Pinnjakten fortsätter

Man har sedan ett antal år misshandlat den enskilda polismannen. Dåliga arbetsförhållanden, toppstyrning av politiskt tillsatta tjänstemän, usla löner är några parametrar. Man hävdade att man skulle låta den nya organisationen ”sätta sig”, och att det var lite omställningsproblem. Det har nu gått flera år sedan denna nya organisation och knappast någon kan påstå att den inte är något annat än ett komplett misslyckande (länk). Ovanpå detta har vi pinnjakten som Eliasson menade att man skulle sluta med, men som idag uppenbarligen finns kvar och som används för att försköna statistiken. Den enskilda polisen har alltså hamnat i kläm mellan sin egen rättsuppfattning (vilken till stor del är densamma som medborgare i gemen), och lika inkompetent som politisk ledning. Vem är mot denna bakgrund överraskad om poliser slutar och att ingen vill bli polis (länk).
Ovanpå detta finns ytterligare fyra fenomen:

Det första är ett stigande mörkertal när det gäller brott, alla vet att det inte är mödan värt att anmäla ett brott idag, inte ens våldtäkter utreds. Uppklarningsprocenten på bostadsinbrott, tillgreppsbrott som t.ex. bilstölder eller andra brott som drabbar den enskilde medborgaren hårt, är snart lägre än antalet oskulder på BB. Givetvis stiger mörkertalet då alla vet att polisen inte kommer att röra ett finger om ett brott anmäls.

Det andra är att man uppenbarligen givit domstolarna order om att fria och endast i nödfall döma ut straff som kan betraktas som rena skämt.

För det tredje har media (och även polisen), uppenbarligen order om att dölja all brottslighet som på något sätt kan knytas till invandrare eller den sanslösa invandringen. Inte ens när det gäller att få fast brottslingar får man relevant beskriva personen. Det är alltså viktigare att dölja sanningen än att få fast gärningsmän.

 För det fjärde är det den enskilde polismannen som får ta skiten för ovanstående. Man kommenderas ut att kolla bilbälten, hastighetsefterlevnad eller nykterhet på bilister. Man undrar hur många trafikpoliser som fått kommentaren ”Har du inget bättre att göra?”.
Polismannen har alltså hamnat i en rävsax mellan politiker och verklighet och är gravt underbetalad. Vem blir då förvånad att det varken hjälper att sänka antagningskraven till polisyrket eller får färre poliser att säga upp sina tjänster.

Nu har man alltså en pajkastning mellan Tomas Tobé (m), och Morgan Johansson (s) om vilka som bär skulden för den uppkomna situationen. Dan Eliasson, som är en ren politisk marionett helt utan erfarenhet som polis har alltså tillsatts av regeringen, och för drygt ett år sedan var han i blåsväder men hölls under armarna av partivännerna inom (s). Han lovade vända de negativa trenderna men så har inte hänt, tvärtom – de allvarligaste brotten blir fler och uppklarningsprocenten blir bara lägre som Peter Springare anger i denna artikel, och man fortsätter pinnjakten gällande s.k. brott som trafikförseelser, och alltfler poliser väljer att sluta. Inte konstigt alls. Sedan kan Tobé och Johansson kasta hur mycket skit på varandra bäst de vill. Rent patetiskt.