Med en struts som minister

Det här börja bli rent larvigt. Morgan Johanssons bortförklaring till varför BRÅ inte gör någon koppling mellan personer ursprung och olika typer av kriminalitet förklarar han med: ” – Det har gjorts både i Sverige tidigare och det finns otaliga internationella studier som alla visar ungefär samma sak. Att minoritetsgrupper ofta är överrepresenterade i kriminalstatistiken, men när man rensar för socioekonomiska faktorer så försvinner det nästan helt och hållet. Så den politiska slutsatsen som jag ska dra, den kan jag redan dra med de internationella och svenska studier som finns.” (länk)

Jag kan acceptera att det finns ekonomiska incitament att ägna sig åt brottslighet som ger en bättre levnadsstandard, men det stora problemet som vi ser är en mycket kraftig överrepresentation när det gäller sexualbrott. Redan undersökningen från 2005 (överrepresentation 400%), visar detta och det finns alltså desto större anledning att skapa relevant statistik när det gäller detta i synnerhet som vi vet att denna typ av brott har ökat lavinartat och vi de senaste åren haft ett stort inflöde av i synnerhet yngre män från MENA, med en rutten kvinnosyn i bagaget.
Det går inte att förklara ökningen av våldtäkter, gruppvåldtäkter, sexuella övergrepp och allt annat med socioekonomiska faktorer, det är bara att fatta hr. Johansson.
Ministern kan inte längre försöka dölja fakta genom att brott ej utreds eller åtal läggs ned, med rena felaktigheter och att stoppa huvudet i sanden som en struts och svamla om rensning för ”socioekonomiska faktorer”. Problemet finns här, nu, och är skapat av denna regering och föregående.

Eller låt oss vända på problemet. Vilken tröst är det för en gruppvåldtagen kvinna att de som utförde brottet är drabbade av socioekonomiska faktorer? Givetvis försöker man på olika sätt dölja problemet rent generellt, och fallet på Gotland kan ju tjäna som typexempel.

Min slutsats är alltså att det inte går att skylla på något, och ej heller behövs ett enda öre för att komma till tals med problemet. Hårdare straff och utvisningar utan pardon är det som gäller. Kommer man hit och kallar sig för flykting, må man anpassa sig till våra lagar och normer – annars må man förpassas till landet man kommer från utan ”återetableringsbidrag”. Givetvis efter avtjänat straff och efter att betalt utdömt skadestånd.