måndag 31 december 2018

Vanlig svensk nyhetsvärdering

Jag tänker inte betala ett öre för att få nyheter på nätet. Det ligger i internets natur att allt är gratis och tillgängligt för alla. Jag kan därför inte läsa denna artikel i DN där en hr. Werner menar att det är vanlig svensk nyhetsvärdering och rapportering. Islamister har alltså brutalt mördat två skandinaviska tjejer och media skriver inte en rad om det.

Tvärtom, den vidriga film som finns är tydligen olaglig att sprida. Jag har inte sett filmen men det hela är ju som att förneka att nazismen hade med förintelselägren att göra. De idioter som förnekar förintelselägren är uppenbarligen idioter. Men vad ska vi då kalla svenska medier, som uppenbarligen mörkar alla brott som är direkt kopplingsbara till islam, annat än ren propaganda? För islam om ni så vill.

Propaganda är lika mycket vad man berättar och ifrågasätter som vad man INTE berättar eller ifrågasätter. Så javisst, det är vanlig svensk nyhetsbevakning. När två nordiska tjejer mördas av radikala muslimer är det ingen nyhet. Att sprida den film man lagt ut på nätet är ett direkt brott, det är väl någon form av ”agg mot folkgrupp”, någon muslim kanske känner sig lite kränkt (allvarligt brott), eller våldsbejakande propaganda, jag vet inte vilket men något är det.Observera; islam är en religion- inte en folkgrupp.



Svenska medier håller inte igen om detta dåd – de mörkar det, och helt avsiktligt. Ni vet, medborgarna ska inte tro att islam är en ond religion, även om ylandet från minareter om ”Allahu akbar”, är precis detsamma som när man skär halsen av oskyldiga tjejer, självmordbombar, eller mördar otrogna. Muslimer kan ju bli kränkta…så det får svenska medier inte nämna.


Men att gräva upp så mycket skit man kan om Trump man kan har uppenbarligen stort nyhetsvärde. Politikerna kan gärna berätta om nazisternas folkmord och göra allt de kan för att länka det till SD. Det vore kanske dags för Löfvén och Sjöstedt att läsa på lite om sina partiers historia.

Men man måste ju hålla med Werner om att detta är ”vanlig svensk nyhetsbevakning”, det är det som är problemet. Man selekterar nyheter, och det är så man gör propaganda. Skjutningar, mord, sprängningar, bilbränder, våldtäkter, utländska stöldligor och mycket annat har inget nyhetsvärde – typisk svensk nyhetsvärdering, och utelämnande av just nyheter. Vad som är en nyhet är dock och givetvis en rent subjektiv sak.

Det vi medborgare ska bekymra oss om är vartenda steg Trump tar, och gör han något som kan ifrågasättas är det ett rent mediascoop. Eller varför inte något trams om ”klimatångest”?

söndag 30 december 2018

Barbaröd


Nu pågår alltså kohandel på högsta nivå. Förtroendet för Annie Lööf rasar och det är ju inte konstigt alls. För damen i fråga handlar det enbart att spela med de mandat man har för att på detta sätt uppnå makt. Vad man lovat väljarna eller egna värderingsgrunder skjuts åt sidan. Man vet ju att man kan snacka sig ur alla situationer, bara man inte blinkar eller sväljer framför kamerorna.


Givetvis är det även så att man kan anföra att Sverige måste få en regering som argument, vilket i sig legaliserar all kohandel man vill köra med. Det har snart gått ett halvår sedan valet och miljömupparna och Liberalerna skulle eventuellt åka ur riksdagen om det denna dag vore val. Centern skulle göra ett sämre resultat och SD ett bättre och sannolikt bli riksdagens näst största parti.


Detta fattar Annie och Jan Björklund. Det sista man vill ha är ett extraval, det spelar ingen roll vad kostnaden blir. Man måste göra det bästa man kan med de mandat man har och kommer att helt gå med på sossarnas politik.

Slutsatsen blir att ni som röstade på C eller L egentligen röstade på sossarna. Men det här är ju inget nytt fenomen. Historiskt vet ju alla att en blankröst eller en soffliggare är bättre än en röst på något av dessa partier. Att rösta på dem leder bara till politisk instabilitet och alla deras s.k. vallöften borde stämplas med ett ”bäst före”-datum som är dagen efter valet.

Politiker som Lööf och Björklund är typexempel på politiker som skapar politikerförakt. Lööf verkar spela huvudrollen i detta skådespel för galleriet, Björklund verkar ha en biroll men följer Lööf.

Men minns ni ett gammalt barnprogram som hette ”Barbapappa”? Där var det olika barba som kunde forma sig som de ville, filmernas tecknade modellera i olika färger. Nu har vi en rödhårig politiker som formar sig helt efter behov och omgivning, så mitt tillmäle till Annie Lööf blir ”Barbaröd”. Grattis!



fredag 28 december 2018

Nisse, Olle och Kalle?


Jag hade aldrig hört talas om gruppvåldtäkter, till för några år sedan. I min ordbok finns inte våldtäkt, sex har man som bådas njutning. Den svensk som begår våldtäkt är sjuk på något sätt. Gruppvåldtäkt har sedan börjat dyka upp. Viken njutning kan det vara? Den som deltar i en sådan är sjuk i huvudet.
Nix, ingen vård behövs för våldtäktsmän rent generellt – de ska ådömas långa fängelsestraff. Skadestånd till drabbade kvinnor ska betalas ut, vilket idag sker sällan. Om inte annat via stadskassan, och det belopp rätten bestämmer.
Nu har man alltså importerat massor med unga män från kulturer som är vitt skilda när det gäller kvinnosyn mot de jag som svensk känner till. De byter inte åsikter om kvinnor eller kultur för att det plötsligt är svensk mark de trampar.
Jag struntar blankt i viken kultur eller vilka värderingsgrunder är, i detta land gäller svenska lag och svenska värderingsgrunder.
Nej, problemet går inte att skylla på ”ökad anmälningsbenägenhet” eller annat flum. I Brås:s senaste utredning var män med ”utländsk bakgrund” kraftigt överrepresenterade i synnerhet när det gäller sexualbrott.
Problemet är att domstolar, politiker och media mörkar problemet. Domstolarna hellre friar än fäller och anledningarna är rent larviga, skadestånden ett rent skämt Politikerna svamlar och har sagt åt Brå att inte komma med någon statistik. Den senaste utredningen är från 2005 och avhandlar åren dessförinnan.

Antalet våldtäkter är nu så stort att det inte har något nyhetsvärde, på sin höjd kan man skriva några rader om det är en gruppvåldtäkt. Att ens antyda att det är personer med ”utländskt” ursprung är helt tabu. Tidigare vitpixlade man bilderna men idag berättar man så lite som möjligt och flashar dessa nyheter en kort tid. Att ens gå ut med namn eller bilder på dömda brottslingar är ett rent tabu.

Vi som läser nyheter i media kan numer och på sin höjd få lite kort info, en kort tid och sedan är det bara att läsa mellan raderna.
Vilka journalister har ställt krav på en ny och relevant utredning av Brå? Vilka av sjuklöverns politiker? Mörkläggningen är uppenbar, det sorgliga är dock att en stor mängd kvinnor har våldtagits och kommer att våldtas för att denna mörkning pågår.

De blir inte informerade om faror de utsätter sig för. Här har vi ett typexempel (länk). Tror någon att de dömda heter Nisse, Olle och Kalle? Lite paradoxalt är även att just SvD hävdar att man har fakta, så att medborgarna kan bilda sig en egen uppfattning.
Igen - det finns ingen opartisk nyhetsrapportering. Propaganda är lika mycket vad man berättar som vad man INTE berättar. Artikeln är ett typexempel. Samma falska påstående kör Public Service med; man tillhandahåller fakta, information och utbildning.


Det är synnerligen viktig information till i synnerhet kvinnor om det råder en kraftig överrepresentation när det gäller denna typ av brott avseende personer från vissa länder, både i form av relevant statistik men även via media.

torsdag 27 december 2018

De terrordömda "svenskarna" friges


Nu friges de terrordömda svenskarna, kan man läsa i DN (länk). Man kan inte mindre än att bli kräknödig. Någon förbannad idiot har givit dem svenska pass, och då blev de svenskar. Min definition är någon som bor i detta land, pratar svenska, vet hur det svenska samhället fungerar, vilka partier det finns, vilka som styr landet, landets geografi och lever efter vårt lands lagar.
Man kan få först temporärt upphållstillstånd, sedan permanent.
Men sedan kan man bli svensk. Man ska alltså ha emigrerat till detta land och man vill bli svensk. Man blir inte svensk för att man kommit hit, har bott i landet en tid eller har anhöriga här. Man har definitivt diskvalificerat sig som flykting eller asylsökande om man återvänt till det område man flytt från.

Detta är inte på något sätt rasistiskt utan handlar om ren logik. Att bli svensk medborgare är ett privilegium, inte en lapp i ett cornflakespaket.

Nej, jag är inte rasist, men jag är svensk. Idioter som stridit för IS, varit med i al-Qaida, Al-Shabaab, Hizbollah, Hamas eller liknande organisationer är terrorister, och ska ställas till svars inför en domstol. Inte belönas med saft-och bullar, eller få samtalsterapi, mat, försörjning och allt annat på skattebetalarnas bekostnad.
Snacket går som vanligt om ”rehabilitering” eller olika ”verktyg”, och höjdaren ”krockkuddar” för att hjälpa dessa personer. Nysvenskan haglar.  Man måste kunna ”fånga upp”, ”nationellt program som även skulle inkludera gängkriminella”. Dessa personer och jag vet inte allt annat svammel man kan läsa i artikeln om ”Bättre insatser från samhället” kan man läsa. 
Det är inget annat än rent vansinne och rent 60-talsflum.


Mitt land är inget land för terrorister. Jag har noll acceptans för islam i det offentliga rummet. Personer som är brottslingar ska straffas. Svenska medborgarskap ska inte delas ut som konfetti.
Nu har vi alltså enligt DN ”De terrordömda svenskarna” som friges. Har någon idiot utfärdat svenska pass till dessa terrorister borde utfärdarna straffas. Ta dessutom och läs på i DN:s faktaruta om dessa personer som kallas för svenskar.



tisdag 25 december 2018

Ta Er i brasan


Man har ju liksom och med ett halvslutet öga sett det som sker i Svenska Akdemien. Astid Lindgren och Povel Ramel fick aldrig stolar eller några pris från Akademien. Men Kristina Lugn har en stol. Ok, jag kan ösa skit på denna dam i massor, inga problem. Givetvis inte som person, utan som dikterska. Den som gav henne Karamellodiktpriset skulle jag vilja ha ett snack med. Misstänker att Povel roterar några varv i sin grav.


Povel och Astrid har under många årtionenden roat barn och vuxna. Miljoner, och i Astrids fall världen över. Men det har inte varit finkultur. Regeln är tydligen att man ska ha skrivit flummiga saker som ingen fattar, och helst på något annat språk som ingen förstår. Fattar man inte detta är man korkad.

Men nu blev det en ren paradox, vad är Akademien till för? Är det en klubb för inbördes beundran?

Ok, de som står för fysik och kemipriser har jag inga problem med. Ekonomipriset är rent påhittat och inget Nobelpris. ”Till Afreds Nobels minne” heter det, men i hans testamente finns inte en rad om någon ekonomipris. Det är inget Nobelpris.

Men åter till Povel och Astrid. Vi kan alltså, och med all rätt ställa oss frågan varför de inte fick platser i Akademien? Eller varför ingen av dessa fick Nobelpris? Svaret är enkelt man vill verka någon form av aristrorati gällande kultur.

Alltså, har man Kristina Lugn som ledamot fattar ju vilken idiot som helst på vilken labil grund vi pratar om. Näe, jag har inte läst hennes verk. Jag kan sticka mig med nålar om jag vill känna smärta, eller klämma fingrarna i en dörrspringa. Jag har dock hört hennes uttalanden, vilka direkt leder mig till kopplingen med narkotikaberoende.

Det finns en grupp på internet som heter arkitektupproret. Saken är den att moderna arkitekter skapar kubiska kreationer i lite olika varianter och menar sedan att det är medborgarnas fel att de inte fattar hur fina dessa byggnader är. Parallellen är ganska uppenbar; eliten ska tala om för dig vad du ska tycka om gällande byggnationer eller nöjen, det fattar du inte själv lille medborgare. Du måste fatta att det vi bygger ska du gilla. Eller den kultur vi bestämmer är den bästa och finaste.

Alltså…är det mitt liv eller någon form av elit som ska bestämma över mig. Vem om jag nu är för korkad att inte älska Kristina Lugns dikter eller allehanda kubbyggen är det faktiskt mitt liv. Jag tänker inte beklaga att jag inte inser eller uppskattar saker jag bara inte gillar. Jag hatar fula kubbyggen, skiter blankt i flummiga dikter, älskar historiska städer, kultur med torn en historia att berätta.

Arkitektur att älska, gammal fin kultur som i Staufen och inte dikter som gör att man får ångest, eller teataer som ge kräkanfall. Vad jag tycker är bra är min sak, ingen annans. 

Povel var förbannat bra, ett geni helt enkelt. Astrid Lindgren likaså. Jag är förbannat trött på kulturelitens navelskådande eller klubb för inbördes beundran. Jag struntar i vilket det är.

Ta er i brasan helt enkelt, kulturflummare i Akademiens elit eller kubbyggande arkitekter.



Om detta må ni INTE berätta


Det finns tydligen en video på hur islamister skär halsen av oskyldiga flickor. Sprider man denna riskerar både avstängning t.ex. FB och riskerar även åtal.

Jag kan inte låta bli att fråga mig hur man resonerar. Ok, jag kan förstå att det är censur på underhållningsvård om det finns sjuka människor som njuter av det och ett filmbolag som har ekonomiskt intresse av dessa sjuka människor. Ett exempel från gårdagen TV6 är filmen Die Hard II som innehåller hur mycket våld och död som helst, inkluderande en scen där man skär halsen av en soldat, vilket visades utan att klippas bort. Samma kväll har man alltså censurerat (men då SVT), scener från tomtens verkstad, för att de kan vara kränkande.
Logiken i lagstiftningen haltar uppenbarligen. Eller är det så att sändningstid spelar en avgörande roll? Mig veterligt gör det ingen skillnad i lagen när ett brott äger rum.

Jag vill minnas att man från regeringen och för några år sedan gav ut en skrift till barn/ungdomar om nazismens folkmord under titeln ”Om detta må ni berätta”. Denna handlar alltså om en vidrig ideologi där vissa folksaser ansågs mindervärdiga och skulle utrotas, vilket man försökte. Samtidigt med detta lät socialdemokratiska regeringar stämpla ett stort rött ”J” i judars pass, man avrättade sinnesslöa i synnerhet på Vipeholms sjukhus, man steriliserade alla som inte ”borde föröka sig”. En lag som gällde till 1975.

Kommunismen har givetvis sin egna historia med Stalin, Mao, Tito, Castro och Kim-gänget. Hur många tiotals miljoner har de avrättat eller dödat? En skrift om deras folkmord...nähä.

Men nu är det tydligen så att om mord sker i en religions namn eller under dessa fana är de helt plötsligt legala. Visst, man kanske tar lite symboliskt avstånd från, eller försöker få fast gärningsmän, men problemställningen kvarstår; i det aktuella fallet. Med det har jag INTE sagt att alla muslimer är terrorister. Så är givetvis inte fallet men  problemet ligger i att det finns en lite otäck klick som är det, t.ex. IS, Al-Qaida, Al-Shabaab och ett gäng till.

Men grundproblemet är att hela västvärden står handlingsförlamade och vägrar acceptera att pudelns kärna är islam. Bara det enkla faktum att man ordagrannt betraktar en bok från 600-talet som ren lag talar sitt tydliga språk mot all logik. Nu är det faktiskt så att svensk lag står över alla religioner eller knasigheter som har med religioner, men detta blundar man för. Men det är locket på helt enkelt och vägrar inse var problemet egentligen ligger – vilket är islam.

Min slutsats är ganska enkel; man kan kalla det religion eller ideologi. Det spelar ingen som helst roll och mord eller terrorbrott är och förblir sådana. Flaggan man begår sådana dåd under spelar ingen roll.

Alltså borde SVT, visa denna film på bästa sändningstid. Regeringen kan ju ge ut en ny skrift som berättar om radikala islamister precis som man gav ut skriften om nazismen under titeln ”Om detta må ni berätta”.

Men i detta land ligger nu locket på då några kanske känner sig kränkta…Det blir nog snarare; ”Om detta må ni INTE berätta”, men bara som intern skrift inom sjuklövern, och med råd om hur man ska svamla bort det som de facto hänt.


fredag 21 december 2018

Annie Lööfs nummer i manegen


Missa inte nästa föreställning i manegen! Hela soppan runt regeringsbildningen är inget annat än en cirkus där man väntar på nästa nummer. Det kan ju vara regeringsformen som kräver att talmannen måste komma upp med fyra nedröstande kandidater till statsminister, men detta är ju inget annat än ett spel för publiken. Det står ju alla klart att det är den totala beröringsskräcken med SD, d.v.s. det tredje största partiet som är problemet. Men låt oss ponera att talmannen ånyo kommer att föreslå Kristersson som stadsminister då moderaternas budget gått igenom. Det gillar nog inte Annie, och de 31 mandat Centern har kommer man sannolikt, och precis som tidigare blockera Kristersson med. Alltså återstår bara hon som kandidat, och då kommer säkert SD med 60 mandat rösta emot.


Hur man än vänder på problemet är det beröringsskräcken med SD som är problemet. Visst, Jimmie Å., åkte till Thailand och hånades av Löfvén för detta. Men alla vet ju vad som gäller; inga samtal med Åkesson! Så varför skulle han sitta med handen över telefonen och vänta på samtal som inte kommer?

Så om vi nu baserar antaganden på det som har hänt, finns det ju ingen anledning för C och L att rösta på Kristersson. Det vore precis samma omröstning som man redan hållit, där Kristersson blev nedröstad och motiveringen måste ju vara densamma. Lägger man ned sina röster kommer SD givetvis att kräva direkt inflytande för att trycka grönt. Alltså något som C och L inte kan leva med och sannolikheten för att de röstar ”nej”  blir mycket hög.
Vi hamnar då i cirkusens sista föreställning i manegen, och Annie Lööf är kvar. Hon kommer i detta läge sälja allt hon lovat väljarna och partiets ideologi till vänstersidan för att få bli statsminissa, och sannolikt utlovat en försvarsministerpost till Björklund för hans 20 mandat.
Men det finns rent parlamentariska aspekter på det hela. För det första och som nämnts är givetvis att väljarna blir trötta på denna manege med ett uppenbart maktspel mellan de valda representanterna. Det andra är tilltron till det system vi har som sådant; när sju partier vägrar att samtala med, och har beröringsskräck med ett parti som representerar 1.1 miljoner röstberättigade är det en mycket adekvat frågeställning.

Anser man att mer än en tiondel av Sveriges befolkning inte borde fått rösta, eller hur tänker man? Sjuklöverns politiker är ju själva representanter för de som röstat på dem eller deras parti, men att mot den bakgrunden vägra prata med representater för väljarna är minst sagt rent respektlöst för den representativa demokrati detta land har. Jag tycker mycket illa om kommunisterna och sossarna, men det betyder inte att jag kan vägra dem det svenska folket röstat på, tvärtom, om jag vore riksdagspolitiker vore det min rena skyldighet att respektera deras mandat och att samtala med dem.

Men nu har vi Annie Lööf. Det enda som gäller för henne är att vara manipulativ och få makt. Hon kommer att vänta till den sista av de fyra omröstningarna och sedan spela ut alla kort. De vanliga flosklerna kommer att hagla, ”…ansvar för landet”, ”…måste ha en regering”, o.s.v.. Vallöften eller Centerpolitik kommer inte vara vatten värda. Kanske kommer hon att ställa direkta ultimatum mot Löfvén, för att kunna bilda en mitten-vänster koalition, givetvis med henne som statsminissa, eller i värsta fall vice statsminissa.

Jag har lång erfarenhet av bondeförbundet, centerpartiet, centern, samt folkpartiet och nu liberalerna. Att rösta på dessa partier är dummare än att inte rösta alls. En röst på dem orsakar bara politisk instabilitet och de kohandlar med allt och alla för att få så stor makt som möjligt efter valen. Kan de få vandra i maktens korridorer är det jackpot.” Vi kommer att vara spelbara”, säger Lööf, och därom råder inget tvivel. Som jag tidigare påtalat handlar det för C och L om ett spel, ett maktspel, där det gäller att få så stort inflytande man kan. Själva inflytandet är inte så viktigt ty man kan förhandla om allt bara man i utbyte får någon form av makt. Jag vet inte hur många gånger jag hört ”Sverige måste få en regering”. Det är alltså något självändamål där det man lovade väljarna inte är vatten värt för att kohandla på högsta politiska nivå med sina representanter.

Det enkla faktum att man inte samtalar med Åkesson, visar att man inte respekterar demokrati och väljarnas röster. Tvärtom, en regering som på något sätt är beroende av SD har C och L röstat emot. Det är rent förakt för 1.1 miljoner av Sveriges väljare.
Vad som nu kommer ett hända kan man gissa; eftersom nu moderaternas budget gått igenom kommer Kristersson röstas ner. C och L kommer, precis som tidigare hänvisa till att man kommer bli beroende av SD. Nästa steg är Löfvén, igen. Då kommer C och L krypa till korset, och rösta för Löfvén.

Huuu – extraval. Man kan fatta att Lööf, Björklund, och miljömupparna är livrädda för det. Men vad är fel med att medborgarna får ånyo rösta då det är uppenbart att det demokratiska systemet inte fungerar för situationen idag? Nu är det en krystad situation som dragit ut alldeles för långt på tiden för en handligskraftig regering, det är allom uppenbar.



torsdag 20 december 2018

Nästa avsnitt i manegen


Missa inte nästa föreställning i manegen! Hela soppan runt regeringsbildningen är inget annat än en cirkus där man väntar på nästa nummer. Det kan ju vara regeringsformen som kräver att talmannen måste komma upp med fyra nedröstande kandidater till statsminister, men detta är ju inget annat än ett spel för publiken. Det står ju alla klart att det är den totala beröringsskräcken med SD, d.v.s. det tredje största partiet som är problemet. Men låt oss ponera att talmannen ånyo kommer att föreslå Kristersson som statsminister då moderaternas budget gått igenom. Det gillar nog inte Annie, och de 31 mandat Centern har kommer man sannolikt, och precis som tidigare blockera Kristersson med. Alltså återstår bara hon som kandidat, och då kommer säkert SD med 60 mandat rösta emot.


Hur man än vänder på problemet är det beröringsskräcken med SD som är problemet. Visst, Jimmie Å., åkte till Thailand och hånades av Löfvén för detta. Men alla vet ju vad som gäller; inga samtal med Åkesson! Så varför skulle han sitta med handen över telefonen och vänta på samtal som inte kommer?

Så om vi nu baserar antaganden på det som har hänt, finns det ju ingen anledning för C och L att rösta på Kristersson. Det vore precis samma omröstning som man redan hållit, där Kristersson blev nedröstad och motiveringen måste ju vara densamma. Lägger man ned sina röster kommer SD givetvis att kräva direkt inflytande för att trycka grönt. Alltså något som C och L inte kan leva med och sannolikheten för att de röstar ”nej”  blir mycket hög.

Vi hamnar då i cirkusens sista föreställning i manegen, och Annie Lööf är kvar. Hon kommer i detta läge sälja allt hon lovat väljarna och partiets ideologi till vänstersidan för att få bli statsminissa, och sannolikt utlovat en försvarsministerpost till Björklund för hans 20 mandat.
Men det finns rent parlamentariska aspekter på det hela. För det första och som nämnts är givetvis att väljarna blir trötta på denna manege med ett uppenbart maktspel mellan de valda representanterna. Det andra är tilltron till det system vi har som sådant; när sju partier vägrar att samtala med, och har beröringsskräck med ett parti som representerar 1.1 miljoner röstberättigade är det en mycket adekvat frågeställning. Anser man att mer än en tiondel av Sveriges befolkning inte borde fått rösta, eller hur tänker man? Sjuklöverns politiker är ju själva representanter för de som röstat på dem eller deras parti, men att mot den bakgrunden vägra prata med representanter för väljarna är minst sagt rent respektlöst för den representativa demokrati detta land har. Jag tycker mycket illa om kommunisterna och sossarna, men det betyder inte att jag kan vägra dem det svenska folket röstat på, tvärtom, om jag vore riksdagspolitiker vore det min rena skyldighet att respektera deras mandat och att samtala med dem.

Men nu har vi Annie Lööf. Det enda som gäller för henne är att vara manipulativ och få makt. Hon kommer att vänta till den sista av de fyra omröstningarna och sedan spela ut alla kort. De vanliga flosklerna kommer att hagla, ”…ansvar för landet”, ”…måste ha en regering”, o.s.v.. Vallöften eller Centerpolitik kommer inte vara vatten värda. Kanske kommer hon att ställa direkta ultimatum mot Löfvén, för att kunna bilda en mitten-vänster koalition, givetvis med henne som statsminissa, eller i värsta fall vice statsminissa.

Jag har lång erfarenhet av bondeförbundet, centerpartiet, centern, samt folkpartiet och nu liberalerna. Att rösta på dessa partier är dummare än att inte rösta alls. En röst på dem orsakar bara politisk instabilitet och de kohandlar med allt och alla för att få så stor makt som möjligt efter valen. Kan de få vandra i maktens korridorer är det jackpot.



fredag 14 december 2018

Amöbornas paradis



Löfvén blev som väntat nedröstad. Nästa steg är alltså att Ulf Kristersson föreslås av talmannen. Detta kommer M, KD och SD rösta för (154 mandat), det står klart. Vi kan förvänta oss att S, V och MP (144 mandat), röstar emot.
Men nu har vi de två kameleontpartierna C och L (31 resp. 20 mandat). De har ju två alternativ; antingen rösta emot som man gjorde tidigare och då kommer förslaget förkastas. Detta kan vara en taktisk sak för Lööf och hon tror att hon i den sista rundan ska kunna bli vald eftersom alla är livrädda för extraval. Min gissning är att C röstar emot och att L lägger ner sina röster.
Om nu regeringsformen kräver fyra statsministeromröstningar återstår alltså en, och då hamnar bollen hos Annie Lööf igen. Att föreslå samma kandidat igen, alltså Löfvén leder ingenstans.
Då hamnar vänsterblocket i rävsaxen att antingen acceptera Lööf, eller det kommer att bli extraval.
Löfvén har ju först blivit petad och sedan nedröstad som kandidat, så han är nu ur matchen.
MP kommer med stor sannolikhet rösta för Lööf, men kräva att man ska få ministerposter.  Sossarnas röster kommer alltså bli direkt avgörande med de 100 mandat man har.
Kanske kommer partierna spekulera hur det skulle gå i ett extraval., och agera baserat på detta. Det jag läst är att sossarna och SD är de partier som har att tjäna på ett sådant, vilket ytterligare spetsar till saken, samt att miljömupparna och L riskerar att åka ur riksdagen.
Lööf kommer alltså spela ett mycket högt spel och detta kan antingen leda till den svagaste regering detta land skådat eller till ett extraval.
Jag har sett att många kastat skit på Norlén. Personligen skrev jag att han borde utlysa extraval. Detta var kanske var fel om regeringsformen kräver att fyra kandidater ska prövas. Men min åsikt kvarstår dock; det finns ingen anledning att ha fyra omröstningar så som läget ser ut idag med ett stort antal partier vars högsta företrädare inte fattar ordet demokrati och tror att det är någon form av billigt maktspel med de mandat man har, för att få så mycket makt som möjligt. Att man har beröringsskräck med ett parti som har stöd från 1.1 miljoner medborgare talar sitt tydliga språk. Detta emedan man nu under tre månader har kohandlat och förhandlat i långbänk.
Men ingen skugga över Norlén för detta. Jag tycker han skött sitt jobb helt enligt boken faktiskt om det nu är så att regeringsformen kräver omröstning om fyra statsminister-kandidater.
Men jag föredrar Leif GW, eller jultomten som statsminister före Lööf, som är en maktfixerad orm med ett parti som är rena amöbor eller kameleonter.

måndag 10 december 2018

Letande i verktygslådan, Norlén?


Nu kommer alltså Centern rösta mot Löfvén och talmannen har ju lovat att riksdagen ska rösta om Löfvén som kandidat till statsminister. Vi är tillbaka på ruta ett, igen.

Nu är det slut på möjliga kandidater och att hålla på och göra två omröstningar till är bara tramsigt och längre politisk vånda.

Eller tycker någon att Lööf ska få chansen igen att få sondera? Eller kanske Kristersson? Hur man vänder sig är det egentligen bara att dra problemet i långbänk.

Men vad är då problemet? Jag skulle vilja dela upp det i två delar; det första problemet ligger i att det handlar inte om demokrati, utan representativ demokrati. Det är en mycket stor skillnad. Ovanpå detta är politikerna representanter för partier samt koalitioner (som Alliansen), vilket ytterligare gör att man ytterligare kommer bort från ren demokrati. För det andra är det alltså så, att man har hamnat i en situation där en stor del av folket, mer än en miljon röstat på ett parti. Detta accepteras inte av i stort sett alla och beröringsskräcken är total. Vaddå, vad är det för demokrati när man inte respekterar andras åsikter, eller medborgarnas representanter. Jag har ingen beröringsskräck med kommunister. Jag lyssnar på deras argument och åsikter. Vore jag politisk representant vore det min förbannade skyldighet.

Senast idag körde Löfvén med kopplingen SD och ”rötter i vit maktrörelsen”. Hans eget parti har rötter som är betydligt mer skrämmande och han har under fyra år samarbetat med kommunisterna som i världshistorien har fler mord på sitt samvete än någon annan politisk ideologi, nazisterna inräknade.

Men vad händer nu är ju den stora frågan? Jag vet inte om regeringsformen kräver att fyra omröstningar måste göras i riksdagen för att få en statsminister. Om så är fallet kan man ju slänga in Jultomten eller Lucia, bara för att förkorta processen.

Det är inte så att de valda representanterna måste få till en regering och statsminister, det är de uppenbarligen inkapabla till, och kommer inte ge ett fungerande styre för landet. Det är bara att fråga medborgarna igen med ett nytt val till enbart riksdagen. Egentligen har man efter tre månaders svammel, soneringar, beröringsskräck och annat hamnat på samma läge det var en dag efter valet. Men nu är problemet att alla fattar att ett extraval skulle gynna i synnerhet SD. Man vill alltså göra allt man kan för att undvika ett sådant. Medborgarna är är helt enkelt förbannat trötta på denna sandlåda när det handlar om att styra detta land. Förtoendekapitalet är slut. Visst, valdeltagandet kommer säkert sjunka, det tror faen med den sandlåda man lekt i under tre månader. Men ett klart bevis på att man genom denna långdragna process skapat rent politikerförakt. Kanske kommer en del partier åka ur riksdagen, men det är då en ren kvittens på att man inte har en egen och trovärdig politik, samt är villig att kohandla bara för att få makt.

Utan ett extraval är det ruta ett som gäller. Norléns verktygslåda är nu tom och det kommer bara bli pinsammare ju längre detta tillåts hålla på.

fredag 7 december 2018

Då tar vi tagelskjortan på


Man kan givetvis diskutera om alla klimatlarm och global temperaturhöjning är relevanta.  Men det tänkte jag inte göra i detta inlägg.


Men låt oss förutsätta att så är fallet och att mänskligheten måste minska sina utsläpp av olika klimatpåverkande gaser. Låt oss alltså anta att klimatlarmen är korrekta.
Men nu handlar det om global påverkan, och det är då givetvis relevant att se det hela ur ett sådant perspektiv. Vi är alltså ett land med ca 10 miljoner invånare, och står för runt 1 promille av koldioxidutsläppen globalt.

Slutsatsen är att detta lands utsläpp är direkt försumbara ur ett globalt perspektiv. Men sedan Palmes tid tycker våra politiker att detta ska vara någon form av föregångsland och visa hur hela världen ska fungera.

Alltså ska vi ta på oss tagelskjortan och landets miljömuppar firar jättelika triumfer och menar att vi i Sverige ska vara föregångsland för en ny form av Nollvision när det gäller klimatpåverkan. Man subventionerar elcyklar, elbilar och hittar på olika straffskatter på allt som släpper ut koldioxid eller andra s.k. växthusgaser. Medborgarna ska få klimatångest för att de inte lever av vad det jorden ger med samma standard man hade för drygt 100 år sedan och den klimatpåverkan man har. Medborgarna ska få klimatångest för allt de gör som på något sätt påverkar det globala klimatet.

Snart kommer väl miljömupparna kräva biktbås för medborgarna där de kan erkänna att de i unga år felsorterade ett batteri och lade det i komposten, eller andra fruktansvärda miljöbrott. Vi tar det igen; Sverige står för runt 1 promille av de globala växthusutsläppen så den påverkan detta lilla land gör globalt är helt försumbart, det måste man fatta. Men går man på miljömupparnas resonemang ska varje medborgare i detta lilla land ta sitt ansvar för att Sverige ska visa att man kan minska utsläppen av växthusgaser. Gör man inte detta ska man drabbas av den fruktanskärda diagnosen ”klimatångest”.

Men sedan har vi ett annat fenomen politikerna inte nämner; man importerar miljontals ton sopor till detta land från andra länder som man eldar upp i värmeverk för att vi ska få värme till bostäderna. Trenden de senaste åren på denna import är rent exponentiell. (länk, importen bara från Norge, 2016) 

Är det någon som tror att detta inte genererar koldioxid ? Men samtidigt har ju Sverige åtagit sig att bara släppa ut en viss mängd växthusgaser. Alltså heter det att; ”vi måste uppfylla våra klimatmål”. Alltså är det så att om förbränningsverken i kommunerna bränner sopor från andra länder i större mängd, skyller politikerna detta på alla typer av oljekonsumtion, som bil- och transporttrafik. Samtidigt som man alltså importerar miljontals ton sopor som bränns i svenska värmeverk.

Visst, man behöver värmen, men de ökade utsläppen är då inte bilisternas eller lastbilstransporternas problem. Men de är ju än perfekt ”scape goat” för de verksamheterna kommunerna bedriver, med regeringens goda minne. Att kommunerna släpper ut växthusgaser har alltså helt plötsligt blivit svenska bilisters och transportsektorns dåliga samvete, som må dra filten ögonen och skämmas, samt sedan betala högre skatter, samt få klimatågest. Givetvis med moms.

Men vi svenskar ska ta på tagelskjortan och få klimatångest. Tack! Förbannade falska miljömuppar.



tisdag 4 december 2018

I kohandelns Mecca

Lööf tycker tydligen att man fått skambud från sossarna. Men både Lööf och Björklund hävdade att man ställt höga krav för att stödja sossarna, så vad väntar man sig tillbaka, om inte just ”skambud”.

Notabelt är även att talmannen inte satt någon tidsfrist på Löfvéns sonderande, vilket betyder att han kan hålla på ett bra tag för att nå fram till målet. Detta är en miss av Norlén, men givetvis passande då han är sosse själv. Han har alltså öppnat upp för en ”långbänk” med förhandlingar och svammel till dess ingen orkar längre.

Men det är nu bara en tidsfråga innan Lööf och Björklund ger efter på sina krav och släpper fram Löfvén. Men eftersom man vill verka tuffa i början är ju Lööfs uttalanden ett sätt att undgå en svekdebatt.

Min gissning är att man nu kommer att kohandla ett bra tag. Lööf och släpvagnen Björklund kommer att hävda att man fick igenom sina viktigaste krav. Sedan blir det omröstning med det vanliga svamlet: Sverige behöver en regering, ansvar för landet, svår parlamentarisk situation, och så vidare.

Norlén har till dess han inte satte ett slutdatum för Löfvéns sondering skött sitt uppdrag enlig boken. Men i och med att han satt ett slutdatum för Löfvén, lyser hans partitillhörighet igenom.

Hade han skött detta opolitiskt, vilket man faktiskt kan kräva, hade han satt ett direkt slutdatum och tillkännagett att verktygslådan nu är tom, och att ett extraval är det enda riktiga. Detta baserat på att vi nu vet att valresultatet inte leder till någon regering.

Demokrati betyder folkstyre, och när det nu är allom uppenbart att det resultat som erhölls vid valet inte leder till en handlingskraftig regering är det ett rent demokratiskt krav att medborgarna ska få rösta igen. Man kan kanske skylla på det demokratiska systemet, med partier och representativ demokrati, men det är en ren parlamentarisk problemställning som är stipulerad i grundlagen, och inget som kan ändras enkelt och med frågeställningen om det ens är önskvärt.

Nu är det direkt uppenbart för alla som inte tidigare har fattat det, att C och L är politiskt maktkåta kameleonter som tror att landets styre är någon form av taktikspel, där man kan dagtinga med allt för att få del av makten.

Så nu väntar vi bara på en presskonferens där man stolt kan tillkännage att samtalen varit givande och lyckats. Löfvén och Lövin (regeringen), skakar hand med Lööf och Björklund i regeringens pressrum. Eriksson (v), håller sig i bakvattnet, men stöder konstellationen. Tre dagar senare väljs Löfvén till statsminister igen.