10 miljarder på offeraltaret

Desperationen stiger Sjuklöverns olika förslag på att få in lågutbildade invandrare på arbetsmarknaden duggar tätt och uppfinningsrikdomen är stor både när det gäller nysvenska och variationer på samma tema. Temat är ”mer skattepengar och satsningar”. Denna gång av Kinberg-Batra och Tobé med en ”förstajobbet-anställning” till en kostnad av 10 miljarder (länk).

Man går som katten runt het gröt och erkänner inte problemen.

Det första är givetvis för hög invandring och en sanslös migrationspolitik. Minst 90% av de som kommer hit är inte flyktingar - de har smugglat sig hit enbart för en bättre levnadsstandard för sig och sina anhöriga.

Det andra är att det helt inte finns arbeten. Vi har alltså en arbetslöshet enligt Ekonomifakta på 8.5% och en ungdomsarbetslöshet på 27.1%. Mot den bakgrunden är det direkt oansvarigt att släppa in en enda kotte som inte har ett arbete att komma till och inte är kvotflykting, d.v.s. inte ekonomisk lycksökare. Man ska även veta att en stor del av arbetslösheten döljs i utbildningar och vad som kallas praktikanter. Alltså är arbetslösheten egentligen större än vad siffrorna anger.

För det tredje har vi stor bostadsbrist, vilken bara förvärras med varenda person som flyttar till detta land. Denna brist har lett tillsammans med låga räntor att alla bostadspriser, har skjutit i höjden och svenska ungdomar har problem att flytta hemifrån eller hitta bostad om de t.ex. antagits till en utbildning på annan ort. Svenska ungdomar hamnar givetvis sist i alla kommunala bostadsköer eftersom man nu tvingas på s.k. flyktingar och deras anhöriga av migrationsverket.

För det fjärde är de som kommer hit som s.k. flyktingar vanligtvis lågutbildade och kan givetvis inte svenska. Detta leder givetvis till att det är en ren omöjlighet att komma in på arbetsmarknaden på kort tid. Vi pratar alltså om först baskunskaper motsvarande gymnasienivå, yrkeskunskaper samt språkkunskaper, både generella samt för ett specifikt arbete.

Men grundplåten är att det helt enkelt inte finns arbeten, och i synnerhet baserat på låga utbildningsnivåer. Det spelar ingen roll hur mycket politikerna inom sjuklövern drömmer. Arbeten skapas utifrån att ett specifikt arbete behöver utföras och sedan att någon är villig att betala för det.
Politikerna kan på sin höjd skapa jobb inom offentlig sektor; stat, kommuner och landsting. Det skapar ett behov av fler poliser (som i Malmö), fler personer på migrationsverket, fler socialsekreterare, tolkar, på arbetsförmedlingar, SFI-lärare, åklagare, advokater, och jobb för byggande av asylförläggningar. Eller kanske jobb för vårdare inom offentlig sektor som tar hand om sina anhöriginvandrare?
Är detta produktiva arbeten, eller skattebetalade arbeten som orsakats av den sanslösa migrationspolitiken men måste betalas av skattepengar baserat på produktiva arbeten?
Behovet av dessa arbeten betvivlar jag inte, men på vilket sätt är det produktiva för Sverige?

Så man blir lite trött när man hör uttjatade påhitt för att få migranter i arbete.  Jag räknade tidigare på detta och ett s.k. ensamkommande flyktingbarn bidrar svårligen till den svenska statskassan före sin pensionsdag. S.k. anhöriginvandrare går inte att räkna på, men man behöver knappast vara ekonom eller matematiker för att fatta vad som gäller.

Så nu vill Kinberg-Batra och Tobé trycka iväg 10 miljarder. Det känns minst sagt som Ullenhags totalflopp ”instegsjobb”, och man frågar sig om kanske inte det anorektiska försvaret skulle behöva 10 miljarder till att börja med? Eller kanske fattigpensionärerna som byggde upp vårt sociala skyddsnät?