Andra klassens medborgare

Låt mig ta detta blogginlägg i två enkla steg. Min förhoppning är att till och med en sosse ska fatta, kanske inte en vänster- eller miljömupp då det kräver både anpassning till verkligheten och fler hjärnceller än en fiskmås. Det är ju lite mycket begärt.

1. Det är inga flyktingar som kommer till Sverige. Det är personer som på olika sätt och med olika grunder valt att transportera sig hit på olika sätt. Det finns ett litet undantag från detta och det är de s.k. kvotflyktingarna som är riktiga flyktingar och har plockats från riktiga flyktingläger. Men det innebär att kanske 95% eller mer bara är ekonomiska lycksökare som på olika sätt hävdar att de är flyktingar.

Vi pratar alltså i det närmaste uteslutande om personer som har transporterat sig hit genom oregelrätt människosmuggling (som de betalat för), från en annan världsdel, hundratals mil, över massor med gränser, och genom hela EU. Hur man i detta land kan anse att dessa personer är flyktingar är och förblir en gåta som ingen kan förklara utan att snacka om medmänsklighet och annat svammel.

Det är givetvis så att man ofta drar rena valser för att få uppehållstillstånd för migrationsverket, i synnerhet när det gäller åldern. Men om man beviljas uppehållstillstånd kan hela släkten komma hit som ”anhöriginvandrare”, givetvis på svenska skattebetalarnas bekostnad. Misslyckas man med valserna till migrationsverket får men ändå gratis resa tillbaka och 30 KSEK på fickan som ”återetableringsstöd”. Det finns riktiga flyktingar i världen, ca 65 miljoner enl. UNHCR, de få som kommer hit kallas kvotflyktingar

2. Vi har massor med hemlösa, fattigpensionärer samt ungdomar som behöver bostad eller stöd på olika sätt. Antingen pratar vi om personer som under hela sin levnad bidragit till det svenska samhället på olika sätt.

Kanske har man varit hemmafru, eller haft låg inkomst, men man har på bidragit till det svenska samhället under sin levnad. Eller personer som vill studera på universitet eller kanske bara är runt 20 år och vill flytta från sina föräldrar. Men visst är det så att medellivslängden ökar. Den har gjort så i minst 150 år så det kan rimligtvis inte vara någon nyhet för någon.

Kanske för Göran Persson som snodde mer än 280.000 miljoner ur pensionsfonderna och kallade det för lån. När detta lån ska betalas tillbaka kan man ju fråga Löfvén om, men det gör ingen. Ovanpå detta har vi inget försvar, usel sjukvård som går på knäna, en skola som störtdyker i varenda Pisaundersökning och betalar för ”hemspråksundervisning”.

Men i dagens Sverige är det så att svenska medborgare inte är vatten värda. Vår kultur likaså. Kommunerna köper bostadsrätter till ”flyktingar” och till och med personer som olagligen befinner sig i detta land (på nysvenska ”papperslösa) har rätt till billigare vård och tandvård än svenskar. Man ges förturer i köer till bostäder, och givetvis på svenska medborgares bekostnad som kan vänta sannolikt tiotals år för en bostad, emedan en invandrare med ej torkat bläck på uppehållstillståndet har mycket högre prioritet och måste "gå före". Om en utlänning kallar en svensk tjej för "jävla svennehora" är det fullt accepterbart, men om en svensk säger minsta antydan som kan tolkas som negativ mot en person med utländsk härkomst renderar det i skadestånd och "agg mot folkgrupp". 

Man kan inte undvika att fråga sig om det inte är frågan om en omvänd form av ren rasism, mot oss svenskar. Hur blev vi andra klassens medborgare som inte ens har samma rätt till skattekakan som vi skrapat ihop under vårt liv och som svenskar. För att citera Mona Sahlin: ”Vi svenskar har bara Midsommar och sådana töntiga saker.” eller Fredrik Reinfeldt: ”Ursvenskt är bara barbariet.”

Vi har blivit Andra klassens medborgare i vårt land.