Om drygt ett år....

Adam Reuterskiöld (M) på Ekerö skriver om regeringens senaste tvångslagstiftning som innebär att kommunerna tvingas ta emot s.k. flyktingar baserat på migrationsverkets ”behov” och bedömningar. Vidare planerar man att sänka ersättningsnivåerna till kommunerna. Precis som hr. Reuterskiöld påtalar handlar det inte om något annat än ”en kraftig inskränkning av det kommunala självstyret.” (länk).

Grundbulten i hela problematiken är det stora felet att man inte fattar att s.k. flyktingar måste placeras fysiskt i kommunerna. Det är alltså ett fundamentalt och rent grundlagsvidrigt förfarande att regeringen eller en statlig myndighet ska bestämma hur många personer en kommun ska ta emot. Det borde vara så att kommunerna själva bestämmer hur många flyktingar de kan eller vill ta emot, förslagsvis under nästkommande år. Sedan är det bara för migrationsverket att summera, och därefter fördela baserat på vad kommunerna rapporterat. Det är givetvis de lokala och kommunala politikerna som har bäst insikt i lokala bostadsläget och de förutsättningar respektive kommun har att ta emot flyktingar, inte staten eller migrationsverket.

Men det primära är att man i media och bland politikerna generaliserar, och kallar alla som kommer hit för ”flyktingar”. Problemet är att runt 95% som kommer hit och kallar sig flyktingar, i själva verket är ekonomiska migranter och inte riktiga flyktingar. Det finns riktiga flyktingar, och det är de kvotflyktingar som vi genom UNHCR tar emot, med det är bara några tusen och i sammanhanget försvinnande få. Resten har smugglat sig hit, betalat skrupulösa smugglare och har kommit hit bara för att få en bättre levnadsstandard. Enligt Dublinfördraget är man alltså inte flykting om man inte söker asyl i det första EU-land man kommer till, men detta blundar regeringen för, vilket i sin tur lett till en hel industri att smuggla personer till de länder där de har störst chanser att få stanna och få PUT. På så sätt bidrar den politik som sjuklöverns politiker för till att flyktingsmugglingen är lönsam och att människor tvingas till överfulla båtar på medelhavet varav många drunknar. Fenomenet kallas för pull-faktor.

Men det sjuka nu är att man försöker lasta över problemet som rikspolitikerna inom sjuklövern ställt till på kommunerna och det är vad artikeln ger uttryck för. Migrationsverket ligger alltså back med miljardbelopp till kommunerna redan, man tar bort allt stöd från staten efter två år, och snackar om att drastiskt minska ersättningsnivåerna till kommunerna. Vi har alltså en tickande bomb som kommer att detonera om ca 1.5år. Staten kommer att ha skuldsatt sig ytterligare och nedskärningar rent generellt är att vänta den närmaste framtiden. När sedan bomben detonerar kommer direkta konflikter mellan rikspolitiker och kommunalpolitiker vara ett rent faktum, med medborgarna som förlorande part.

Moderaterna har tydligen börjat vakna och man kan på denna länk i DI läsa:

”De arbetslösa domineras i dag av utrikes födda. Det tar åtta år innan ens hälften av nyanlända har någon typ av sysselsättning. Regeringen räknar med att nära 1 miljon personer i åldern mellan 20-64 år kommer att försörjas av bidrag år 2020. Antalet bostadsområden där hälften inte arbetar är långt över 100 och stiger hela tiden.”.
Läs gärna hela artikeln. Det framgår t.ex. att en nyinvandrad familj med två vuxna och fyra barn kan kvittera ut 32.800kr/månad i bidrag.

För ett tag sedan skrev jag om en Somalisk familj där kvinnan (20 år gammal), har sju barn och kommer alla kommer hit som ett brev på posten eftersom familjefadern smugglat sig hit, länk. Man undrar lite hur mycket de kommer få i bidrag varje månad…