Mitt förtroende dalar för varje år

Ytterligare ett propagandaexempel. För några år sedan presenterade BRÅ en utredning som visade att överrepresentationen när det gällde sexualbrott var 3.5 när det gäller utrikes födda. Givetvis en skrämmande siffra redan då. Sedan dess har det inte kommit någon sådan statistik från BRÅ märkligt nog. Men det ligger helt i linje med det sista stycket i Lilla Saltsjöbadsavtalet, i vilket man kan läsa: ”Att under en tidsperiod av fem år systematiskt nedtona de negativa effekter som utpekande av speciell rastillhörighet vid brottslig verksamhet kan komma att ha för drabbade populationer.”. Detta avtal från 1987, var är bara en skröna men märkligt nog stämmer medias och myndigheters agerande klockrent med varenda rad. Myndigheterna mörkar och tar inte fram någon relevant statistik, och media visar bilder på gråtande barn som ska utvisas eller lyckliga flyktingfamiljer som återförenas i stora myssoffan och kan berätta hemska historier om sina upplevelser.
 

Men nu skjuter alltså sexualbrotten i höjden som man kan läsa i denna artikel. Fokus på hela artikeln är antal drabbade och kategorier bland dessa. Det är väl i och för sig intressant, men det intressanta är ju snarare vilka som utför dessa brott. Man pratar i artikeln om ca 550 våldtäkter eller försök till våldtäkter varje dygn. Kopplar man detta till Lilla Saltsjöbadsavtalet är alltså kvinnor ”drabbad population”, och ”rastillhörighet” något som inte ska berättas.  Siffran är för mig enormt skrämmande, i synnerhet som man kunde läsa att vi för några år sedan hade näst flest våldtäkter per capita i världen, efter Lesotho. . I artikeln kan man dock läsa ”Bland kvinnor mellan 16 och 24 år uppgav 7,3 procent att de utsatts förra året. Ensamstående är i högre grad drabbade, liksom boende i flerfamiljshus. Utsattheten skiljer sig dock inte mellan storstad och landsbygd, och inte heller mellan utrikes och inrikes födda.”.

Men vi pratar alltså om brott. Det är väl ganska sekundärt vilka som drabbas, det intressanta är väl vilka som utför brotten inte vilka som drabbas? Eller ska man brottsbekämpa genom att ge restriktioner till de som sannolikast kan drabbas av sexualbrott i stället för att ta fast sexualbrottslingar och straffa dem? Ska man ge restriktioner till bilägare för att stoppa bilstölder? Förhållningsorder till kvinnor beträffande tider, platser och klädsel för att minimera risken för våldtäkt?

Till saken hör även att en drabbad kvinna av en våldtäkt, har mycket liten chans att få gärningsmannen fälld, och även (mot alla odds) så skulle bli fallet kan denne oftast inte betala skadeståndet, och detta hamnar då hos Brottsoffermyndigheten. Denna myndighet har då rätten att ifrågasätta skadeståndskravet domstolen har bestämt och skriva ner det enligt egen praxis. Det är givetvis om kvinnan orkar tjafsa med dem tillräckligt länge – annars blir det inget skadestånd alls.

Man har alltså en flummig ”Nollvision” när det gäller trafikdödade, som idag ligger på kanske 300/år, man spikar upp plåtpoliser i massor, har nykterhetskontroller och gör allt man kan för att få ner siffra till så nära noll man kan. Att det begås 550 våldtäkter eller försök till våldtäkter per dygn struntar man blankt i. Det ska döljas.

Kan bara inte låta bli att tänka på den tjej, jag vill minnas hon var 15 år som blev gruppvåldtagen i Uppsala. Efter denna våldtäkt kastade hon sig framför ett tåg. Senare fick man tag i en av gärningsmännen i samband med ett annat brott, och kunde knyta honom till gruppvåldtäkten med DNA. Han dömdes till "samhällstjänst”, 200 timmar om jag minns rätt.

Ursäkta, men om jag hade varit domare hade denne gruppvåldtäktsman kunnat påräkna ett betydligt digrare straff, och därefter utvisats från landet illa kvickt.

Tyvärr börjar mitt förtroende för svenskt rättsväsende, politikerna och medias rapportering i synnerhet allvarligt försämras. Jag ser det dock inte som min förskyllan.