Vad är samhällets fokus?

En privatperson, Mikael Granlund som jobbar inom räddningstjänsten tycker att man borde begränsa bilars topphastighet till 120 km/h (länk). Det finns givetvis två anledningar till detta, dels hur fort man får köra i Sverige och det andra är kopplingen mellan hastighet och skador vid olyckor.
Givetvis finns det en sådan koppling eftersom rörelseenergin ökar kvadratiskt med hastigheten. Men eftersom det vore en ren orimlighet att sänka alla fordons hastigheter till nivåer där rörelseenergin blir ovidkommande för trafikolyckor med kroppsskador, vilket sannolikt är vid runt 30km/h, är det betydligt rimligare att titta på vad som orsakar olyckor inte hastigheten per se.

Eftersom jag nu kört bil i hastigheter betydligt högre än de som nämns i artikeln och dagligen i många år i Tyskland, är min slutsats vid en jämförelse mot hur det fungerar i Sverige. Här i Sverige är man tuffare ju fortare man kör. Detta är en helt vansinnig och felaktig inställning, sannolikt är yngre körkortsinnehavare i detta land drabbade av denna sjukdom alltför ofta.
Ovanpå detta kan jag konstatera att svenska förare blir aggressiva och tar risker mycket mer än vad som är fallet i Tyskland. Där noterar man lite lugnt att Sheila ligger längst fram i en kö på en 100-väg, men man blir inte förbannad på Sheila för det, man kör om, en i taget och blir inte aggressiv.
Vidare och direkt relaterat till hasigheten är förarens bedömning. Man kör i Tyskland inte fortare än man kan eller behöver. Visst, det kan var 200+ men man håller avstånd, respekterar varandra och blinkar i god tid vid filbyten. Det är dessutom bötesbelagt att få bensinstopp på Autobahn, att hålla för små avstånd (<1 .5="" annan="" eller="" font="" framf="" gon="" helljustuta="" n="" nsterblinka="" rvarande="" sek.="" stressa="" till="" v="">

Men hur fungerar det i Sverige? Det har blivit något egenvärde i att sätta upp skyltar som jag tror snarare talar om avståndet i meter till nästa skylt, än är relevant information. Med detta menar jag att hastighetsbegränsningar är påkallade av saker som en förare rimligtvis inte kan veta, t.ex. en skola eller dagis i närheten. Men att spika upp 30-40-50-skyltar som konfetti i villaområden är bara larvigt. Sätter man upp en 30-skylt ska det vara ett dagis eller en småskola bredvid vägen. Nu sätter man upp dem i villaområden, på återvändsgränder som kanske är just 30 meter långa.
Så för att återknyta till artikeln; det handlar om bilisternas omdöme, ansvar och inställning. Inte ett dugg om vad det står på hastighetsskyltar eller hur fort en bil går.
Men visst kan man snacka om antalet som dör i trafiken med en flummig nollvision. Nu är bara problemet att minst dubbelt så många som dör i trafiken varje år tar självmord, men det bekymrar ingen. Ej heller att mångdubbelt fler dör p.g.a. felaktig vård eller skador från sjukvården.
Min svärmor hade levt i sådär 65 år. Man beslöt att göra en hjärtoperation av någon märklig anledning då hon levt just 65 år med sitt hjärta, och lyckades då introducera en massa mikroorganismer i hennes kropp. Fyra riktigt elaka rackare vill jag minnas. Det tog något år, en lång och plågsam död, med intravenösa behandlingar varje vecka som renderade föga. Bara som ett exempel som drabbat mig och alla vi som upplevt olika former av sjukvårdens tillkortakommanden, ofta med dödlig utgång.
Så visst, man kan snacka om att vi ska känna oss trygga men bara få köra 120 km/h. Var ligger hyckleriet?