För många år sedan proklamerade jag att jag var motståndare till migrationspolitiken. Det var när man försökte lura i medborgarna att alla som kom hit var välutbildade och en outnyttjad resurs. Det gick skrönor om att Malmö hade världens mest välutbildade taxichaufförer, och media hade givetvis intervjuer med läkare som körde taxi. Några sådana intervjuer och medborgarna tror att varenda taxiförare i Malmö är läkare. Det är så propaganda fungerar, en eller några personer är exempel för alla. Handplockar man då exemplen och tjatar om dem tillräckligt ofta och länge blir det fakta. En person blir talesman för 100. Två för 1000 o.s.v. är principen i media.
Men man ska även veta att propaganda är inget kortsiktigt. Tvärtom ju långsammare och försiktigare ju bättre. Ovanpå det ska man ha olika aspekter som leder till samma slutsats. Man kan ge några exempel på hur hemskt det är i personernas hemländer, berätta om bombräder, och sedan kombinera det med hårda flyktingstrapatser för att sedan sluta med bilder på den lyckligt återförenade familjen, gärna med många barn och bilder då de sitter leende i myssoffan i Sverige.
Detta var bara några exempel på den propaganda som pågår, och vi utsätts för dagligen. Det är bara att fatta, det finns ingen opartisk eller opolitisk information, nyhetsrapportering. Vad fakta är, är även det mycket tänjbart. Men givetvis är det så att Public Service (PS) tillhandahåller just det, och det heter fakta, information eller utbildning. Den som tror att man inte proppas med propaganda är rent utsagt korkad. Det är gamla propagandametoder som härstammar från DDR, inget annat. Mest kräknödig blir man faktiskt av att få reda på att PS tillhandahåller opartisk information bara för att medborgarna ska kunna skapa sig en egen uppfattning. Politikerna håller givetvis PS under armarna som en snuttefilt, och man kräver medborgarna på licensavgift.
Men åter till problematiken. Anledningen är jag fick en kommentar om en sak när jag uttalade att det inte behövs någon flyktingförläggning lokalt med ”…men var ska flyktingarna bo? På gatan?”
Reaktionen är minst sagt svensk; man är alltså itutad att varenda kotte som kommer över våra gränser är antingen arbetskraft vi behöver, är en framtida investering, är hemskt synd om, flyr i desperation från krig, och jag vet inte vad.
Men vaddå, är jag främlingsfientlig? Är detta en hatsite? Nix, egentligen tvärtom men det fattar tydligen inte svenska medborgare i gemen (de som avser rösta på sjuklövern). Vad det handlar om är att jag anser att svenska skattepengar ska användas där, och på så sätt att de räddar riktiga flyktingar från att svälta ihjäl, frysa ihjäl eller kommer undan krig i de områden de befinner sig runt 60 miljoner enligt FN. Det är inte alls kopplat till personerna som kommer hit oavsett vad du vill tro. De har dragit en vinstlott och smugglat sig genom hela Europa eftersom man vet att Sverige har det den mest naiva politiken som världen skådat. Jag känner inte heller något avund till de som vinner på Lotto eller egentligen oförtjänt vinner pengar.
Problemet jag har är med sjuklöverns politiker som för det första bedriver ren propaganda som de tror jag ska luras av, och dessutom att de har fri tillgång till mina skattepengar. De spenderar mina surt förvärvade slantar till att betala lika mycket för ett s.k. ensamkommande flyktingbarn som det kostar per dygn att bo på Grand Hotel i Stockholm, och dessutom tar det runt 25% av de riktiga biståndspengarna för att finansiera denna idiotiska verksamhet. Givetvis finns det en massa privata aktörer på marknaden som p.g.a. denna politik kan ta ut rena ockerpriser för olika boenden, och det bästa Löfvén kan göra är att uttrycka sin avsky. Han kommer då få fortsätta betala och strömmen av ekonomiska lycksökare kommer bara öka och även desperationen för att kunna bli transporterad till det lilla Schlaraffenlandet i norden.
Allt emedan de riktiga flyktingarna svälter ihjäl, fryser ihjäl, eller dör i brist mediciner. Men de kommer du inte få se bilder på i svenska media. Lyckliga återföreningar i myssoffan med många barn ska det vara och intervjuer med ungdomar som vill studera och få en framtid i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar