Var är Nollvisionen?

Man kan läsa i Aftonbladet att man uppskattar att ca. 40.000 sjuksköterskor saknas (länk). Som ett resultat av detta dör mellan 1.500 och 3.000 personer årligen enligt artikeln. Det finns hur många exempel som helst och vårdköerna blir allt längre. Ofta resulterar detta i dödsfall eller andra skador av olika anledningar. En släkting till mig opererades och man lyckades få in massor med mikroorganismer i kroppen under operationen. Damen i fråga dog efter ca 1 år en plågsam död, trots alla intravenösa penicillinbehandlingar man kunde hitta på. Givetvis var det inte landstingets fel.

Vidare vet vi att polisen är i kris och att man desperat letar efter att få in nya poliser i yrket. Detsamma gäller svenska försvaret, som reducerats till ett rent skämt. Men problemställningen är givetvis att man inte betalar marknadsmässiga löner, vilket i sin tur både leder till att man söker sig både till andra yrken initialt eller säger upp sig och byter till privata alternativ.

Men nu är det valår, och ansvariga politiker inom sjuklövern tillstår inte att de orsakat hela problemet. Däremot har man givetvis olika lösningar som man lovar – men nota bene, inte ett öre kommer att utbetalas före valet och därmed är alla utlovade miljoner och miljarder inte vatten värda. Allt är med förbehållet ”…om vi får makten”, vilket alla inser inte kommer att ske.

Men för att återkoppla till inledningen; man har en Nollvision i trafiken, och har massor med trafikpoliser som kollar bilbältesanvändning, hastighet, nykterhet mönsterdjup på däcken och annat trams. Plåtpoliser spikas upp på snart varenda vägsnutt, med enorma kostnader. Detta för att inte olyckor ska ske, men bevisligen har inget skett då man stoppar bilisterna vid vägkanten, eller de blir tagna för att ha kört fortare än vad man skyltat med.
2017 avled 259 personer i trafiken enligt Vi bilägare (länk). 
Det är givetvis positivt att få personer dör i trafiken men nu sväljer man kameler och silar myggor igen.

Vidare är det runt 1.500 personer som begår självmord varje år (länk), utan att någon lyfter ett finger eller ögonbryn. Tvärtom, man skär ner på psykiatriska mottagningar och har samma problem som inom vården generellt. Här gäller ingen Nollvision.

Sedan var det ju döljandet av alla kostnader som staten, landsting och kommuner nu har som en direkt följd av invandringen. Döljande av kriminalitet, svammel om ”fake news”, lagförslag för att förhindra sådana, mörkande av problem…och så vidare. Listan kan göras mycket lång.
Men det heter ”utmaningar” och att man behöver göra ”satsningar” och har råd med dessa trots världens högsta skattetryck, och på problem man själva orsaka och att landet ska ”utvecklas”.

Trovärdigheten är ju upp till dig att bedöma, i synnerhet mot den parlamentariska situationen idag och den sannolika efter valet. Hur mycket tror då dagens löften kommer bli värda efter valet?