Agg mot fågelgrupp

Det var väntat. Eller trodde någon att SD skulle rösta med regeringen, och därmed för den sanslösa invandringspolitiken? Eller för en regering med MP på ministerposter, och V som stödparti. Ärligt talat, hade man gjort det hade man raderat ut hela sin trovärdighet bland sina väljare.

Löfvén har alltstå sagt (länk): ”Vårt besked är att vi är beredda att samarbeta om budgeten för att komma fram till en lösning där Sverigedemokraterna inte får inflytande, sade han på väg in till mötet med Socialdemokraternas riksdagsgrupp.”. Målet är alltså att hindra drygt 800.000 välvare från allt inflytande över politiken de närmsta fyra åren.

Ok, det klassiska är de två blocken Alliansen och de rödgröna, men ett antal saker har dykt upp de senaste åren, förutom problemen och kostnaderna för invandringen. Vi har fått hit tiggare i massor, vi har inget försvar, sjukvården är kass, svenska skolan åxå enligt Pisa-studierna, äldrevården och pensionerna känner alla till, bostadspriserna skjuter i höjden, lönerna faller och vi har en stor bostadsbrist. Det är bara att fortsätta uppräkningen själv.

Samtidigt har vi världens näst högsta skattetryck, efter Danmark om jag minns rätt. Ekvationen går alltså inte ihop. Man kan inte erbjuda medborgarna så lite tillbaka för det skattepengar man håvar in. Kanske hade det fungerat innan internet fanns men det gör det inte idag.

Men jag vill därmed inte säga att SD:s stigande siffror är någon form av ren missnöjesyttring. Kanske missnöje med den förda invandringspolitiken som kostar enorma belopp och ställer till problem i samhället på många sätt. Men då kan vi även revidera missnöje till ordet realitet. Det är en ren realitet att invandringen kostar enorma belopp och för med sig enorma problem. Mot den bakgrunden ska man alltså ställa sig frågan om det lilla landet Sverige kan vara hela världens socialbyrå, vad vi som svenska medborgare är villiga att uppoffra för att vara det och sist men inte minst var smärtgränsen går. Detta i synnerhet som vi är en del av EU, och nettobetalar massor till. Vi ska alltså ta vårt ”ansvar” eller ”öppna upp våra hjärtan” när det gäller lycksökande personer från EU som de rumänska tiggande zigenarna, men även för alla hitsmugglade personer från hela mellanöstern och Afrika, samt alla deras ”anhöriga”, emedan länder som t.ex. Finland (även medlemsland i EU), följer alla konventioner slipper alla problem och kostnader och har en invandring som är någon procent av de som beviljas uppehållstillstånd i detta land. Alla som lyckats trampa på svensk mark är ju "svenskar", även om de reser tillbaka för jihad med ett upphållstilstånd som bläcket inte torkat på.

Slutligen tänkte jag att jag skulle göra mig till ovän med alla ornitologer. Kopplingen är liknandet med olika fåglar och den svenska journalistkåren. Man kan nämligen och med stor sanningshalt påstå att många journalister de tjatar ord som näthatare, främlingsfientligt och andra påhittade nysvenska ord som papegojor. De stjäl ord och uttryck som korpar för att sätta in dem i lämpligaste möjliga och påhittade sammanhang i tabloiderna. Det enkla faktum att invandringen kostar enorma belopp stoppar man huvudet i sanden som på strutsar. När någon försöker berätta fakta för dem är det som att hälla vatten på en gås. Ursäkta, alla fågelälskande ornitologer, men hela PK-journalistkåren verkar ha IQ som en fiskmås. Att säga så måste ju vara "agg mot fågelgrupp", alltså fiskmåsar.
Kanske skulle man avsluta med en knäppgök i dagens DN på denna länk som påstår att "Rasismen har tagit Sverige som gisslan".

Ett tips till de PK-journalister som inte vet vad en ornitolog är - googla på det.