Men vad är nu detta, ett välplanerat, militärt utfört, och kliniskt snyggt rån av proffs? Precis på samma sätt, fast mer komplicerat än t.ex. en ren terrorhandling, eftersom man för det första slog till mot en redan klassad säkerhetsanläggning, för det andra för att man behövde plocka med sig ett byte, och för det tredje för att man var tvingad att initialt lamslå polisen. Det kan man läsa om i denna artikel; http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3567007.svd
Polisen står som idag kockofjollor, och verkar undra hur detta kunde hända, och man griper några i ren desperation för att lugna pressen. Inte ett ljud om hur mycket pengar som tillgripits, bara lite allmänt tugg om brist på kontanter i bankomaterna, det ger ju indikation om att det inte var några hundra...
Men hur är detta möjligt? Riksdagen röstade för ca ett halvår sedan igenom FRA-lagen, och den är i drift för att kunna förhindra eventuella terrorhandlingar, man snokar högteknologiskt i all kommunikation för att förhindra sådana här brott. Man ska då ha i minne att en terroraktion är betydligt svårare att förutse och hindra än en ett kirurgiskt rån av denna typ. Så vad håller FRA på med? Tja, antingen är de upptagna av att leta i saker i folks privatliv, eller åxå är de inkapabla att utföra sin uppgift och hela grunden för FRA-lagen är felaktig. Ett annat alternativ är att de som verkligen har skumma avsikter krypterar sin trafik så att inte FRA vet vilken information som utväxlas. Och om det nu sker mellan kriminella i förberedelser till rån som detta, vad finns det för anledning att tro att både utländska säkerhetstjänster och organiserade terrorister skulle ha en lägre nivå? Knappast…
Så varför finns FRA-lagen? Tja, efter att ha läst en hel del om FRA, är slutsatsen bara den att man lyssnar på vad man vill och finner intressant, och har sannolikt alltid gjort så. Det var bara problemet att man ville ha en välsignelse från politikerna, och det drog igång hela debatten. När gemene man insåg att privat information inte är så privat tog det ”hus i helvete”, och man åberopar grundlagen i vilken uttryckligen står att myndigheter inte har rätt att snoka i medborgarnas kommunikation och privatliv.
Men faktum kvarstår. FRA kunde alltså inte förutse detta rån, antingen för att information krypterats, för att gärningsmännen inte använde sig av de media som FRA kan snoka i, eller för att man har sådan disciplin att man inte använder mobiltelefoner, e-mail, chatrum, och snackar förberedelser på, i dessa kretsar. Och som sagt; det finns ingen som helst anledning att tro att andra underrättelsetjänster eller terroristorganisationer skulle ha lägre säkerhetsnivåer, de snackar inte i mobiltelefoner om vad de har för planer.
Så FRA…där kan Ni stå med brallorna nere och säga ”Det hade vi ingen aaaaning om, helt ofattbart..?”. Men det var ju Era och politikernas argument – att Ni behövde lyssna på all kommunikation bara för att kunna förbygga brott som detta. Nu faller visst Ert korthus.
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
torsdag 24 september 2009
tisdag 1 september 2009
Med raska steg…
Ja, med raska steg går vi mot det totala övervakningssamhället. Varför inte operera in ett litet chip i alla barn som föds så myndigheterna alltid vet var de är, med en gång? Som det är idag ställer det ju bara till en massa trassel för myndigheterna att kontrollera var vi är med avlyssning, lokalisering av våra mobiler m.m. för att de ska veta exakt var vi är, vad vi håller på med och vad vi tycker och tänker.
Förresten finns ju det där förnämliga PKU-registret, som man hävdade att det kommer bara användas till forskning, heligt och dyrt löfte…till dess Anna Lindh blev mördad. Och förresten tänk hur många brott som skulle kunna lösas om detta register blev tillgängligt för polisen?Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Sedan har vi ju det här med databaser. Det förnämliga systemet med personnummer betyder att myndigheterna har en unik identitet på dig, och man frågar sig hur många register det finns. Tja, det vet ingen. Och man frågar sig hur många man är med i. Tja, samma svar där, ingen vet. Men var övertygad om lille medborgare att alla register och databaser bara är till för ditt eget bästa. I de allra flesta fallen får du inte veta varför, eller vad de är bra för, eller om de samkörs för att snoka reda på saker. Men varför ska du bekymra dig…Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Sedan var det ju så för några år sedan, att president GW Bush, lyckades förhandla med EU, och fick igenom att samtliga EU-länders befolkningsregister skulle skickats till USA, i den vilda jakten på terrorister. Vi kan alltså förutsätta att hela svenska befolkningsregistret finns hos både NSA och CIA.Men problemet är att alla databaser blir gamla om de inte uppdateras, alltså kan vi förutsätta att hela svenska befolkningsregistret antingen kan läsas av NSA/CIA, eller att regelbundna uppdateringar görs.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Och så har vi ju en riktig mupp som heter Tomas Bodström, jovialisk folkbollsspelande svärmorsdröm, som drev igenom ett antal lagar om övervakning, avlyssning och bevakning, och följaktligen myntades beteckningen ”Bodströmsamhället”, för att indikera total övervakning av alla efter myndigheternas godtycke.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
FRA-lagen är ju intressant. Efter att ha studerat vad FRA hållit på med historiskt, blir man ganska övertygad om att de lyssnar och kollar på vad de vill. Men i och med att gemene man har email, som kan skickas över världen är ju det en säkerhetsrisk. Tja, inte problemet att kolla den (förutom mängden), men om det skulle läcka ut att man gör det. Alltså behövdes en laglig välsignelse, som nu är i drift.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…
Förresten, finns det ju en massa intressant information på nätet som kanske är brottslig eller intressant av andra skäl. Man undrar ju t.ex. vad Försvaret Materielverk och Försvarshögskolan m.fl. har för intresse att övervaka bloggar m.m. Kolla gärna denna länk: http://gnuheter.com/creeper/senasteMen du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…
Så nu ska SJ börja identitetskontrollera resande, vilket man kan läsa i denna artikel i SvD: http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_3450009.svdDet är klart att namnet duger, i första läget, men det finns ju personer med samma namn, och då är det bättre med personnummer, och Ulf Wallin gör ett antal underbara uttalanden.
För det första ska man bara spara data en månad. Jaha, vem kollar det, och att inte innehållet i databasen kopieras? Den information man kan få ut är ju en liten guldgruva för SJ ur informationssynpunkt, vem som reser, vart, vad de betalar, hur ofta, om de har bil, o.s.v.
Den andra frågan jag har är om det är SJ:s sak att hindra andrahandsförsäljning av biljetter?Om man köper en billig biljett och sedan säljer den vidare är det väl polisens sak att avslöja brottet om det nu är ett brott? Vi har alltså en nöjd säljare och köpare som kommit överens om ett pris och en vara har sålts och levererats. Varuti ligger brottet?
Den tredje saken i denna historia är de jämförelser som anförs; att man måste visa legitimation vid gaten när man går på ett flygplan. Det är väl en skillnad, för det första brukar det vara förbaskat svårt att identifiera folk efter flygplanskrascher, för det andra händer det att flygplan bara försvinner, som i fallet med flighten från Brasilien, och för det tredje är flygplanskapningar en betydligt större risk än tågkapningar.
Och någon drog upp legitimationskontroller på Systembolaget. I detta land finns det en idiotisk lag som säger att Systembolaget inte får sälja till personer under 20år, och det är väl då inte konstigt om butikspersonalen försöker göra sitt jobb? Men det är bara en ålderskontroll, inget annat, till skillnad från vad SJ vill börja med.
Så vad är nästa steg? Tja, räkna med att konsertbiljetter märks med namn och personnummer. Det förekommer ju en stor svarthandel på dessa om de är eftertraktade. Givetvis ska konsertarrangören kolla legitimation på alla som går in.
Så med raska steg går vi mot storebrorssamhället med total övervakning.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…Problemet är bara att du varken vet hur stor påsen är , definition på påse, eller definitionen på rent mjöl.
Men det är klart – tidigare var samhället till för människorna, nu är människorna till för samhället. Precis som i alla totalitära stater, Sovjet, DDR, Nordkorea, Kuba…
Men du vet lille naive medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…låter sig luras av politikernas löften om ett bättre samhälle, för din egen skull, men det är du för dum för att fatta.
Förresten finns ju det där förnämliga PKU-registret, som man hävdade att det kommer bara användas till forskning, heligt och dyrt löfte…till dess Anna Lindh blev mördad. Och förresten tänk hur många brott som skulle kunna lösas om detta register blev tillgängligt för polisen?Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Sedan har vi ju det här med databaser. Det förnämliga systemet med personnummer betyder att myndigheterna har en unik identitet på dig, och man frågar sig hur många register det finns. Tja, det vet ingen. Och man frågar sig hur många man är med i. Tja, samma svar där, ingen vet. Men var övertygad om lille medborgare att alla register och databaser bara är till för ditt eget bästa. I de allra flesta fallen får du inte veta varför, eller vad de är bra för, eller om de samkörs för att snoka reda på saker. Men varför ska du bekymra dig…Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Sedan var det ju så för några år sedan, att president GW Bush, lyckades förhandla med EU, och fick igenom att samtliga EU-länders befolkningsregister skulle skickats till USA, i den vilda jakten på terrorister. Vi kan alltså förutsätta att hela svenska befolkningsregistret finns hos både NSA och CIA.Men problemet är att alla databaser blir gamla om de inte uppdateras, alltså kan vi förutsätta att hela svenska befolkningsregistret antingen kan läsas av NSA/CIA, eller att regelbundna uppdateringar görs.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
Och så har vi ju en riktig mupp som heter Tomas Bodström, jovialisk folkbollsspelande svärmorsdröm, som drev igenom ett antal lagar om övervakning, avlyssning och bevakning, och följaktligen myntades beteckningen ”Bodströmsamhället”, för att indikera total övervakning av alla efter myndigheternas godtycke.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen..
FRA-lagen är ju intressant. Efter att ha studerat vad FRA hållit på med historiskt, blir man ganska övertygad om att de lyssnar och kollar på vad de vill. Men i och med att gemene man har email, som kan skickas över världen är ju det en säkerhetsrisk. Tja, inte problemet att kolla den (förutom mängden), men om det skulle läcka ut att man gör det. Alltså behövdes en laglig välsignelse, som nu är i drift.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…
Förresten, finns det ju en massa intressant information på nätet som kanske är brottslig eller intressant av andra skäl. Man undrar ju t.ex. vad Försvaret Materielverk och Försvarshögskolan m.fl. har för intresse att övervaka bloggar m.m. Kolla gärna denna länk: http://gnuheter.com/creeper/senasteMen du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…
Så nu ska SJ börja identitetskontrollera resande, vilket man kan läsa i denna artikel i SvD: http://www.svd.se/resor/nyheter/artikel_3450009.svdDet är klart att namnet duger, i första läget, men det finns ju personer med samma namn, och då är det bättre med personnummer, och Ulf Wallin gör ett antal underbara uttalanden.
För det första ska man bara spara data en månad. Jaha, vem kollar det, och att inte innehållet i databasen kopieras? Den information man kan få ut är ju en liten guldgruva för SJ ur informationssynpunkt, vem som reser, vart, vad de betalar, hur ofta, om de har bil, o.s.v.
Den andra frågan jag har är om det är SJ:s sak att hindra andrahandsförsäljning av biljetter?Om man köper en billig biljett och sedan säljer den vidare är det väl polisens sak att avslöja brottet om det nu är ett brott? Vi har alltså en nöjd säljare och köpare som kommit överens om ett pris och en vara har sålts och levererats. Varuti ligger brottet?
Den tredje saken i denna historia är de jämförelser som anförs; att man måste visa legitimation vid gaten när man går på ett flygplan. Det är väl en skillnad, för det första brukar det vara förbaskat svårt att identifiera folk efter flygplanskrascher, för det andra händer det att flygplan bara försvinner, som i fallet med flighten från Brasilien, och för det tredje är flygplanskapningar en betydligt större risk än tågkapningar.
Och någon drog upp legitimationskontroller på Systembolaget. I detta land finns det en idiotisk lag som säger att Systembolaget inte får sälja till personer under 20år, och det är väl då inte konstigt om butikspersonalen försöker göra sitt jobb? Men det är bara en ålderskontroll, inget annat, till skillnad från vad SJ vill börja med.
Så vad är nästa steg? Tja, räkna med att konsertbiljetter märks med namn och personnummer. Det förekommer ju en stor svarthandel på dessa om de är eftertraktade. Givetvis ska konsertarrangören kolla legitimation på alla som går in.
Så med raska steg går vi mot storebrorssamhället med total övervakning.Men du vet käre lille medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…Problemet är bara att du varken vet hur stor påsen är , definition på påse, eller definitionen på rent mjöl.
Men det är klart – tidigare var samhället till för människorna, nu är människorna till för samhället. Precis som i alla totalitära stater, Sovjet, DDR, Nordkorea, Kuba…
Men du vet lille naive medborgare; Den som bara har rent mjöl i påsen…låter sig luras av politikernas löften om ett bättre samhälle, för din egen skull, men det är du för dum för att fatta.
måndag 25 maj 2009
Aldrig förr...
...har så få svamlat så mycket om en så stor fråga. Det hade nog Winston Churchill sagt om han levt idag.
Nu har jag alltså läst artikeln ”Så ska Regeringen blidka FRA-kritiker”, på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2949991.svd
Men vad är det här för trams? ”Anledningen är att de ska pröva tillstånd till signalspaning, men prövningen av tillstånd till signalspaning har inga likheter med de uppgifter som allmänna domstolar har,” säger Sofia K. som är ”politiskt sakkunnig”. Det verkar som hon är mer svammelstrateg.
Nu är det ju så att all trafik ska monitoreras, och en domstol har alltså ingen som helst funktion. Vidare ” Integritetsskyddsombudets roll är att delta i beslutet genom rätten att ta del av vad handlingar i målet och möjligheten att yttra sig i frågan.”
Vänta nu, mycket förvirrande svammel har jag läst, men det här tar priset. Jag kan bara tolka det som att han/hon har rätt att ta del av handlingar, och får åxå öppna truten. Vilken ynnest.
Sen kommer nästa höjdare: En ny ” Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet ska tillsättas, och som det står ska denna myndighet. meddela den som utsatts för spaning.”
Men stopp här. Nu blev det fel igen. FRA granskar ju granska ALL trafik som går över gränserna. Alltså i princip alla som har internet idag, och tittar på någon utländsk sida. Avser man alltså att informera alla om detta? Hur, då och hur många gånger dagligen? Om det bara gäller specifikt misstänkta fall och trafik inser ju vem som helst att det är bara svammel. Eller, avser man att bara specifikt informera de som är av ’specialintresse’ härom. Om så är fallet undrar man vad det är för mening med signalspaningen i första läget. Tänk dig att man skickar följande brev: ”Kära Hassan-Muhammed ben-Brott, vi har identifierat dig som en potentiell säkerhetsrisk och kommer nu att tappa all trafik till och från din dator. Vänligen avhåll dig från kryptering eller andra åtgärder som kan försvåra vår verksamhet. M.v.h. FRA."
Vidare ska samma myndighet utreda ”…anmälningar från allmänheten.”. Detta är rent paradoxalt. Allmänheten ska alltså klaga på hemliga verksamheter. Man undrar bara hur många klagomål på MUST, FRA och SÄPO som kommit in under åren.
Vidare är det en förstärkning av ”efterhandskontrollen”. Jaha, alltså när skadan redan är skedd? Och avslutningen är en riktig höjdare i ordbajseri: ”Genom det här förslaget stärker vi integritetsskyddet ytterligare och även kontrollorganen för att skydda den enskildes integritet.”.
Såvitt jag ser det har man inte gjort ett dyft för att skydda den enskildes integritet. Det enda man avser göra är att sätta till ett gäng nickedockor som postumt ska försöka komma med åsikter om vad som hänt, kanske i en del fall och när det inte är för hemligt, och enbart baserat på vad FRA vill tala om för dem.
Nu har jag alltså läst artikeln ”Så ska Regeringen blidka FRA-kritiker”, på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2949991.svd
Men vad är det här för trams? ”Anledningen är att de ska pröva tillstånd till signalspaning, men prövningen av tillstånd till signalspaning har inga likheter med de uppgifter som allmänna domstolar har,” säger Sofia K. som är ”politiskt sakkunnig”. Det verkar som hon är mer svammelstrateg.
Nu är det ju så att all trafik ska monitoreras, och en domstol har alltså ingen som helst funktion. Vidare ” Integritetsskyddsombudets roll är att delta i beslutet genom rätten att ta del av vad handlingar i målet och möjligheten att yttra sig i frågan.”
Vänta nu, mycket förvirrande svammel har jag läst, men det här tar priset. Jag kan bara tolka det som att han/hon har rätt att ta del av handlingar, och får åxå öppna truten. Vilken ynnest.
Sen kommer nästa höjdare: En ny ” Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet ska tillsättas, och som det står ska denna myndighet. meddela den som utsatts för spaning.”
Men stopp här. Nu blev det fel igen. FRA granskar ju granska ALL trafik som går över gränserna. Alltså i princip alla som har internet idag, och tittar på någon utländsk sida. Avser man alltså att informera alla om detta? Hur, då och hur många gånger dagligen? Om det bara gäller specifikt misstänkta fall och trafik inser ju vem som helst att det är bara svammel. Eller, avser man att bara specifikt informera de som är av ’specialintresse’ härom. Om så är fallet undrar man vad det är för mening med signalspaningen i första läget. Tänk dig att man skickar följande brev: ”Kära Hassan-Muhammed ben-Brott, vi har identifierat dig som en potentiell säkerhetsrisk och kommer nu att tappa all trafik till och från din dator. Vänligen avhåll dig från kryptering eller andra åtgärder som kan försvåra vår verksamhet. M.v.h. FRA."
Vidare ska samma myndighet utreda ”…anmälningar från allmänheten.”. Detta är rent paradoxalt. Allmänheten ska alltså klaga på hemliga verksamheter. Man undrar bara hur många klagomål på MUST, FRA och SÄPO som kommit in under åren.
Vidare är det en förstärkning av ”efterhandskontrollen”. Jaha, alltså när skadan redan är skedd? Och avslutningen är en riktig höjdare i ordbajseri: ”Genom det här förslaget stärker vi integritetsskyddet ytterligare och även kontrollorganen för att skydda den enskildes integritet.”.
Såvitt jag ser det har man inte gjort ett dyft för att skydda den enskildes integritet. Det enda man avser göra är att sätta till ett gäng nickedockor som postumt ska försöka komma med åsikter om vad som hänt, kanske i en del fall och när det inte är för hemligt, och enbart baserat på vad FRA vill tala om för dem.
fredag 22 maj 2009
Vad är skillnaden mot DDR?
Jaha, nu har man äntligen hittat en frontalfigur att bemöta hela debatten om friheten på Internet, Margot Wallström. Det kan man läsa i denna artikel: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2937197.svd#articlecomments
Hon ska alltså agera som en bekymrad EU-medborgare och varandes socialdemokrat kan alltså hänvisa till sitt ansvarstagande i dessa frågor, genom att hävda att man för det första fört upp dessa frågor till Europanivå, vidare tycker (s), att det borde tillsättas någon form av ”Integritetsombudsman” för dylika frågor.
Alltså är det så att man inte törs riskera något som t.ex. att framföra något konkret i dessa frågor. För det första har man ju en ryggsäck i form av Bodström som vurmade för alla typer av övervakningar och kontroller av medborgarna. Han har sannolikt belagts med munkavle. Sådan är mindre smärtsam än det jag önskar honom.
Om man nu summerar i stort sett alla partiers (utom PP’s) läge, så håller man tyst och verkar lite fjösigt bekymrad, kanske ska tillsätta utredningar eller diskutera frågan vidare. Man törs inte ta ställning. Man har från (s), drivit igenom ett antal integritetskränkande frågor när man hade regeringsmakten, och från (m), (fp) och (kd), har man gjort likaledes med FRA och ipred.
Att ta någon form av ställning emot friheten på internet i nuläget är livsfarligt, dels har man en historia i vilken finns ett antal integritetskränkande lagar och beslut, och vidare skulle det vara på direkt kollisionskurs med domstolsväsendet och upphovsrättsindustrin. Att göra motsatsen är minst lika farligt, eftersom det är för det första uppenbart att TPB-rättegången hade en given utgång påhejad av de som, och historiskt sett tjänar belopp i hundramiljonersklassen på artisterna, och vilka uppenbarligen har en lobby som jobbat länge och väl på att skydda sin inkomstkälla.
Så, då plockar man fram Wallström, som skriver till EU i någon form av öppet brev för att verka bekymrad, och så kan man hänvisa till det, emedan vatten flyter under broarna och emedan man hoppas på att hela uppståndelsen ska gå ner och man kan föra över fokus på andra frågor.
Men nu är det ju så att Piratpartiet är ett ”enfrågeparti”, och det lär man hänvisa till några dagar innan EU-valet. Självklart kommer man hävda att arbetslöshet och ekonomi m.m. är frågor som man enats om inom båda blocken, emedan Piratpartiet inte har någon politik i dessa frågor. Men man kan egentligen fråga sig vad som är viktigast. Här kanske de olika blocken är eniga om var sin politik beträffande vissa saker, emedan man i frågor som rör något så fundamentalt som människors rätt att inte bli övervakade, kontrollerade o.s.v. står helt handfallna. Dessutom är det så att i grundlagen står det att medborgarna ska ha rätt kommunicera utan att någon har rätt att övervaka eller lyssna.Tydligen är det så att Bodström och nya lagar som ipred och FRA står över grundlagen, eller i alla fall specificerar att grundlagen är någon form av undantag från lapptäcket av övervakningslagar som man hittat på under senare tid.
Idag är Miljöpartiet ett accepterat parti, och det är ingen som anklagar dem för att vara ett enfrågeparti även om så är fallet. För Er som kommer ihåg de första gångerna (mp) överhuvud taget uttalade sig hade man inte svar på någonting som inte var direkt miljöanknutet. Och man kan väl förutsätta att (mp) inte bekymrar sig om människor fri- och rättigheter så länge inte koldioxidutsläppen ökar. Så vad är ett enfrågeparti?
Men pressen har en intressant del i hela denna historia. Intresset för dessa frågor är stort, och medborgarna vill veta vad de olika partierna står och tycker, samt följa fortsättningen på dokusåpan om TPB, med nya domare, nya skadestånd, flyttningar av verksamheten utomlands m.m.Men – detta står i direkt konflikt med vad båda politiska blocken vill, vilket är att tysta ner hela historien så att den faller i politisk glömska till EU-valet. Man kan ju inte tvinga pressen till tystnad (hoppas jag), men man kan påverka alla inblandade till att bordlägga alla aktiviteter till dess EU-valet är över. Kanske är det lite problem med presstödet eller så…?
Likheterna med det gamla DDR, som utmålades som det ultimata kontroll- och övervakningssamhället blir allt större. Skillnaden är bara att folk inte ”försvinner”, här registreras de bara i hemliga register som kopplas med DNA (PKA-registret), fingeravtryck, övervakningskameror med ansiktsscanning, personnummer, o.s.v.
Snart kommer väl alla nyfödda få en liten ”homer” inplanterad så att man alltid vet var personen befinner sig. Det finns ju inget att oro sig för eller hur? Och det sparar ju en massa pengar för myndigheterna när det gäller att lokalisera folk och tänk om det kan lösa något brott?Hur allt detta sedan påverkar dig och din vardag får du aldrig veta.
Sedan finns det givetvis en massa överenskommelser inom EU och med USA om att ha ett utbyte av alla uppgifter. Vilka får vi givetvis aldrig veta. ”Har du bara rent mjöl i påsen…lille medborgare”, behöver du ju inte bekymra dig.
Snart vete faen om det inte var större frihet i DDR än vad det är i Sverige.
Hon ska alltså agera som en bekymrad EU-medborgare och varandes socialdemokrat kan alltså hänvisa till sitt ansvarstagande i dessa frågor, genom att hävda att man för det första fört upp dessa frågor till Europanivå, vidare tycker (s), att det borde tillsättas någon form av ”Integritetsombudsman” för dylika frågor.
Alltså är det så att man inte törs riskera något som t.ex. att framföra något konkret i dessa frågor. För det första har man ju en ryggsäck i form av Bodström som vurmade för alla typer av övervakningar och kontroller av medborgarna. Han har sannolikt belagts med munkavle. Sådan är mindre smärtsam än det jag önskar honom.
Om man nu summerar i stort sett alla partiers (utom PP’s) läge, så håller man tyst och verkar lite fjösigt bekymrad, kanske ska tillsätta utredningar eller diskutera frågan vidare. Man törs inte ta ställning. Man har från (s), drivit igenom ett antal integritetskränkande frågor när man hade regeringsmakten, och från (m), (fp) och (kd), har man gjort likaledes med FRA och ipred.
Att ta någon form av ställning emot friheten på internet i nuläget är livsfarligt, dels har man en historia i vilken finns ett antal integritetskränkande lagar och beslut, och vidare skulle det vara på direkt kollisionskurs med domstolsväsendet och upphovsrättsindustrin. Att göra motsatsen är minst lika farligt, eftersom det är för det första uppenbart att TPB-rättegången hade en given utgång påhejad av de som, och historiskt sett tjänar belopp i hundramiljonersklassen på artisterna, och vilka uppenbarligen har en lobby som jobbat länge och väl på att skydda sin inkomstkälla.
Så, då plockar man fram Wallström, som skriver till EU i någon form av öppet brev för att verka bekymrad, och så kan man hänvisa till det, emedan vatten flyter under broarna och emedan man hoppas på att hela uppståndelsen ska gå ner och man kan föra över fokus på andra frågor.
Men nu är det ju så att Piratpartiet är ett ”enfrågeparti”, och det lär man hänvisa till några dagar innan EU-valet. Självklart kommer man hävda att arbetslöshet och ekonomi m.m. är frågor som man enats om inom båda blocken, emedan Piratpartiet inte har någon politik i dessa frågor. Men man kan egentligen fråga sig vad som är viktigast. Här kanske de olika blocken är eniga om var sin politik beträffande vissa saker, emedan man i frågor som rör något så fundamentalt som människors rätt att inte bli övervakade, kontrollerade o.s.v. står helt handfallna. Dessutom är det så att i grundlagen står det att medborgarna ska ha rätt kommunicera utan att någon har rätt att övervaka eller lyssna.Tydligen är det så att Bodström och nya lagar som ipred och FRA står över grundlagen, eller i alla fall specificerar att grundlagen är någon form av undantag från lapptäcket av övervakningslagar som man hittat på under senare tid.
Idag är Miljöpartiet ett accepterat parti, och det är ingen som anklagar dem för att vara ett enfrågeparti även om så är fallet. För Er som kommer ihåg de första gångerna (mp) överhuvud taget uttalade sig hade man inte svar på någonting som inte var direkt miljöanknutet. Och man kan väl förutsätta att (mp) inte bekymrar sig om människor fri- och rättigheter så länge inte koldioxidutsläppen ökar. Så vad är ett enfrågeparti?
Men pressen har en intressant del i hela denna historia. Intresset för dessa frågor är stort, och medborgarna vill veta vad de olika partierna står och tycker, samt följa fortsättningen på dokusåpan om TPB, med nya domare, nya skadestånd, flyttningar av verksamheten utomlands m.m.Men – detta står i direkt konflikt med vad båda politiska blocken vill, vilket är att tysta ner hela historien så att den faller i politisk glömska till EU-valet. Man kan ju inte tvinga pressen till tystnad (hoppas jag), men man kan påverka alla inblandade till att bordlägga alla aktiviteter till dess EU-valet är över. Kanske är det lite problem med presstödet eller så…?
Likheterna med det gamla DDR, som utmålades som det ultimata kontroll- och övervakningssamhället blir allt större. Skillnaden är bara att folk inte ”försvinner”, här registreras de bara i hemliga register som kopplas med DNA (PKA-registret), fingeravtryck, övervakningskameror med ansiktsscanning, personnummer, o.s.v.
Snart kommer väl alla nyfödda få en liten ”homer” inplanterad så att man alltid vet var personen befinner sig. Det finns ju inget att oro sig för eller hur? Och det sparar ju en massa pengar för myndigheterna när det gäller att lokalisera folk och tänk om det kan lösa något brott?Hur allt detta sedan påverkar dig och din vardag får du aldrig veta.
Sedan finns det givetvis en massa överenskommelser inom EU och med USA om att ha ett utbyte av alla uppgifter. Vilka får vi givetvis aldrig veta. ”Har du bara rent mjöl i påsen…lille medborgare”, behöver du ju inte bekymra dig.
Snart vete faen om det inte var större frihet i DDR än vad det är i Sverige.
Om en mammuts död
Jag börjar bli mer och mer frustrerad av den här debatten om upphovsrätt. Man kan i dagens SvD läsa att de trettio miljoner de kräver TPB inte är tillräckligt, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2928557.svd
För det första är det så att Copyswede höstar in drygt 200 MSEK varje år på försäljningen av tomma media som det är möjligt att kopiera upphovsrättsskyddat material till, såsom CD/DVD och MP3-spelare.Det ologiska/paradoxala i detta har jag redan avhandlat tidigare i denna blogg, så det kan vi lämna.Men det är klart att eftersom en CD kostar kanske 2kr, och sedan bränner man ner materialet som är skyddat på det, vilket kanske kostar säg 2kr till, och sedan sätter på lite omslag så kostar det någon krona till. Sedan ska ju skivorna distribueras, och då kan vi väl lägga på en femma till. Summan slutar på runt 10kr.Men vad står det då på prislappen? Tja, kanske 190kr. Vi snackat alltså om ett pålägg på 1900%.Ok, en del ska ju artisten ha, men hur mycket är det? Några tior kanske? Resten hamnar i fickorna på Sony Music, Warner Music Group, EMI m.fl.
Tror faen att de vill försvara sin lilla låda, sitta på häcken, inte göra ett skit och plocka in hundratals miljoner. Denna föga konstruktiva och produktiva verksamhet har de kunnat ägna sig i årtionden, och ingen har reagerat.
Så nu har tekniken kört om dem, man kan kryptera, servrar kan ligga i vilket land som helst, och sötebrödsdagarna är över. Man skräms så gott man kan, knyter sig gärna till snack om övervakning av nätet baserad på en, i många stycken påhittad, uppmålad bild om terrorism. Tack Bodström och andra muppar som tror att Sverige försvaras med övervakning på nätet. Detta emedan man kapar ner försvaret till ett rent skämt.
Polisen har ju fullt upp med att övervaka de som kör 5km över gällande hastighetsgräns, så de är inte heller att räkna men.
Total kontroll av internet är alltså lösningen till allt. Den ’lede fi’ skickar säkert okrypterad information om detta på Internet flera år innan man tänker anfalla Sverige, så man hinner uppprusta. Men det vet ju inte ’lede fi’, så de skickar säkert alla meddelanden i klartext.
Alltså, vad trött jag blir. Jag skiter i hur duktiga FRA är, risken för terrorism o.s.v. Hotbilden mot Sverige är obefintlig f.n. Det är dock inte ett skäl att plocka ner försvaret till det rena skämt det är idag, men ej heller en anledning till att snoka i all kommunikation på Internet. Tekniken har sprungit ifrån de som tjänat storkovan på kontrakt med artister och svindyr försäljning av CD/DVD. Det är bara att fatta.
Skrämmas lite går ju bra, andra till varnagel. Kanske skulle vi införa dödsstraff här i Sverige, andra till varnagel – samma princip.
I hela denna rättsparodi kan man även konstatera att de som verkligen gjort sig skyldiga till kopieringen kommer man inte åt eller hittar inte. Men i desperation ger man sig på de som gör vidarebefordringen av kopiorna möjlig. Ej heller kan man inte åtala de som kopierat kopiorna, d.v.s. laddat ner upphovsrättsskyddat material. Det är helt enkelt för många och för lite pengar i det enskilda fallet.Med detta bestraffningssätt är alltså alla som möjliggör en kopiering möjlig. Mjukvaruföretag, Internetleverantörer, datorfabrikanter och försäljarna av datorer – alla har en det i att denna verksamhet är möjlig.
Den åldriga mammuten är döende, men tyvärr finns det de som tror att den kan räddas med konstgjord andning, vilket skapar bristande respekt för hela rättsapparaten.
För det första är det så att Copyswede höstar in drygt 200 MSEK varje år på försäljningen av tomma media som det är möjligt att kopiera upphovsrättsskyddat material till, såsom CD/DVD och MP3-spelare.Det ologiska/paradoxala i detta har jag redan avhandlat tidigare i denna blogg, så det kan vi lämna.Men det är klart att eftersom en CD kostar kanske 2kr, och sedan bränner man ner materialet som är skyddat på det, vilket kanske kostar säg 2kr till, och sedan sätter på lite omslag så kostar det någon krona till. Sedan ska ju skivorna distribueras, och då kan vi väl lägga på en femma till. Summan slutar på runt 10kr.Men vad står det då på prislappen? Tja, kanske 190kr. Vi snackat alltså om ett pålägg på 1900%.Ok, en del ska ju artisten ha, men hur mycket är det? Några tior kanske? Resten hamnar i fickorna på Sony Music, Warner Music Group, EMI m.fl.
Tror faen att de vill försvara sin lilla låda, sitta på häcken, inte göra ett skit och plocka in hundratals miljoner. Denna föga konstruktiva och produktiva verksamhet har de kunnat ägna sig i årtionden, och ingen har reagerat.
Så nu har tekniken kört om dem, man kan kryptera, servrar kan ligga i vilket land som helst, och sötebrödsdagarna är över. Man skräms så gott man kan, knyter sig gärna till snack om övervakning av nätet baserad på en, i många stycken påhittad, uppmålad bild om terrorism. Tack Bodström och andra muppar som tror att Sverige försvaras med övervakning på nätet. Detta emedan man kapar ner försvaret till ett rent skämt.
Polisen har ju fullt upp med att övervaka de som kör 5km över gällande hastighetsgräns, så de är inte heller att räkna men.
Total kontroll av internet är alltså lösningen till allt. Den ’lede fi’ skickar säkert okrypterad information om detta på Internet flera år innan man tänker anfalla Sverige, så man hinner uppprusta. Men det vet ju inte ’lede fi’, så de skickar säkert alla meddelanden i klartext.
Alltså, vad trött jag blir. Jag skiter i hur duktiga FRA är, risken för terrorism o.s.v. Hotbilden mot Sverige är obefintlig f.n. Det är dock inte ett skäl att plocka ner försvaret till det rena skämt det är idag, men ej heller en anledning till att snoka i all kommunikation på Internet. Tekniken har sprungit ifrån de som tjänat storkovan på kontrakt med artister och svindyr försäljning av CD/DVD. Det är bara att fatta.
Skrämmas lite går ju bra, andra till varnagel. Kanske skulle vi införa dödsstraff här i Sverige, andra till varnagel – samma princip.
I hela denna rättsparodi kan man även konstatera att de som verkligen gjort sig skyldiga till kopieringen kommer man inte åt eller hittar inte. Men i desperation ger man sig på de som gör vidarebefordringen av kopiorna möjlig. Ej heller kan man inte åtala de som kopierat kopiorna, d.v.s. laddat ner upphovsrättsskyddat material. Det är helt enkelt för många och för lite pengar i det enskilda fallet.Med detta bestraffningssätt är alltså alla som möjliggör en kopiering möjlig. Mjukvaruföretag, Internetleverantörer, datorfabrikanter och försäljarna av datorer – alla har en det i att denna verksamhet är möjlig.
Den åldriga mammuten är döende, men tyvärr finns det de som tror att den kan räddas med konstgjord andning, vilket skapar bristande respekt för hela rättsapparaten.
fredag 8 maj 2009
Detta fantastiska land...
Visst är Sverige ett underbart land? Problemet är att man måste besitta en underlig form av ironi och en viss distans till det som inträffar för att roas av det. Det är på många sätt som i trafiken, man kan reta upp sig på andra trafikanter som man tycker är klantiga, och bli förbannad om man vill. Men det klokaste är att bara strunta i att bli arg eftersom ens åsikter inte är ett dugg värda och man mår bara dåligt själv och är förbannad.
Precis så är det att leva i ankdammen Sverige. Det dyker upp så många idiotiska saker, att man lär sig med tiden att bli immun och inte förbannad. Man kan ändå inte göra ett skit åt dem.
Den senaste tidens rabalder runt internet är ett typexempel, som förtjänar att kommenteras, och det tänkte jag avhandla en del om.
Efter att ha läst lite böcker om FRA:s och andra liknande funktioners verksamhet, är jag helt övertygad om att FRA lyssnar, och har lyssnat till vad de vill, trådbundet eller trådlöst. Men problemet som dök upp var ju att deras verksamhet kunde läcka ut, och därför var det givetvis bäst att få den lagligt sanktionerad. Lämpligast var givetvis när man införskaffade en ny superdator med en rackarns kapacitet, eftersom ett nekande till internetavlyssningen skulle betyda att man införskaffat en skitdyr manick som inte fick användas.
Och ovanpå det hade vi ju president Bush, som i sin frenetiska jakt på terrorister, lyckades få EU på att alla länder i EU skulle skicka sina befolkningsregister till USA (läs NSA), för samkörning. Detta tystades ner och att nämna att svenska befolkningsregistret skulle skickas till USA, var givetvis en dödssynd i pressen. Att få med sig en majoritet i EU var givetvis inget problem eftersom de flesta länderna redan är med i NATO. Det har varit lite svårt att få fram vad som egentligen hände, men sannolikt stänkte svenska myndigheter över hela personnummerregistret till USA, kanske även andra SÄPO-register eller så – samarbete ni vet. Man ska vidare veta att information är färskvara, att stänka över ett ’snapshot’ av information som den ser ut idag är helt värdelöst för mottagaren inom en kort tid, alltså måste den information som skeppades till USA kontinuerligt uppdateras.
I början av historian har vi justitieminister Bodström, en trevlig fotbollspelande prick som drev igenom avlyssnings och övervakningslagar utan problem, och med det gamla argumentet om ”rent mjöl i påsen”, och ”vi är bara ute efter de värsta skurkarna”.
Sedan blev det regeringsskifte, och Beatrice Ask har haft en mycket låg profil under genomdrivandet av FRA och IPRED-lagarna. Bodtröm vaknade dock till liv och kritiserade FRA-lagen eftersom det var ett strålande tillfälle att verka folklig och kunnig. Rättegången mot The Pirate Bay var ju åxå en perfekt sak, både för att avleda uppmärksamhet, ge legal dignitet åt vad man beslutat i lagväg och utmåla de som förordar fritt informationsflöde på internet som brottslingar.
Men nu har man alltså pressat hela historien så långt att vi har ett piratparti, med medlemmar som anser sig vara vuxna, myndiga och ha rätt till både vad de gör på internet och att inte myndigheter har med det att göra. Enkelt och logiskt. Problemet är bara att de slåss mot hela det etablerade systemet och dess sätt att arbeta.
Men då händer helt plötslig något som ingen etablerad politiker kunnat förutsäga; antalet medlemmar i Piratpartiet ökar lavinartat, och varandes väljare skrämmer det ’skiten’ ur etablerade politiker – helt plötsligt inte en dum boskapsflock som kan manipuleras eller negligeras, utan några som kan få reell politisk makt.
Så vad gör man? Tja, att skicka ut sina frontfigurer kan bli katastrofalt, och ’gjort är gjort’ och numera lag. Alltså återstår bara att skicka ut några nickedockor för att prova om man kan hitta andra vägar. Annie Johansson (c), som föreslår någon idiotisk ’integritetsbalk’ (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2850313.svd) och givetvis röstade ’ja’ till både FRA-och ipredlagarna nyligen. Bara några timmar senare kommer (s) ut med något liknande larv av någon mindre känd ’testare’ som man kan avvara, föreslående någon ’integritetsombudsman’ eller så.
Och ytterligare några timmar senare godkänner lagrådet FRA-lagen, och Tolgfors säger ” Jag är mycket nöjd och glad med detta.” . Ursäkta, men något dummare uttalande och vid helt fel tidpunkt får man leta efter.
Så nu vet man att det är dags att smutskasta PiratPartiet som enfrågeparti, och försöka övertyga medborgarna att man värnar om den personliga identiteten. Förutsägbart…tyvärr så kommer inget av de etablerade partierna vara trovärdigt p.g.a. tidigare handlande och lagstiftande, och det gäller både höger och vänsterblocket.
Politikerna är övertygade om att de med list och utspel kan lura medborgarna och att alla är korkade som boskap, f'låt - valboskap.
Sverige är fantastiskt!
Precis så är det att leva i ankdammen Sverige. Det dyker upp så många idiotiska saker, att man lär sig med tiden att bli immun och inte förbannad. Man kan ändå inte göra ett skit åt dem.
Den senaste tidens rabalder runt internet är ett typexempel, som förtjänar att kommenteras, och det tänkte jag avhandla en del om.
Efter att ha läst lite böcker om FRA:s och andra liknande funktioners verksamhet, är jag helt övertygad om att FRA lyssnar, och har lyssnat till vad de vill, trådbundet eller trådlöst. Men problemet som dök upp var ju att deras verksamhet kunde läcka ut, och därför var det givetvis bäst att få den lagligt sanktionerad. Lämpligast var givetvis när man införskaffade en ny superdator med en rackarns kapacitet, eftersom ett nekande till internetavlyssningen skulle betyda att man införskaffat en skitdyr manick som inte fick användas.
Och ovanpå det hade vi ju president Bush, som i sin frenetiska jakt på terrorister, lyckades få EU på att alla länder i EU skulle skicka sina befolkningsregister till USA (läs NSA), för samkörning. Detta tystades ner och att nämna att svenska befolkningsregistret skulle skickas till USA, var givetvis en dödssynd i pressen. Att få med sig en majoritet i EU var givetvis inget problem eftersom de flesta länderna redan är med i NATO. Det har varit lite svårt att få fram vad som egentligen hände, men sannolikt stänkte svenska myndigheter över hela personnummerregistret till USA, kanske även andra SÄPO-register eller så – samarbete ni vet. Man ska vidare veta att information är färskvara, att stänka över ett ’snapshot’ av information som den ser ut idag är helt värdelöst för mottagaren inom en kort tid, alltså måste den information som skeppades till USA kontinuerligt uppdateras.
I början av historian har vi justitieminister Bodström, en trevlig fotbollspelande prick som drev igenom avlyssnings och övervakningslagar utan problem, och med det gamla argumentet om ”rent mjöl i påsen”, och ”vi är bara ute efter de värsta skurkarna”.
Sedan blev det regeringsskifte, och Beatrice Ask har haft en mycket låg profil under genomdrivandet av FRA och IPRED-lagarna. Bodtröm vaknade dock till liv och kritiserade FRA-lagen eftersom det var ett strålande tillfälle att verka folklig och kunnig. Rättegången mot The Pirate Bay var ju åxå en perfekt sak, både för att avleda uppmärksamhet, ge legal dignitet åt vad man beslutat i lagväg och utmåla de som förordar fritt informationsflöde på internet som brottslingar.
Men nu har man alltså pressat hela historien så långt att vi har ett piratparti, med medlemmar som anser sig vara vuxna, myndiga och ha rätt till både vad de gör på internet och att inte myndigheter har med det att göra. Enkelt och logiskt. Problemet är bara att de slåss mot hela det etablerade systemet och dess sätt att arbeta.
Men då händer helt plötslig något som ingen etablerad politiker kunnat förutsäga; antalet medlemmar i Piratpartiet ökar lavinartat, och varandes väljare skrämmer det ’skiten’ ur etablerade politiker – helt plötsligt inte en dum boskapsflock som kan manipuleras eller negligeras, utan några som kan få reell politisk makt.
Så vad gör man? Tja, att skicka ut sina frontfigurer kan bli katastrofalt, och ’gjort är gjort’ och numera lag. Alltså återstår bara att skicka ut några nickedockor för att prova om man kan hitta andra vägar. Annie Johansson (c), som föreslår någon idiotisk ’integritetsbalk’ (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2850313.svd) och givetvis röstade ’ja’ till både FRA-och ipredlagarna nyligen. Bara några timmar senare kommer (s) ut med något liknande larv av någon mindre känd ’testare’ som man kan avvara, föreslående någon ’integritetsombudsman’ eller så.
Och ytterligare några timmar senare godkänner lagrådet FRA-lagen, och Tolgfors säger ” Jag är mycket nöjd och glad med detta.” . Ursäkta, men något dummare uttalande och vid helt fel tidpunkt får man leta efter.
Så nu vet man att det är dags att smutskasta PiratPartiet som enfrågeparti, och försöka övertyga medborgarna att man värnar om den personliga identiteten. Förutsägbart…tyvärr så kommer inget av de etablerade partierna vara trovärdigt p.g.a. tidigare handlande och lagstiftande, och det gäller både höger och vänsterblocket.
Politikerna är övertygade om att de med list och utspel kan lura medborgarna och att alla är korkade som boskap, f'låt - valboskap.
Sverige är fantastiskt!
onsdag 25 februari 2009
Ett (s)lag i luften
Jaha – ipred åxå, ovanpå FRA-lagen. Det kan man läsa i SvD idag på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2518829.svd
Det är klart att skivbolag, filmbolag och andra vill cementera utvecklingen, låtsas som de inte blivit omkörda. Som alla vet är det för det första inga problem att fixa en fiktiv IP-adress i annat land så är denna lag helt verkningslös.
För det andra är det så att det finns ingen som helst koppling mellan den som har en IP-adress och en juridisk person. Alltså, om personen inte tillstår en nerladdning är det i praktiken helt omöjligt att bevisa att denne person gjort sig skyldig till en olaglig kopiering av upphovsrättsskyddat material.
Låt oss anta att du har ett hus, med ungdomar som håller på med LAN-partyn, och i samma hus finns ett trådlöst nätverk. Vem är då skyldig till en nerladdning? Är det någon av ungdomarna, deras föräldrar (eftersom de är omyndiga), du, eller någon som (utan att fråga dig), kopplat upp sig på det trådlösa nätverket och kör på din IP-adress?
Vid ett åtal i enlighet med den lag som nu drivits igenom är det en ren omöjlighet att bevisa vem som gjort en nerladdning, alltså är denna lag bara ett rent slag i luften, där politikerna som uppenbarligen inte känner till tekniken bara tror att man skapat ett verktyg, alternativt vill skrämmas för att glädja upphovsrättsinnehavarna.
Tyvärr, riksdagsmän och upphovsrättsinnehavare; 78-varvskivor finns inte, inte kassettband, LP-skivor, och snart inte heller CD-skivor. Idag flödar informationen på internet med en otrolig hastighet och lagringskapaciteten i en vanlig dator är enorm, det är inga problem att hitta små omvägar enligt ’minsta motståndets lag’. Dessutom är det en smal sak att lägga på tung RSA/PGP-krypto, så vet ingen (inkluderande FRA), vilken information som utbyts.
Vi skriver 2009, men det verkar som vissa inte fattat det, och gör sig därigenom bara till åtlöje.
Det är klart att skivbolag, filmbolag och andra vill cementera utvecklingen, låtsas som de inte blivit omkörda. Som alla vet är det för det första inga problem att fixa en fiktiv IP-adress i annat land så är denna lag helt verkningslös.
För det andra är det så att det finns ingen som helst koppling mellan den som har en IP-adress och en juridisk person. Alltså, om personen inte tillstår en nerladdning är det i praktiken helt omöjligt att bevisa att denne person gjort sig skyldig till en olaglig kopiering av upphovsrättsskyddat material.
Låt oss anta att du har ett hus, med ungdomar som håller på med LAN-partyn, och i samma hus finns ett trådlöst nätverk. Vem är då skyldig till en nerladdning? Är det någon av ungdomarna, deras föräldrar (eftersom de är omyndiga), du, eller någon som (utan att fråga dig), kopplat upp sig på det trådlösa nätverket och kör på din IP-adress?
Vid ett åtal i enlighet med den lag som nu drivits igenom är det en ren omöjlighet att bevisa vem som gjort en nerladdning, alltså är denna lag bara ett rent slag i luften, där politikerna som uppenbarligen inte känner till tekniken bara tror att man skapat ett verktyg, alternativt vill skrämmas för att glädja upphovsrättsinnehavarna.
Tyvärr, riksdagsmän och upphovsrättsinnehavare; 78-varvskivor finns inte, inte kassettband, LP-skivor, och snart inte heller CD-skivor. Idag flödar informationen på internet med en otrolig hastighet och lagringskapaciteten i en vanlig dator är enorm, det är inga problem att hitta små omvägar enligt ’minsta motståndets lag’. Dessutom är det en smal sak att lägga på tung RSA/PGP-krypto, så vet ingen (inkluderande FRA), vilken information som utbyts.
Vi skriver 2009, men det verkar som vissa inte fattat det, och gör sig därigenom bara till åtlöje.
måndag 15 december 2008
Inmålad i hörnet...
Som boende i detta land blir man mer och mer inmålad i ett hörn och ska uppföra sig som myndigheterna vill. Någon skrev att politikers främsta uppgift är att spendera skattepengar på att lösa problem som inte finns. Det kan man tycka vara illa nog, men de jobbar tyvärr även mot att styra och kontrollera medborgarna.
Alla fattar väl att lagar behövs, men frågan är på vilken detaljnivå. Man kan tycka det är en sak om man hittar på straffskatter för att styra medborgarna i en viss riktning, t.ex. med energiskatter, koldioxidavgifter, kanske straffskatt på transfetter och liknande. Men lagar ska vara gränsen mellan svart och vitt och baserade på logik, svensk moral och etik, och lagar får inte vara någon form av rekommendationer eller ha gråzoner. Om man vidare stiftar lagar ingen kommer att följa om så än baserade på EU-direktiv, urholkas hela respekten för att följa lagen. Bryter man mot en lag, kan man ju lika gärna bryta mot en annan.
Ett typexempel på hur det fungerar är trafiklagstiftningen. Här har politiker och andra tagit på sig storebrorsmössan och vill detaljbestämma allt in i minsta detalj och bilisterna är totalt inkompetensförklarade till dess de blir inblandade i en olycka. En herre på VV skyllde en olycka på att någon kört med ”reptilhjärnan”. Javisst, det är ju precis sådana bilister man vill ha – rena idioter som tror att efterföljandet av alla trafikregler borgar för olycksfrihet. Låt oss koppla in lite logik – ponera att du kör 160 km/h på en bra motorväg, det finns inte en bil i trakten och förutsättningarna är perfekta. Detta är olagligt och du mister körkortet och får dryga böter. Och märk väl, när du stannas av polisen har inget hänt; ingen har kommit till skada, du har inte stört eller hindrat i trafiken. Den enskilde (stackars) polismannen kan inte heller gå i svaromål, han bara gör sitt jobb. Om du å andra sidan kör en usel bil, det är snorhalt, dålig sikt och en massa trafik i 110km/h är detta fullt lagligt.
Vad jag vill komma fram till är att ologiska lagar och överkontroll av medborgarna med lagar leder till en bristande respekt för alla lagar. Lagstiftningen blir någon form av rekommenderande och medborgarna bedömer själv sin situation och det enda som styr är hur väl man känner till alla lagar, samt inte minst en riskbedömning över risken att ”åka fast”.
Nu kan vi koppla detta till två lagar, FRA-lagen och lagen om datalagring på denna länk i SvD: (http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2202433.svd).
I det första fallet är det uppenbarligen så att den för det första står i direkt strid med Sveriges grundlag, och saknar folkligt stöd (så mycket för ’demokrati’). I det andra fallet är det en lag ingen heller vill ha, men det faktum att EU beslutat att datalagring ska börja användas medför att den måste införas även i Sverige. Man undrar hur mycket påtryckning som USA, gjort för denna lag och huruvida material även skickas till USA. Det var nyligen så att EU skickade över uppgifter om samtliga medborgare till USA, med det tystades ner.
Kampen mot terrorismen legaliserar tydligen vilka intrång som helst i den personliga integriteten för 100-miljontals medborgare. Nyhetsmedia kan blåsa upp sådan historier till jätteproportioner, vilker både gynnar terroristerna som får publicitet, och övervaknings/registerivrarna.
Men hur många svenskar har då dödats av terrorism i Sverige? Nähä, inte en enda…men det kanske kommer att ske…kanske. Och hur många terroristorsakade dödsfall kommer att förhindras, genom all övervakningen, datasnokandet, och skickandet av personuppgifter till USA? Nähä, det kan ju ingen svara på. Men trots det kan man alltså snoka i medborgarnas kommunikation, och spara den OM det skulle kunna finnas något av intresse.
Man blir lite ledsen när man sitter i sitt inmålade hörn, omgärdad av rekommenderade lagar och register som är bra för dig lille medborgare. Har man bara 'rent mjöl i påsen', behöver man ju inte bekymra sig, eller hur.
För en sak ska du ha klart för dig, och som gäller i alla totalitära stater:
Samhället är inte till för dig – du är till för samhället.
Alla fattar väl att lagar behövs, men frågan är på vilken detaljnivå. Man kan tycka det är en sak om man hittar på straffskatter för att styra medborgarna i en viss riktning, t.ex. med energiskatter, koldioxidavgifter, kanske straffskatt på transfetter och liknande. Men lagar ska vara gränsen mellan svart och vitt och baserade på logik, svensk moral och etik, och lagar får inte vara någon form av rekommendationer eller ha gråzoner. Om man vidare stiftar lagar ingen kommer att följa om så än baserade på EU-direktiv, urholkas hela respekten för att följa lagen. Bryter man mot en lag, kan man ju lika gärna bryta mot en annan.
Ett typexempel på hur det fungerar är trafiklagstiftningen. Här har politiker och andra tagit på sig storebrorsmössan och vill detaljbestämma allt in i minsta detalj och bilisterna är totalt inkompetensförklarade till dess de blir inblandade i en olycka. En herre på VV skyllde en olycka på att någon kört med ”reptilhjärnan”. Javisst, det är ju precis sådana bilister man vill ha – rena idioter som tror att efterföljandet av alla trafikregler borgar för olycksfrihet. Låt oss koppla in lite logik – ponera att du kör 160 km/h på en bra motorväg, det finns inte en bil i trakten och förutsättningarna är perfekta. Detta är olagligt och du mister körkortet och får dryga böter. Och märk väl, när du stannas av polisen har inget hänt; ingen har kommit till skada, du har inte stört eller hindrat i trafiken. Den enskilde (stackars) polismannen kan inte heller gå i svaromål, han bara gör sitt jobb. Om du å andra sidan kör en usel bil, det är snorhalt, dålig sikt och en massa trafik i 110km/h är detta fullt lagligt.
Vad jag vill komma fram till är att ologiska lagar och överkontroll av medborgarna med lagar leder till en bristande respekt för alla lagar. Lagstiftningen blir någon form av rekommenderande och medborgarna bedömer själv sin situation och det enda som styr är hur väl man känner till alla lagar, samt inte minst en riskbedömning över risken att ”åka fast”.
Nu kan vi koppla detta till två lagar, FRA-lagen och lagen om datalagring på denna länk i SvD: (http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2202433.svd).
I det första fallet är det uppenbarligen så att den för det första står i direkt strid med Sveriges grundlag, och saknar folkligt stöd (så mycket för ’demokrati’). I det andra fallet är det en lag ingen heller vill ha, men det faktum att EU beslutat att datalagring ska börja användas medför att den måste införas även i Sverige. Man undrar hur mycket påtryckning som USA, gjort för denna lag och huruvida material även skickas till USA. Det var nyligen så att EU skickade över uppgifter om samtliga medborgare till USA, med det tystades ner.
Kampen mot terrorismen legaliserar tydligen vilka intrång som helst i den personliga integriteten för 100-miljontals medborgare. Nyhetsmedia kan blåsa upp sådan historier till jätteproportioner, vilker både gynnar terroristerna som får publicitet, och övervaknings/registerivrarna.
Men hur många svenskar har då dödats av terrorism i Sverige? Nähä, inte en enda…men det kanske kommer att ske…kanske. Och hur många terroristorsakade dödsfall kommer att förhindras, genom all övervakningen, datasnokandet, och skickandet av personuppgifter till USA? Nähä, det kan ju ingen svara på. Men trots det kan man alltså snoka i medborgarnas kommunikation, och spara den OM det skulle kunna finnas något av intresse.
Man blir lite ledsen när man sitter i sitt inmålade hörn, omgärdad av rekommenderade lagar och register som är bra för dig lille medborgare. Har man bara 'rent mjöl i påsen', behöver man ju inte bekymra sig, eller hur.
För en sak ska du ha klart för dig, och som gäller i alla totalitära stater:
Samhället är inte till för dig – du är till för samhället.
fredag 12 december 2008
Storebror blir bara större
Jag upphör inte att bli frustrerad på övervakningsamhället. Man ropar efter mer övervakning, mer register och att genom lagstiftning få rätt att övervaka medborgarna. Vidare ska man nu spara gamla filer och information av diverse slag för att retrospektivt kunna gå in i vi behov.
Det kan man läsa om i denna artikel i SvD; http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2188839.svd#articlecomments
Ett ganska uppenbart mönster framträder. Först avlyssningsrätten som Bodström drev igenom, sedan den ständiga utvidgningen av DNA-registret, gällande brottslingar, CCTV, FRA-lagen, och nu ska IT/telefonföretagen tvingas spara gammal information för att man retrospektivt ska kunna leta efter information. Man målar upp bilder av terrorism och organiserad brottslighet som hotbilder för att få fast brottslingar emedan man slår duster i medborgarnas ögon av typen ”rent mjöl i påsen”, och balanserad lagstiftning med hänsynstagande till personliga integriteten.
Det förstnämnda duger för att lura de mest naiva dumgökar som anser just att de har ’rent mjöl i påsen’. Men de må då komma ihåg att de inte har en aning om att deras bedömning må vara en helt annan än den som gör bedömningen och vidare kommer givetvis inte medborgarna få veta vilka register de är med i, den enskilda bedömningen eller varför. Bedömningskriterierna är ju även de hemliga samt vilken information SÄPO, MUST, FRA och andra har tillgång till.
Själv är jag intresserad av krypteringar, och provade leka lite med det i min datatrafik för några år sedan. Inte för att informationen var hemlig, utan bara för att jag ville kolla funktionerna. Vet vet om jag idag är klassad som säkerhetsrisk eftersom jag på kul körde med tung krypto?
Det sistnämnda argumenten är typiska floskler som politiker alltid kommer med så de ska man inte fästa sig vid. De vill bara fåskina att de gör sitt jobb, tar ansvar och tillgodoser allas bästa.
Men till vilken hjälp är då denna verksamhet för medborgarna? Hur många brott har klarats upp och hur många har man lyckats förebygga? Sanning och säga är det helt enkelt så att det sannolikt finns mycket få fall där den enskilde medborgaren har haft någon som helst nytta av det myndigheterna håller på med i det fördolda. Det är bara virtuella hotbilder. Hur många procent av bostadsinbrotten klaras upp? Hur många procent av inbott i bilar och bilstölder klaras upp? Det är helt enkelt så att den enskilde medborgaren inte kommer att ha någon som helst nytta av det som håller på att ske emedan det sammantaget som håller på att hända inte bara är ett flagrant brott emot grundlagen, en total rasering av den personliga integriteten samt insteget i det totala övervakningssamhället på bästa DDR-manér. Och hur mycket av säkerhetsklassningar, personregister o.s.v. stannar vid våra gränser? Hur mycket har man redan exporterat till t.ex. NSA?
För din egen skull lille medborgare…för samhällets skull…och har du bara ’rent mjöl i påsen’ behöver du ju inte bekymra dig. Medborgarna är ju till för samhället, eller hur. Välkommen till myrstacken, och tro inte att du eller ditt liv är värt något. Du är till för samhället inte tvärtom.
Det kan man läsa om i denna artikel i SvD; http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_2188839.svd#articlecomments
Ett ganska uppenbart mönster framträder. Först avlyssningsrätten som Bodström drev igenom, sedan den ständiga utvidgningen av DNA-registret, gällande brottslingar, CCTV, FRA-lagen, och nu ska IT/telefonföretagen tvingas spara gammal information för att man retrospektivt ska kunna leta efter information. Man målar upp bilder av terrorism och organiserad brottslighet som hotbilder för att få fast brottslingar emedan man slår duster i medborgarnas ögon av typen ”rent mjöl i påsen”, och balanserad lagstiftning med hänsynstagande till personliga integriteten.
Det förstnämnda duger för att lura de mest naiva dumgökar som anser just att de har ’rent mjöl i påsen’. Men de må då komma ihåg att de inte har en aning om att deras bedömning må vara en helt annan än den som gör bedömningen och vidare kommer givetvis inte medborgarna få veta vilka register de är med i, den enskilda bedömningen eller varför. Bedömningskriterierna är ju även de hemliga samt vilken information SÄPO, MUST, FRA och andra har tillgång till.
Själv är jag intresserad av krypteringar, och provade leka lite med det i min datatrafik för några år sedan. Inte för att informationen var hemlig, utan bara för att jag ville kolla funktionerna. Vet vet om jag idag är klassad som säkerhetsrisk eftersom jag på kul körde med tung krypto?
Det sistnämnda argumenten är typiska floskler som politiker alltid kommer med så de ska man inte fästa sig vid. De vill bara fåskina att de gör sitt jobb, tar ansvar och tillgodoser allas bästa.
Men till vilken hjälp är då denna verksamhet för medborgarna? Hur många brott har klarats upp och hur många har man lyckats förebygga? Sanning och säga är det helt enkelt så att det sannolikt finns mycket få fall där den enskilde medborgaren har haft någon som helst nytta av det myndigheterna håller på med i det fördolda. Det är bara virtuella hotbilder. Hur många procent av bostadsinbrotten klaras upp? Hur många procent av inbott i bilar och bilstölder klaras upp? Det är helt enkelt så att den enskilde medborgaren inte kommer att ha någon som helst nytta av det som håller på att ske emedan det sammantaget som håller på att hända inte bara är ett flagrant brott emot grundlagen, en total rasering av den personliga integriteten samt insteget i det totala övervakningssamhället på bästa DDR-manér. Och hur mycket av säkerhetsklassningar, personregister o.s.v. stannar vid våra gränser? Hur mycket har man redan exporterat till t.ex. NSA?
För din egen skull lille medborgare…för samhällets skull…och har du bara ’rent mjöl i påsen’ behöver du ju inte bekymra dig. Medborgarna är ju till för samhället, eller hur. Välkommen till myrstacken, och tro inte att du eller ditt liv är värt något. Du är till för samhället inte tvärtom.
söndag 9 november 2008
Med rent mjöl i påsen?
Nu har allt Hr. Åkesson trampat i klaveret, vilket man kan läsa på denna länk : http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2015523.svd. Hade han bara hållt tyst hade ju saken varit utagerad och glömts.
Men var ligger gränsen för att hamna i de hemliga registren? Snälla Hr. Åkesson berätta så gemene man vet hur man ska förhålla sig till Eder övervakning.
Uppenbarligen måste det vara så att det finns olika klassningar på medborgarna. Allt från harmlösa Svensson, till terrorister. Och vilken klassning har du käre medborgare fått för att du uttala dig kritiskt mot FRA-lagen?
Det får du aldrig veta…det kan du aldrig få veta.
Välkommen till övervakningssamhället, där allt är hemligt och all verksamhet sker för ’din egen skull’ och naiva dumgökar tror att ’har man bara rent mjöl i påsen, behöver man inte bekymra sig.’.
Nu är det bara så att påse, rent och mjöl inte definieras av dig.
Har man förresten skickat en kopia av hela svenska personnummerregistret till USA/CIA/NSA? Det finns ju ett EU-beslut på att alla EU-länder skulle skicka uppgifter om sina medborgare till USA. Det var en av de prylar Bush drev igenom innan han kastar in handduken till Obama. Inte för att någon tvivlar på att CIA/NSA alltid har haft full tillgång till alla svenska register, men i alla fall..
Och förresten, är rent mjöl i USA samma sak här som i USA? Kanske gick du käre medborgare i en FNL-demonstration på 70-talet…var det rent mjöl? I USA? Preskriberat - kanske käre medborgare....
Själv ska jag 31 dec detta år börja köra med tung krypto på all min mail. Inte för jag har något att dölja, utan som en medborgarens protest. Men snart blir väl krypterad trafik förbjuden - den som inte har något att dölja...ni vet...
Men var ligger gränsen för att hamna i de hemliga registren? Snälla Hr. Åkesson berätta så gemene man vet hur man ska förhålla sig till Eder övervakning.
Uppenbarligen måste det vara så att det finns olika klassningar på medborgarna. Allt från harmlösa Svensson, till terrorister. Och vilken klassning har du käre medborgare fått för att du uttala dig kritiskt mot FRA-lagen?
Det får du aldrig veta…det kan du aldrig få veta.
Välkommen till övervakningssamhället, där allt är hemligt och all verksamhet sker för ’din egen skull’ och naiva dumgökar tror att ’har man bara rent mjöl i påsen, behöver man inte bekymra sig.’.
Nu är det bara så att påse, rent och mjöl inte definieras av dig.
Har man förresten skickat en kopia av hela svenska personnummerregistret till USA/CIA/NSA? Det finns ju ett EU-beslut på att alla EU-länder skulle skicka uppgifter om sina medborgare till USA. Det var en av de prylar Bush drev igenom innan han kastar in handduken till Obama. Inte för att någon tvivlar på att CIA/NSA alltid har haft full tillgång till alla svenska register, men i alla fall..
Och förresten, är rent mjöl i USA samma sak här som i USA? Kanske gick du käre medborgare i en FNL-demonstration på 70-talet…var det rent mjöl? I USA? Preskriberat - kanske käre medborgare....
Själv ska jag 31 dec detta år börja köra med tung krypto på all min mail. Inte för jag har något att dölja, utan som en medborgarens protest. Men snart blir väl krypterad trafik förbjuden - den som inte har något att dölja...ni vet...
Hur dumma tror de medborgarna är?
Snacka om att man för svenska folket bakom ljuset. Det är uppenbarligen så att FRA lyssnat på all radio, bredbands och teletrafik efter eget tycke och intresse sedan 30-talet. Problemet var bara att man behövde ett välsignande från Riksdagen för att fortsätta med sin verksamhet. Det fick man emedan svenska folket började fatta omfattningen av FRAs verksamhet, och ett ramaskri uppstod på nätet i form av inlägg och bloggar.
Läget är nu att man; för det första vill låta tiden gå så alla glömmer att det är ett Riksdagsbeslut på att FRA får lyssna på internettrafiken, för det andra gäller det att lugna ner debatten med ett antal harmlösa och larviga ’medborgarmutor’. Exempel på detta är att övervakningen ska granskas av någon form av domstolsliknande nämnd. För det tredje ligger det i sakens natur att FRA inte har tid att inkalla denna nämnd för att fatta beslut om signalspaning ska tillåtas. Alltså, kommer Åkesson med det riktiga påståendet att godkännanden kan ske i efterhand, vilket vi kan läsa på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2014751.svd.
Dessutom handlar det ju alltid om hemligt material, som inte en demokratisk ’nämnd’ har rätt att ta del av.
Men här har vi även ett fundamentalt fel som kanske inte gemene man begriper; Det är inte så att denna specialnämnd först kan ta ställning till om avlyssning kan tillåtas från en viss källa. Det är helt enkelt så att signalspaningen ligger i frontlinjen för att misstankar ska kunna skapas, och som ett resultat av detta MÅSTE all trafik avlyssnas.
Följaktligen har vi en paradox. Åkesson hävdar att avlyssning kan godkännas i efterhand. Det ska tydligen alltså vara så att FRA kommer att lyssna på all trafik, och sedan springa till denna ’nämnd’ för att någon promille godkänd för att ”denna kommunikation var det OK att avlyssna”. Men övriga 99.99% då?
Kopplar vi detta med förslaget till Riksdagen om att ” Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisit, som innebär att en domstol bara kan överpröva en lag om den uppenbart strider mot grundlagen.”, vilket i detta fall grundlagen stipulerar att medborgarna ska ha rätt att kommunicera, utan att myndigheter kan läsa kommunikationen, har man alltså skapat ett rent övervakningssamhälle, där medborgarna inte kan anföra att brott mot grundlagen har begåtts.
Och vad värre och mer betänkbart är; FRA/MUST/SÄPO kan enkelt lägga ’locket på’ med hemligstämplar, så är den enskilde medborgarens grundlagsstadgade rättigheter totalt utsuddade. En ny lag ska alltså kunna strida mot grundlagen. Ingen som reagerar?
Skillnaden mellan vad som pågick i DRR, och vad FRA nu vill införa är ganska marginellt. Detta i ett land där frihet, acceptans och demokrati anses vara honnörsord och samhällets fundament.
Men det kan man trodde i DDR åxå…
Läget är nu att man; för det första vill låta tiden gå så alla glömmer att det är ett Riksdagsbeslut på att FRA får lyssna på internettrafiken, för det andra gäller det att lugna ner debatten med ett antal harmlösa och larviga ’medborgarmutor’. Exempel på detta är att övervakningen ska granskas av någon form av domstolsliknande nämnd. För det tredje ligger det i sakens natur att FRA inte har tid att inkalla denna nämnd för att fatta beslut om signalspaning ska tillåtas. Alltså, kommer Åkesson med det riktiga påståendet att godkännanden kan ske i efterhand, vilket vi kan läsa på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2014751.svd.
Dessutom handlar det ju alltid om hemligt material, som inte en demokratisk ’nämnd’ har rätt att ta del av.
Men här har vi även ett fundamentalt fel som kanske inte gemene man begriper; Det är inte så att denna specialnämnd först kan ta ställning till om avlyssning kan tillåtas från en viss källa. Det är helt enkelt så att signalspaningen ligger i frontlinjen för att misstankar ska kunna skapas, och som ett resultat av detta MÅSTE all trafik avlyssnas.
Följaktligen har vi en paradox. Åkesson hävdar att avlyssning kan godkännas i efterhand. Det ska tydligen alltså vara så att FRA kommer att lyssna på all trafik, och sedan springa till denna ’nämnd’ för att någon promille godkänd för att ”denna kommunikation var det OK att avlyssna”. Men övriga 99.99% då?
Kopplar vi detta med förslaget till Riksdagen om att ” Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisit, som innebär att en domstol bara kan överpröva en lag om den uppenbart strider mot grundlagen.”, vilket i detta fall grundlagen stipulerar att medborgarna ska ha rätt att kommunicera, utan att myndigheter kan läsa kommunikationen, har man alltså skapat ett rent övervakningssamhälle, där medborgarna inte kan anföra att brott mot grundlagen har begåtts.
Och vad värre och mer betänkbart är; FRA/MUST/SÄPO kan enkelt lägga ’locket på’ med hemligstämplar, så är den enskilde medborgarens grundlagsstadgade rättigheter totalt utsuddade. En ny lag ska alltså kunna strida mot grundlagen. Ingen som reagerar?
Skillnaden mellan vad som pågick i DRR, och vad FRA nu vill införa är ganska marginellt. Detta i ett land där frihet, acceptans och demokrati anses vara honnörsord och samhällets fundament.
Men det kan man trodde i DDR åxå…
lördag 8 november 2008
Skendebatt
I dagens DN (8 Nov 2008), på denna lank: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=849281, kan man läsa att personvalsspärren ska sänkas från 8 till 5%. Visst låter det bra, men som alla insett är det ett rent spel för galleriet. Ett typexempel är FRA-debatten med omröstning i Riksdagen där ”partipiskan fick vina”. Detta för att det partiledningen ville skulle beslutas åxå skulle gå igenom. Och det finns historiskt en hel rad med likadana frågor där den valda riksdagsmannen tvingas rösta på ’partilinjen’ i stället för sin egna övertygelse eller åsikter. Så mycket för personval. Det handlar alltså om skendemokrati egentligen och inte om ett förbättrande av demokratin som görs gällande. Medborgarna ska luras i att deras val ger ett större inflytande än vad som egentligen är fallet.
Detta kommer i synnerhet gälla om Riksdagsmandaten är relativt jämt fördelade mellan de två blocken, då kommer partierna ’inte ha råd’ med avvikare utan partipiskan kommer att vina. Vid en obalans mellan blocken kan man ju tänka sig att ett visst antal avvikare tolereras, men bara till den gräns då inte partilinjens beslut riskerar att fällas.
Så, min slutsats är att detta är en ren skendebatt som ska få medborgarna att tro att de får mer inflytande. Men det är klart, om man kan personrösta på kandidater för deras utseende, kanske någon anser att det är mer och bättre demokrati.
I artikeln hittar vi även denna text: ”Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisit, som innebär att en domstol bara kan överpröva en lag om den uppenbart strider mot grundlagen.”
Här har vi ytterligare en koppling till FRA-lagen. Detta eftersom det klart och tydligt i grundlagen står att medborgarna ska kunna kommunicera med varandra utan att myndigheter ska kunna se/följa konversationen. Medborgarna ska alltså inte längre kunna påtala att en ny lag strider mot grundlagen, och få saken prövad av en domstol. Det ska tydligen vara så att en medborgare måste veta, och kunna bevisa att han/hon blivit behandlad felaktigt enligt grundlagen, för att kunna få sin sak och därmed den nya och felaktiga lagen prövad i domstol. Alltså har vi en paradox vad beträffar avlyssning och FRA – medborgarna ska ju inte kunna se/veta att de är avlyssnade eller att FRA snokar i deras kommunikation – alltså finns det ingen som kan åtala FRA för att bryta mot grundlagen. Dessutom är det ju inget problem för militära myndigheter/FRA att hemligstämpla något som hänt och direkt felbehandling i enskilt fall, och på så sätt slinka ur nätet.
Detta kommer i synnerhet gälla om Riksdagsmandaten är relativt jämt fördelade mellan de två blocken, då kommer partierna ’inte ha råd’ med avvikare utan partipiskan kommer att vina. Vid en obalans mellan blocken kan man ju tänka sig att ett visst antal avvikare tolereras, men bara till den gräns då inte partilinjens beslut riskerar att fällas.
Så, min slutsats är att detta är en ren skendebatt som ska få medborgarna att tro att de får mer inflytande. Men det är klart, om man kan personrösta på kandidater för deras utseende, kanske någon anser att det är mer och bättre demokrati.
I artikeln hittar vi även denna text: ”Däremot försvinner begreppet uppenbarhetsrekvisit, som innebär att en domstol bara kan överpröva en lag om den uppenbart strider mot grundlagen.”
Här har vi ytterligare en koppling till FRA-lagen. Detta eftersom det klart och tydligt i grundlagen står att medborgarna ska kunna kommunicera med varandra utan att myndigheter ska kunna se/följa konversationen. Medborgarna ska alltså inte längre kunna påtala att en ny lag strider mot grundlagen, och få saken prövad av en domstol. Det ska tydligen vara så att en medborgare måste veta, och kunna bevisa att han/hon blivit behandlad felaktigt enligt grundlagen, för att kunna få sin sak och därmed den nya och felaktiga lagen prövad i domstol. Alltså har vi en paradox vad beträffar avlyssning och FRA – medborgarna ska ju inte kunna se/veta att de är avlyssnade eller att FRA snokar i deras kommunikation – alltså finns det ingen som kan åtala FRA för att bryta mot grundlagen. Dessutom är det ju inget problem för militära myndigheter/FRA att hemligstämpla något som hänt och direkt felbehandling i enskilt fall, och på så sätt slinka ur nätet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)