioter, och fattade att just internet slagit undan fötterna för den klassiska propagandapyramiden. Alltså var det dags att sätta in motmedel, ett exempel är siten ”Inte Rasist Men” som enbart ägnar sig åt ren billig smutskastning enbart mot SD. Givetvis har man hittat på det nysvenska ordet ”hatsiter”, för alla siter som ifrågasatte invandringspolitiken. Tidningen Expo är ett annat exempel på ren propaganda och smutskastningskanal.

Men nu har SD en vågmästarställning i riksdagen, och Alliansen tvingas kohandla med meningsmotståndarna Miljöpartiet för att kunna få igenom propositioner i riksdagen. Hela tiden växer SD och man blir allt mer desperata. I desperation tar man till rena olagligheter som att anlita Researchgruppen för att komma åt komprometterande information. Man gör ett allvarligt dataintrång och tidningen Expressens grävargrupp plockas in och gör sig skyldiga till direkta olagligheter och publicerar rena lögner. Eftersom allt är sanktionerat från ovan, väcks givetvis inga åtal, och de drabbade har alltså som val att på egen hand stämma en av landets största tidningar.

Men vansinnigheterna regeringen bedriver går inte att dölja, och på internet ifrågasätts regeringens politik alltmer. Så Alliansregeringen faller 2014, för att ersättas av en minoritetsregering som i praktiken var dödförklarad innan den ens tillträdde. Problemet var och är att SD nu har en riktig vågmästarposition som inte kan brytas. SD kan alltså blockera både oppositionen och regeringen. Hitintills har taktiken varit att negligera SD och vägra prata med SD, och definitivt inte förhandla med dem. Huvudet i sanden som en struts alltså. Man har inte svarat på direkta frågor i riksdagen, och man har svamlat om annat. Som jag skrev om i senaste blogginlägget har till viss del vårt högsta beslutande organ blivit en larvig teater.

SD representerar alltså 12.7% av svenska folket. Strutspolitikens dagar är nu förbi, det är bara för övriga partier att fatta. Man kan inte vägra att ta debatter med och negligera en stor del av det svenska folkets vilja. Att fortsätta på den linje man har och har haft är synnerligen odemokratiskt.

Samtidigt förlorade Alliansen valet och Socialdemokraterna kunde inte bilda en hållbar regering. Vi har tiggare snart i varenda stad, och migrationspolitiken leder inte till något annat än en utarmning av alla system i hela landet. Det har blivit en guldkalv som allt må offras till under en falsk humanistisk stjärna.

Det är hög tid för väljarna att fatta att man inte bedriver någon som helst form av humanistisk politik genom att få landet översvämmat av ekonomiska lycksökare. Man gör lite för riktiga flyktingar, utan tvärtom, man tar från biståndsbudgeten till de riktiga flyktingarna i krigsområden och spenderar på de ekonomiska lycksökarna som lyckas smuggla sig till Sverige. Synnerligen inhumant i ett globalt perspektiv.
Men nu närmar sig SD 18% enligt opinionsundersökningen ovan. När tänker sjuklövern inse att propagandan var föråldrad, inte fungerade och att man misslyckats? Ska man fortsätta att hitta oheliga allianser bara för att kunna blockera SD? Eller ska man inse att den politik man för och har fört varit felaktig med enorma kostnader och skador, och som en följd av detta krypa till korset?

Jag ser det bara som en tidsfråga innan sjuklöverns politiker inser att förd politik är och har varit vansinnig, men att man samtidigt inte kan förlora ansiktet genom att erkänna begångna fel och dumheter. Man kommer sakta men säkert säga att ”vi måste våga diskutera kostnaderna och problemen med invandringen” på olika sätt. När man kommer till den punkten kanske vi får demokrati och politiker jag kan respektera. Intill dess är och förblir jag skeptisk. Med politiker som stoppar huvudet i sanden och svamlar (som Ullenhag), finns ingen demokratisk framtid. Sanningar och rena fakta sopas under mattan till förmån för visioner, lögner och döljande av verkligheten.

Låt mig avsluta med ett talande exempel. För några år sedan var vi god tvåa i "våldtäkter per capita" i världen efter Lesotho. Är det någon som vet om vi nått förstaplatsen? Nähä....

Homeopatisk förtunning

Det finns ju inga teatrar längre, eller i alla fall ganska få. Det verkar som de med skådespelartalanger, och egentligen skulle borde blivit skådespelare flyttat in i Sveriges högsta beslutande organ. Konsten är att verka självsäkra och sedan bara svamla och inte svara på frågor eller på andra sätt glida undan. Jag har en längre tid observerat fenomenet i riksdagen, och man kombinerar ovanstående med mängden repliker/frågor som ställs och den tid man har till sitt förfogande.

Min slutsats är helt enkelt att debatter i riksdagen är ett rent spel för galleriet. Du och jag som medborgare och röstberättigade kan verkligen ifrågasätta vad man håller på med. Dessa debatter och frågestunder är bara ett rent nonsens. Skådespeleri och rent svammel där man verkar säker på sin åsikt, och inte svarar på frågor är uppenbarligen regel.

Det finns inget konkret och det svaras inte på några frågor, ibland med lite generellt rundsnack. Svamlet och skådespeleriet är regel. Dessutom gäller det att utnyttja den allokerade tiden och antalet repliker som tillåts så att det inte går att få ut något som helst konkret. Det är alltså helt meningslöst att från riksdagsledamöter ställa frågor till ministrarna.

Det fanns en gång i tiden ett radioprogram som hette ”På minuten”, där det gällde att i ett påhittat nonsensämne snacka utan att göra onödiga uppehåll eller tveka, inte heller upprepa sig men hålla sig till ämnet. Gjorde man något av dessa saker under ”sin minut”, gick ordet till den som påpekade regelavvikelsen. Kanske borde man inrätta något liknande i riksdagen eftersom frågorna från riksdagsledamöterna till ministrarna är vad en av deltagarna i just programmet "På minute", Moltas Eriksson, brukade rubricera som ”homeopatisk förtunning”, alltså rent skitsnack för att få tiden att gå.

Anledningen till detta blogginlägg är att jag på Avpixlat råkade titta på en fråga i riksdagen från Richard Jomshof (SD) till Åsa Romson. Det intressanta i själva frågan är dess dignitet. Det gäller alltså 17 miljarder, knappt halva försvarsbudgeten, eller 17.000 miljoner, eller 17.000.000.000 kronor. Ett belopp som är långt bortom varje medborgares fattningsbegrepp.

Så missa inte ministerns svar i detta klipp, Jomshofs fråga kommer 4:47, och sedan är det bara att njuta av Romsons svammel. Kanske skulle det finnas en opolitisk jury i riksdagen som stoppar just homeopatisk förtunning. Som det nu är, är ju faktiskt dessa frågestunder helt värdelösa.

En proudie

En historisk dag som denna, då en regering faller, blir det givetvis dagens bloggtema. En sak man alltid måste fatta är att alla politikers högsta dröm är att få så mycket makt som möjligt. För att få vandra i maktens korridorer och kan man kohandla med alla sina ideal och hur man skulle vilja att samhället skulle bli. Lite sekundärt är två saker; dels den egna positionen, d.v.s. vilken ministerpost man får, eller inflytande i partiet, och för det andra ren valstrategi innebärande att man vill ha så många väljare som möjligt nästa val. Men denna sista punkt spelar tillbaka till just ruta ett igen, makt och inflytande.

För att uppnå denna halvnirvana, må man som politiker ta till allt vad nöden kräver. Man kan kohandla, manövrera ut andra, eller på andra sätt spela det politiska spelet. Sjuklöverns politiker har gått kurser i presentationsteknik, argumentationsteknik, haft konsulter inblandade som designar, ger goda råd och varit valstrateger för att ge tips om vilka frågor man ska driva för att få väljarna att rösta på just deras parti. Sannolikt har stylister även varit inblandade, men det är bara en gissning.
Hela tiden hamnar alltså sakfrågor och fakta i bakvattnet. Man kan snacka bort allt och svamla bara man verkar övertygad och ser självsäker ut. Man har visioner, ser möjligheter och värdeorden och flosklerna står som spön i backen. Gärna i kombination med nysvenska, samt hyckel om att ta "ansvar för landet i den politiska komplicerade situation som tyvärr uppstått."

Så låt mig avsluta med en dagsfärsk bild från dagens plenisal i riksdagen. Jag har inte tagit bilden och det är inte mitt finger. Men det är en variant av selfie. Kanske ska vi kalla det en proudie, man står upp för det man tycker, och trycker därefter.

Agg mot fågelgrupp

Det var väntat. Eller trodde någon att SD skulle rösta med regeringen, och därmed för den sanslösa invandringspolitiken? Eller för en regering med MP på ministerposter, och V som stödparti. Ärligt talat, hade man gjort det hade man raderat ut hela sin trovärdighet bland sina väljare.

Löfvén har alltstå sagt (länk): ”Vårt besked är att vi är beredda att samarbeta om budgeten för att komma fram till en lösning där Sverigedemokraterna inte får inflytande, sade han på väg in till mötet med Socialdemokraternas riksdagsgrupp.”. Målet är alltså att hindra drygt 800.000 välvare från allt inflytande över politiken de närmsta fyra åren.

Ok, det klassiska är de två blocken Alliansen och de rödgröna, men ett antal saker har dykt upp de senaste åren, förutom problemen och kostnaderna för invandringen. Vi har fått hit tiggare i massor, vi har inget försvar, sjukvården är kass, svenska skolan åxå enligt Pisa-studierna, äldrevården och pensionerna känner alla till, bostadspriserna skjuter i höjden, lönerna faller och vi har en stor bostadsbrist. Det är bara att fortsätta uppräkningen själv.

Samtidigt har vi världens näst högsta skattetryck, efter Danmark om jag minns rätt. Ekvationen går alltså inte ihop. Man kan inte erbjuda medborgarna så lite tillbaka för det skattepengar man håvar in. Kanske hade det fungerat innan internet fanns men det gör det inte idag.

Men jag vill därmed inte säga att SD:s stigande siffror är någon form av ren missnöjesyttring. Kanske missnöje med den förda invandringspolitiken som kostar enorma belopp och ställer till problem i samhället på många sätt. Men då kan vi även revidera missnöje till ordet realitet. Det är en ren realitet att invandringen kostar enorma belopp och för med sig enorma problem. Mot den bakgrunden ska man alltså ställa sig frågan om det lilla landet Sverige kan vara hela världens socialbyrå, vad vi som svenska medborgare är villiga att uppoffra för att vara det och sist men inte minst var smärtgränsen går. Detta i synnerhet som vi är en del av EU, och nettobetalar massor till. Vi ska alltså ta vårt ”ansvar” eller ”öppna upp våra hjärtan” när det gäller lycksökande personer från EU som de rumänska tiggande zigenarna, men även för alla hitsmugglade personer från hela mellanöstern och Afrika, samt alla deras ”anhöriga”, emedan länder som t.ex. Finland (även medlemsland i EU), följer alla konventioner slipper alla problem och kostnader och har en invandring som är någon procent av de som beviljas uppehållstillstånd i detta land. Alla som lyckats trampa på svensk mark är ju "svenskar", även om de reser tillbaka för jihad med ett upphållstilstånd som bläcket inte torkat på.

Slutligen tänkte jag att jag skulle göra mig till ovän med alla ornitologer. Kopplingen är liknandet med olika fåglar och den svenska journalistkåren. Man kan nämligen och med stor sanningshalt påstå att många journalister de tjatar ord som näthatare, främlingsfientligt och andra påhittade nysvenska ord som papegojor. De stjäl ord och uttryck som korpar för att sätta in dem i lämpligaste möjliga och påhittade sammanhang i tabloiderna. Det enkla faktum att invandringen kostar enorma belopp stoppar man huvudet i sanden som på strutsar. När någon försöker berätta fakta för dem är det som att hälla vatten på en gås. Ursäkta, alla fågelälskande ornitologer, men hela PK-journalistkåren verkar ha IQ som en fiskmås. Att säga så måste ju vara "agg mot fågelgrupp", alltså fiskmåsar.
Kanske skulle man avsluta med en knäppgök i dagens DN på denna länk som påstår att "Rasismen har tagit Sverige som gisslan".

Ett tips till de PK-journalister som inte vet vad en ornitolog är - googla på det.