Murveljournalisternas hallick

Man funderar lite på Åkessons frånvaro och vad den kommer att föra med sig. Givetvis är det någon form av skada att han blir sjukskriven, men jag tror inte det kommer att betyda så mycket för SD:s politik ändå. Som jag upplever det har SD en bra solid grund att stå på och en logisk och sund politik. Men man kan fatta om dagens politiker i det närmaste har en helt omänsklig uppgift.

För det första är de offentliga personer, vilket gör dem till mål för skandalpressen. Vartenda uttalande som kan vantolkas, görs givetvis det, och uppmålas av skandalpressen. Privatlivet blir lidande och murveljournalister granskar ekonomi, samt gör partiledaren till ansvarig för allt som andra i partiet säger eller gör. Därtill ett antal svåra beslut när det gäller vad gränserna ska dras, och givetvis ett pressat reseschema med tal och presentationer.

Det fanns en tid när politiker behandlades med respekt, och inte var slagpåsar för skandalpressen som snokar i allt de kommer över, lagligen som olagligen och smutskastar med skandalrubriker för att sälja lösnummer. Det var kanske på 40-60talen. De socialdemokratiska statsministrarna behandlades med respekt och pressen hade inte ett dyft med politikernas privatliv att göra. Det är på något vis så jag önskar att det fungerade. Jag skiter blankt i om Åsa Romson målar sin båt med miljöfarlig färg, eller om Åkesson spelar bort en halv miljon av sina pengar. Det är deras privatsaker och jag försöker skilja på politikernas funktion som just politiker och deras privatliv. Vad de säger i talarstolar eller hur de agerar som politiker är vad jag anser är relevant.
Men pressen gömmer sig bakom press- och yttrandefriheten. Jag skulle snarare vilja påstå att man gömmer sig bakom den för att kunna sälja så många lösnummer som möjligt. Press och yttrandefriheten skapades en gång i tiden för att vi skulle kunna ha ett demokratiskt samhälle, men denna används idag av murveljournalister för att just skada ett fungerande demokratiskt samhälle.
Det är givetvis så att ingen är oförvitlig, parkeringsböter, fortkörningsböter, synder för många år sedan och annat har nog alla i bagarget. Men jag ställer mig då frågan vad det gör dem till sämre politiker? I mitt tycke inget, kanske tvärtom och jag bekymrar mig inte.
När det handlar om politiker vill jag se de mest kompetenta personerna på dessa platser då vi pratar om att styra en kommun, ett landsting eller hela landet. Vad de gör under sin privata tid, i sitt privatliv och har gjort under sin ungdom är inte relevant.

Så låt oss nu ställa oss frågan vilka personer vi vill ha som politiker och besluta över våra liv och vår ekonomi? Ska det vara kvoterade personer, efter kön, religion, hudfärg, eller vad det må vara? Ska de vara helt oförvitliga, och minsta kompromitterande sak som parkeringsböter, fortkörningar, fylla, ungdomssynder eller vad det än är diskvalificerar dem eftersom pressen kan ”hänga ut” dem med den skandaljournalistik man idag ägnar sig åt?

Eller ska vi helt enkelt ha de mest kompetenta personerna att styra detta land, våra landsting och våra kommuner?
Jag skiter blankt i om Sjöstedt gillar amerikansk musik, Fridolin kör en stor fet SUV med massor med utsläpp. Eller om Löfvén spenderar alla sina privata pengar på sprit, eller om Lööf inte källsorterar, Romson målar sin båt med miljöfarlig färg, eller om…

Det gynnar ingen och är rent odemokratiskt att ägna sig åt Expressenjournalistik, kan man enkelt dra som slutsats. De enda som tjänar på det är Expressens aktieägare, och Thomas Mattsson. Jag betraktar dig som en ren idiot om du tror att du får nyheter och avslöjanden från denna tidning, och på så sätt understödjer skandaljournalistik som skadar det demokratiska samhället.
Kanske borde någon installera en livekamera i Mattssons sovrum för att på så sätt kunna göra avslöjanden i allmänhetens intresse. En ”guldspade” utdelas sannolikt som pris för denna undersökande journalistik, eller hur Mattsson?

Så missa inte Mattssons försvarstal på denna länk. Det är en riktig höjdare i svammel och ren dumhet. Allt handlar om att kunna sälja lösnummer och pengar. Just ”lösnummer” får då en slående likhet med de lösnummer prostituerade säljer just för pengar, och vad Mattsson ägnar sig åt.