Det var ju ett
tag sedan jag skrev något på denna blogg, men jag drabbades av skrivklåda igen efter
att en bok blivit tryckt.
En gång i tiden fanns ju ”de fyras gäng” i Kina. Nu har vi sju riksdagspartier
som beter sig som amöbor och ingen kan egentligen säga att de står för
värderingar eller ideologier. Kanske vänstern emedan deras ideologi är direkt
död, och deras sympatisörer snarast grundar sig på rent missnöje, avund på de
som tjänar mer pengar än de behöver och de som utnyttjar systemet för att tjäna
pengar som t.ex. flyktingbaroner. Men i st.f. att angripa problemen som man
själv varit delaktiga i att fatta, skyller man på de som hittat luckorna. Besluten som skapat luckorna har är man givetvis skuld till, men det berättar man inte.
Men övriga sex
partier bedriver egentligen ingen politik. De anpassar sig efter ”läget” och
fiskar väljare. Kan någon tala om skillnaden mellan dessa sex partier? Visst,
miljömupparna sticker ut lite med sina verklighetsfrämmande miljöpåhitt – skatter
på allt som inte passar för tillfället och en naiv tro att vi i detta lilla
land kan påverka den globala miljön. Med ”för tillfället” avses påhitt som
ändras efter vad någon inom partiet hittat på och vad man just för tillfället
tror påverkar någon miljarddel av det globala klimatet. Hallå miljömuppar!
Sverige är ett litet skitland med knappt 10 miljoner invånare, och gör mindre
än en promilles skillnad för den globala miljön, vad vi än gör.
Resten av partierna
är en grå massa, alltså Sossar, Moderater, KD, Liberaler och Centern. Centern
har dessutom blivit någon form av miljömuppar i lightversion som redan nu
röstar med regeringen på dåliga och undermåliga propositioner.
Det är alltså en total soppa av sju partier som mest jobbar på att fiska väljare med floskler. Givetvis anklagar man varandra för antingen förd politik eller förslag. Allt är sannolikt baserat på var inhyrda konsulter tycker och konsten är att titta in i kameror utan att blinka och verka trovärdig.
Det är alltså en total soppa av sju partier som mest jobbar på att fiska väljare med floskler. Givetvis anklagar man varandra för antingen förd politik eller förslag. Allt är sannolikt baserat på var inhyrda konsulter tycker och konsten är att titta in i kameror utan att blinka och verka trovärdig.
Så låt oss kalla
dem för De sjus gäng. De har ingen
politik men gör allt de kan för att få medborgarnas röster. Röstar man på något
av dessa sju partier har man ingen som helst garanti för någon som helst politik
eller att löften infrias. En grå politisk smörja helt enkelt.
Låt oss hoppas att väljarna om några månader sanerar ut de värsta politiska flummarna och visionärerna ur ”De sjus gäng” från Riksdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar