Enligt instruktionerna

Här är en symptomatisk artikel i skvallerblaskan Aftonbladet på hur man är PK (länk). Man har alltså en mördad person som man anger med både namn, ålder och bilder på brottsoffret.

Fem personer döms alltså till livstid för detta, men man går alltså inte ut med några som helst bilder eller identiteter på dessa dömda.

Mönster är för allom uppenbart, att nämna utländska namn, publicera bilder på personer med utländskt utseende eller med utländska är tabu, och man nöjer sig kanske med att publicera deras ålder.
Men med referens till artikeln, vad är det som hindrar att skandalblaskan går ut med fulla identiteter? Egentligen ingenting förutom en ren censur. Vi pratar om dömda brottslingar som har begått ett mord, och dömts till långa straff. På mobilversionen av AB finner man en lista på de åtalades ålder. Man ställer sig då frågan vad detta har för läsarvärde? Ska läsarna klassificera personer som potentiella brottslingar efter ålder? Vidare finner man intervjuer med advokat och åklagare.
Vad är då frapperande? Givetvis hur PK-media fungerar. Att nämna etnicitet, religion eller saker som är relaterat till invandrare är förbjudet. Hade brottslingarna varit svenskar, med svenska namn, kan vi vara helt övertygade att man gått ut med bilder och namn.
Man kan läsa om de åtalade: ”Exmaken (som var gift med den 23-åriga kvinnan), 33 år.
En äldre bror till flickvännen, 30 år.
Ytterligare en bror till flickvännen, 31 år.
En 20-årig man.
En 22-årig man.
Åtalade för medhjälp till människorov och mord.
En 22-årig man.
en 19-årig man.
En 21-årig man.
Ytterligare en person, en 19-åring, jagas internationellt misstänkt för inblandning i gärningen.”

Beröringsskräcken och PK-journalistiken är direkt frapperande, och det är inte lite patetiskt.
Men det är nu inte bara AB som agerar på detta sätt eller liknande – det gör hela pressen, PS och man mörkar i stort sett alla problem som man kan direkt relatera till invandrare. Man manipulerar statistik och kommer med de mest idiotiska bortförklaringar. Hur många gånger har man läst att ”anmälningsbenägenheten har ökat”, eller definitionen av ett brott ändrats för att man ska kunna hitta på olika fantasifulla bortförklaringar?

Nu senast har vi en utredning som kommer med förslaget att begreppet våldtäkt ska tas bort. Visst är det märkligt, då det är för alla solklart och har fungerat i detta land i hundratals år? Brå har inte gjort någon utredning om invandrares (över-)representation avseende brottslighet sedan 2005, visst är det märkligt?
Allt följer ett klart mönster, som nu vi måste förlita oss till inofficiella källor på internet för att kunna se.

Medborgare är dumma och ska indoktrineras med "fakta, information och utbildning" via Public Service. Helst roa sig med att lösa Melodikrysset. En devis som kanske fungerade på 1970-talet. Men detta kan vi igen koppla till mitt senaste inlägg; man strävar alltså att via lag förbjuda allt;” …som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening,”.

Numera är åldern det som är det kritiska och som gör brottslingar. Inget annat, och inga andra gemensamma faktorer finns och ej heller går man ut med dömda brottslingars identitet eller bilder. Om de inte har namn som Erik, Sven eller Johan, givetvis. Då kan man publicera identiteter och bilder redan innan de ens dömts av domstol i media, inga som helst problem eller hinder.