Nu är politikerna desperata, haha! SD:s ledare Jimmie Åkesson har kritiserat den politik som förts de senaste årtiondena, och det pinsamma är att han har helt rätt. Han påtalar precis de all vet om men inte ens törs nämna, d.v.s. att det i svensk invandringspolitik sedan 60-talet begåtts ett antal misstag, som vi idag blir lidande för och sannolikt i än större utsträckning i framtiden om inget görs.
Historiskt var det så, alltså ett tag efter kriget, att vi behövde arbetskraft, och ett antal familjer från Finland kom hit för att arbeta. Vad man gjorde då var att integrera dem i det svenska samhället, och dessutom är den svenska och finska kulturen ganska lika varför detta fungerade bra. Det är klart att de kallades ”finnkolingarna” och så, men det var inte så allvarligt.
Sedan kom den stora mörka tiden i vilken ett antal misstag begicks. Det var på 60-talet som den Palme-ledda regeringen började verka som litet världssamvete, och tog ställning för eller emot olika regimer. De regimer de tog ställning emot, var givetvis alla som ville lämna dessa länder, välkomna till Sverige, flyktingar eller ej.
Varandes ett litet land uppe i Norden, uppstod givetvis ett bostadsproblem och man initierade det s.k. miljonprogrammet. Detta var bestående av billiga fuskbyggen som skulle inhysa i stort sett alla som ville och kunde komma till Sverige. Men då uppstod även kritik. Man fann gott att göra kopplingen mellan rasism och flyktingpolitik, betydande att de som inte ville att vi skulle ta emot ’flyktingar’ var rasister. Och med den tid som då rådde var det perfekt grogrund för bidrag, m.m. som underlättade för alla som ville komma hit från de länder vars styrespersoner Palmeregeringen ratade. Det var ju en ren humanitär åtgärd och vi i Sverige som hade det så bra skulle givetvis hjälp till. Tyckte man inte så var man ju rasist.
Så nu står vi där…politikerna i de gängse partierna fattar inget, och det kan man tydligt se i klippet i denna artikel i SvD; http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3677703.svd
Att ha en vice statminister, Maud Olofsson, som kommer med den typen av föråldrade och rent felaktiga argument hon gjorde, finner jag ganska löjeväckande och avslöjande.
Jag passade på att skriva ner de argument hon anförde, och i princip var det bara svammel baserat på:
- vi ska vara glada för ”berikningen” av vår kultur.Svar: Tack det räcker med ’berikning’ nu. Det har redan varit för mycket och invandrargrupper börjar ställa krav gentemot svenska samhället om speciella särbehandlingar. Gruppen muslimer, och invandrare, är nu så stor att politikerna uppenbarligen måste fläska för dem inför valen. Berikningen är extra tydlig i Rosengård, Gottsunda, och en del andra miljonområden.
- har man stark tro på sin egen kultur behöver man inte bekymra sig, och kan vara ’trygg’.Svar: Men snart får man väl försvara sin egen kultur, och i synnerhet de delar som inte faller muslimer i smaken. I många fall ska alltså svensk kultur och tradition bli lidande av hänsynstagande till muslimer.
- det finns ingen startpunkt på svensk kultur.Svar: Nej, det är riktigt, det finns ingen direkt startpunkt, den har utvecklats under kanske tusen år. Men det är sedan de politiska misstagens tid i denna politik som vi har hamnat i den situation vi har idag. Ej heller har muslimsk/arabisk kultur något startdatum, så vad är detta för argument?
- det är kollektiv bestraffning av alla icke svenskar (muslimer).Svar: Det är ingen form av kollektiv bestraffning. Kommer man till ett land må man acceptera den kultur och de regler som gäller. Passar inte detta är det bara att åka till något annat land där man finner reglerna och kulturen accepterbara.
- SD spelar offer.Svar: Kanske spelar SD på att vara offer, men egentligen påtalar de bara frågor som ingen vågat nämna och ej kommit till ytan tidigare trots att alla varit medvetna om dem.
- Diskussionen om invandringspolitiken har varit öppen.Svar: Detta är en direkt och ren lögn. Alla som varit med under åren vet att det minsta ifrågasättande av invandringspolitiken har gett en stämpel i pannan som ”rasist”. Ingen journalist som ville behålla sitt arbete eller politiker som vill vara kvar i politiken har vågat ifrågasätta den invandringspolitik som drivits.
OK, det finns inte ett enda rätt. Efter att själv ha bott och arbetat i ett annat land i flera år, vet jag att man accepterar seden dit man kommer. Kanske vill man inte deltaga i de kulturyttringar som finns, eller den religion de har, MEN – man kommer inte till ett annat land och ställer krav på de som bor där eller på andra sätt stör eller interfererar med den kultur eller de lagar de har. Då har man inte i det landet att göra, det är ganska enkelt och det fungerar så i hela världen, utom i Sverige där en bit av 70-talets flumpolitik tydligen finns kvar. Och vad värre är – i huvudet på en vice statsminister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar