Vem är efterklok?

Inrikesminister Ygeman har tydligen påtalat att ”Det är lätta att vara efterklok.”, samt att en utredning ska tillsättas. Alt gällande flyktingkrisen givetvis och hur regeringen och Ygeman hanterade den. Sedan har han tydligen gjort en del uttalanden vilket renderat i fällande från KU samt gått emot EU-kommissionen.
Det sistnämnda är ganska allvarligt, men lite misstag när det gäller uttalanden ser jag inte så graverande.

Ygeman menar i alla fall att det är lätt att vara efterklok, (länk1, länk 2). Självklart är det så men problemställningen är mycket enkel; om man inte fattar att det orsakar enorma problem att släppa in massor med människor med andra värderingsgrunder och i synnerhet muslimer är man direkt korkad. Än värre blir det givetvis om man tillåter segregering med den s.k. EBO-lagen vilket innebär att man kan bosätta sig med personer med likadan eller liknande bakgrund. Följden av detta kan vi se i alla s.k. utanförskapsområden idag, alltså direkta konsekvenser av i synnerhet två saker; alltför stor invandring och från (för oss), främmande kulturer och islam. Vidare att man direkt motverkar all integration genom att tillåta personer att bosätta sig i områden med samma eller liknande bakgrund.

Men på ett sätt förstår jag Ygeman; han måste ha haft ett elände att sy ihop propositioner för att inte stöta sig för mycket med miljö- och vänstermupparna eftersom regeringen behövde en majoritet. När gränsen var nådd blev det decemberöverenskommelsen, vilket i sin tur renderade i beklagande miljöpartister och en spricka i detsamma.

Men låt oss fråga oss vad som är knutpunkten? Varför släpper man tveksamma minoritetsregeringar som i sin tur är beroende av kommunister? Varför går man över blockgränserna för att skapa en majoritet i riksdagen? Varför gjorde regeringen Reinfeldt en uppgörelse med miljömupparna bara för att blockera SD i riksdagen?
Det finns ett enkelt svar: Makt. Man klamrar sig fast vid makt på alla sätt man kan. Man offrar sina politiska mål och man kohandlar med meningsmotståndare enbart för att få behålla makten. Argumenten är klassiska: ”I den demokratiska situation som nu uppstått, måste man ha det bästa för landet för ögonen.”

Samtidigt handlar det om demokrati. Det finns lika många definitioner på demokrati som det finns demokratiska länder, nästan hela skalan från Nordkorea till Schweiz. Notabelt är dock att det inte finns ett enda islamiskt land som kan betraktas som demokrati (som parentes).

Men vaddå efterklok? Sedan hur många år har SD varnat för konsekvenserna av den sanslösa invandringspolitiken? Kanske Ygeman har någon form av intern socialdemokratisk naveltittning och inser att man har skadat landet med den förda politiken, eller vad är det fråga om? Enligt all logik kunde vem som helst fatta hur skadlig den förda invandringspolitiken egentligen är; kriminalitet, terrorism, sexuella övergrepp, enorma kostnader för migrationsverket, belastningar på kommunerna och mycket annat. Vi har idag ett halvt facit, och fattar man inte hur illa man skadat detta lilla land är det inte att vara efterklok. Men man har ej ännu dragit i handbromsen mer än till halvfart.

Vad vi behöver idag är ett totalt invandringsstopp utom för de som har arbeten att komma till. S.k. EU-medborgare som anträffas tiggande ska utvisas. Marockanska gatubarn likaså.
Vi behöver ett uppvaknande och en nystart för landet.

Ett nyval vore det enda rätta. Regeringen sitter i knäet på miljömuppar och är beroende av vänsterpartiet. Man har egentligen inget som helst demokratiskt mandat att bedriva den politik man för. Alltså har en liten del, kanske runt 10% fått alldeles för mycket att säga till om i svensk politik. Denna lilla klick är dessutom representanter för sina partier vilket innebär att de beslut de fattar inte är demokratiskt förankrade hos väljarna.

Jag har sedan jag startade denna blogg, ett otal gånger påtalat vansinnigheterna i den förda migrationspolitiken. Det gäller både sittande regering och tidigare. Precis som SD gjort hela tiden.
Så vem är efterklok?
Det hela handlar snarare om att ändamål (makt) helgar medlen (kohandel med småpartier).