Det gäller att
välja vilka man samarbetar med. Iran är alltså ett land om vilket Amnesty
skriver:
”Myndigheterna inskränkte kraftigt yttrandefriheten, föreningsfriheten och
mötesfriheten, och grep och fängslade journalister, människorättsförsvarare,
fackligt aktiva och andra oliktänkande på vaga och alltför generella
anklagelser. Tortyr och andra former av misshandel av fångar var fortsatt
vanligt och kunde utföras utan risk för efterräkningar; förhållandena i
fängelserna var svåra. Bristfälliga rättegångar fortsatte att hållas, i vissa
fall med dödsdomar som resultat. Kvinnor och medlemmar av etniska och
religiösa minoriteter utsattes för omfattande diskriminering, både i
lagstiftningen och i praktiken. Myndigheterna verkställde grymma
bestraffningar, som berövande av synen, stympning och spöstraff. Domstolar
avkunnade dödsdomar för en rad olika brott; många fångar, däribland minst fyra
ungdomsbrottslingar, avrättades.” (länk).
Mycket mer finns att läsa på
Amnesty:s sida om Iran, och ställ dig frågan om detta är ett land du vill
Sverige ska ha som samarbetspartner och bilaterala överenskommelser med.
Nu ska alltså
Lövén åka till detta land för att smöra för svensk export och bilateralt
samarbete (länk). Min åsikt är att vi inte ska ha något som helst samarbete med länder
som uppenbarligen struntar blankt i mänskliga rättigheter och uppenbarligen har
både ett ruttet rättsskipningssystem samt ägnar sig åt knasigheter baserade på
en gammal skrift från 600-talet. Givetvis är det så att de som bor i Iran har
rätt att bestämma hur landet ska styras, men det innebär inte att svenska
regeringen ska stödja samarbeten med länder som Iran, tvärtom, vi borde ej ingå
några som helst avtal med dem och definitivt inte ha några bilaterala överenskommelser.
Det handlar uppenbarligen om pengar, och Löfvén prostituerar sig gärna. Det går dock bra att stå i riksdagens talarstol och orera om jämställdhet, asylrätt och annat, samtidigt som man gladeligen vill ha pengar från ett land och samarbeta med detta som inte finns på spelplanen när det gäller mänskliga rättigheter.
Money talks – ren monetär prostitution
alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar