söndag 13 januari 2013

Priset för PK


En kvinna har gruppvåldtagits i Sundbyberg (SvD, DN). Inga gripna givetvis, inga beskrivningar på gärningsmännen förutom att de var ”mörkt klädda och är mellan 180 och 185 cm långa.”, eller ålder ”...någonstans runt dryga tjugo.

Vad är detta för nonsens? Hur många män är inte mellan 180-185cm? Själv faller jag inom det intervallet, är jag misstänkt? Ska kvinnor akta sig för alla män som har denna längd eftersom män av denna längd är speciellt våldtäktsbenägna? Är alla våldtäktsmän mörkt klädda? Totalt irrelevant information. Det är väl ett under att man ens berättar att det var män.Oftast brukar man gå ut med åldern, och det är samma sak där. Betyder det att kvinnor ska akta sig för män av en specifikt angiven ålder? Sverige ligger alltså tvåa i våldtäktsstatistiken per capita i världen efter Leshoto, men ingen reagerar.

Var är Ni nu 68-vänsterns barrikadkvinnor som skrek efter jämställdhet?

Om sådant här nonsens påtalas för polisen heter det oftast att man inte kan gå ut med mera ”av utredningstekniska skäl”. Det tror jag inte ett dugg på, det borde snarare heta ”enligt instruktioner om vad som är politiskt korrekt.”. I detta fall har alltså kvinnan våldtagits en timme och den information vi får är rent larvig. Det är tydligen viktigare att inte gå ut med relevant och korrekt information än att få fast gärningsmännen. Det är priset för politisk korrekthet. 

Ytterligare ett pris är att kvinnor kommer att våldtas framgent eftersom de inte har en korrekt bild av vilka hot som finns. Det mörkas av polisen och media.

Men av någon anledning i media är det relevant att göra stora rubriker av våldtäkter i Indien SvD, DN). Där protesterar kvinnor och man skriker efter skärpta straff. Här i Sverige ska tydligen våldtäkter tystas ned, trots att risken för kvinnor är större här att våldtas, än i Indien

Om polisen nu lyckas gripa de män som utfört våldtäkten, kommer de på sedvanligt svenskt manér få låga straff. De inblandade kommer att skylla på varandra och sedan är rätten handfallen för man vet inte vem som gjort vad. Sedan är det ju även regel att släppa ut alla efter 2/3-delar av avtjänad strafftid. Ni vet fängelserna är överfulla, så…är det någon mening att ens söka efter gärningsmännen?

Notera även två saker: Ingar länkningar till bloggar tillåts, och inga kommentarer. Visst är det märkligt?

fredag 11 januari 2013

Nätets parlament


Det här är en ganska intressant artikel jag läste som är en intervju med Lisa Bjurwald (LB). Den är smart upplagd, och visar med all tydlighet åt vilket håll man går med propagandan. Men det första man kan notera är givetvis att DN inte har varken kommentarer eller blogglänkningar påkopplade. Ett symptomatiskt drag för när propaganda tillhandahålls – ingen får säga emot, eller ens kommentera. I bästa fall är allt censurerat efter regler som ingen känner till utom media som märkligt nog har i princip samma regler överallt.

Så låt oss börja med rubriken, ”Det högerextrema näthatet”. Redan där blev det fel, trots bilden med den ensamma kvinnan (LB), vid datorn är drabbad. Man ska liksom tycka synd om henne, när hon ”hoppas kunna behålla engagemanget”. Snygg inledning!

LB verkar inte ha fattat ett dyft hur det fungerar på nätet. Den första delen av artikeln är en hopfogning av alla som har negativa åsikter om invandrings- och integrationspolitiken som en hög med anonyma högerextrema idioter, som uttrycker hat och lagvidrigheter. Det är nämligen så att, och vilket gäller sjuklöverns politiker och även LB att man inte kan skilja på politiska åsikter, och saker som inte är förenliga med svensk lag. Har man en åsikt som inte är politiskt korrekt är man en högerextremist, ska klumpas ihop med ”vit makt”-muppar, eller så är man rasist. Skriver man om det väljer man den mjukare linjen som heter ”främlingsfientlig”.

Javisst, finns det idioter på nätet. Välkommen på spelplanen! Senast igår blev jag kallad för förvirrad och idiot. Jag inbjöd personerna i fråga till debatt på nätet, men det blev knäpptyst. Det finns säkerligen högerextremister, pedofiler, våldtäktsmän, mördare och, och…internet är internet. Ett forum för fri och anonym kommunikation. Ett ”speakers corner” med miljarder deltagare och komplett anonymitet.

Samtidigt är det medborgarnas källa för informationsutbyte. Det är just demokrati. Information är inte top-down som har kännetecknat media de senaste 60-åren. Medborgarna tror inte längre det media skriver, man hittar information man publicerar det och siter som just Avpixlat är ett mycket bra komplement idag till det vanliga media döljer.

Internet är internet, och det sparkar i skrivandes stund undan fotfästat alla de klassiska informationskanalerna. Det handlar inte om näthat, förolämpningar eller rasism. Det handlar om informationsutbyte, något som tidigare har varit strikt kontrollerat och styrt. Internet sticker hål i den gamla ballongen. Välkommen till 2013 LB.


En mening i artikeln är bara bäst. Den lyder ”Och hur ska vi göra om demokratin hotas av krafter som använder sig av demokratin? När dessa grupper har parlamentarisk representation och sitter med och kontrollerar exempelvis Säkerhetspolisen?”. (Näst sista stycket).Visst är det underbart? Den parlamentariska representationen är alltså fel…eller? Hon törs ju inte säga SD, men det står ändå med all tydlighet. Eller vilka menar hon med ”parlamentarisk representation”? Hon menar alltså ”krafter” som inte borde få vara med i det demokratiska samhället. Det vore intressant att få en definition av vilka krafter det handlar om, eller rent generellt. Kanske är det ”krafter” som inte faller LB i smaken rent generellt, och att hon eller några andra ska bestämma vilka som ska få ingå i ett demokratiskt parlament.
Läs det som står i de kontrollerade tidningarna (helst pappersversionen), i stället för att bli trakasserad på nätet av rasister, främlingsfientliga, pedofiler, uppsökt av våldtäktsmän, och andra idioter. Det är inte bra för dig lille medborgare.



Men artikeln var intressant i alla fall. Den avslöjar en ny typ av propaganda, banande för en hård censur på internet, här iscensatt i intervjuform av en känd författare. Men javisst, i Iran, Kina, Nordkorea, och Kuba har man åxå censur av internet, så varför inte i Sverige? För din egen skull lille medborgare och för att du ska skyddas av näthat, rasism, antiislamism,och trakasserier.

Berlinmuren var förresten inget hinder för östtyska medborgare att fly till väst. Det var ett skydd mot den farliga västimperialismen. Märkligt bara att DDR byggde muren, hade så mycket minor, taggtråd och hinder samt sköt egna medborgare som försökte fly. Kan du svara på varför de egentligen försökte fly, och vilka likheter du ser med din artikel Lisa Bjurwald?

Tja, man är ju bara en i ”gatans parlament” eller den förhatliga”nätmobben”….

torsdag 10 januari 2013

Nöjd med lite


Så försvarsministern är ”nöjd” med att man kan försvara Sverige (länk) i bästa fall en hel vecka mot ett begränsat angrepp. Tja, vad ska hon säga som ansvarig? Det har ju varit stor politisk enighet under åren om att med svammel om mobilitet, anpassning till hotbilden, flexibilitet, insatsförsvar, hotbild, dynamik och annat sedan 80-talet, så nu när en svängdörr är det ju ett rimligt uttalande. Som jag skrev tidigare; det tar minst 20 år att bygga upp ett försvar värt namnet om den politiska viljan finns. Men det gör den inte.

ÖB menar att man kommer att veta i förväg när och var ett anfall kommer. Tja, kanske. Min gissning är att man litar blint på FRA, men vad spelar det för roll om man kan ställa upp hela Sveriges ”försvar” där anfallet kommer, och vet det ett år i förväg. Det blir bortsopat som en dammtuss.


Men det intressanta med artikeln är att cirklarna som illustrerar olika vapenslag m.m. är att de slutar 2009. Det var alltså knappt 4 år sedan, sedan dessa har man dels avskaffat den allmänna värnplikten, samt tvingat alla soldater och officerare att acceptera utlandstjänstgöring. Det vore alltså intressant att veta hur siffrorna ser ut idag. Man betalar alltså en soldat som kan tvingas till utlandstjänstgöring några tusen sämre än snittlönen för en städare. Det hela lutar åt en total mörkning av den aktuella situationen. Hur många soldater finns idag - inte för tre-fyra år sedan, det är historia? Sedan hittade jag informationen att en ovanligt stor del av just svenska ”försvaret” är officerare. Detta både i jämförelse med andra länder och historiskt. Man kan allstå fråga sig hur stor del av officerarna som utgör stridande trupp, och inte sitter i bunkrar, högkvarter och liknande.

Den hela logiken bakom de senaste årtiondenas handlande var antagligen först att Sovjet upplöstes och utgjorde därigenom inget direkt hot. Om man sedan förutsätter ett intimt samarbete med NATO/USA, samt att vi är med i EU, är en nedrustning fullt logisk.
Ryssland rustar upp och man kan fråga sig varför? Jag vet det inte, men ju större militär styrka Ryssland har och ju mindre Sverige har, ju mer skrämmande är det.

Men nu ändras ju hotbilden som vi t.ex. kan läsa i denna artikel i DN.  Så kan vi förutsätta att EU kommer till vår undsättning om vi skulle bli ockuperade av Ryssland? Tyvärr är svaret nej. Att hoppas på att någon kommer till hjälp är nog det sämsta argument man kan ha rent generellt. Om nu Ryssland har och bygger upp en starkare krigsmakt, finns ingen anledning för ett sannolikt splittrat EU att röra ett finger. Ska man köra parlamentariska beslut om saken, och hur många länder tycker att man ska angripa en stormakt för det lilla landet uppe i norr? 

Men om nu Sverige är ockuperat, skulle USA riskera ett kärnvapenkrig med Ryssland för Sverige? Glöm inte att i DN-artikeln ovan bygger man alltså 14 nya (boomers) atomubåtar, sannolikt med massor med kärnvapen. Hur många man redan har vet jag inte men…


Men NATO/USA då? Tyvärr samma sak där. Avtal eller överenskommelser vi idag kanske har med USA kan man glömma. Om Sverige blir ockuperat gäller inga som helst avtal, och en hjälp från andra sidan Atlanten tar veckor, alltså betydligt längre tid än det skulle ta för Ryssland att ockupera hela landet.

Min slutsats är att svenska politiker har en naiv övertro på att andra ska komma och hjälpa. Det finns inget som säger att så blir fallet. I synnerhet som hela landet redan är ockuperat innan någon hinner reagera eller sätt in ett motanfall.

Det enda vi kan göra idag, och som en temporär avskräckande lösning emedan man rustar ”svängdörren” till ”försvaret”, är att köpa massor med bra prickskyttegevär och dela ut dem till landets alla jägare.

Rent siffermässigt kan man även konstatera att de fjorton atomubåtarna kostar 864 miljarder. Hela Sveriges försvarsbudget ligger på ca 40 miljarder, alltså knappt 5% av vad ubåtarna kostar. Men det är bara ubåtarna...

onsdag 9 januari 2013

Svängdörren


Jag vill minnas att en expert i Finland skrev för några dagar sedan att det finska försvaret kunde hålla ut i några timmar. ÖB uttalade för någon vecka sedan att det svenska försvaret kunde hålla ut i bästa fall en vecka. Man bör då även beakta att det svenska försvaret är en bråkdel av det finska i ren numerär. För något år sedan föreslog jag att man borde döpa om försvaret till ”Lilla bromset”, som kanske kunde fördröja en invasion något. Jag har omprövat detta och nu anser jag att det borde heta ”Svängdörren”. Kanske lite motstånd för att vidöppna, men inte mer.

Hur många stridande soldater och var man kan uppbringa på kort tid, och var förtäljer man inte dock.
Säkert hemligt, men vad spelar det för roll?
Jag hittade även denna information:
"Sverige har i dag (2009) den minsta försvarsmakten i Norden.
Den militära insatsorganisationens storlek i de nordiska länderna 1997-2009[26]"
Land
1997
2009
Sverige
623 000
37 600 (aktiva: 770)
Finland
531 000
266 000
Norge
267 000
64 000
Danmark
103 000
84 000

Idag (2013) är situtionen sannolikt mycket sämre. Man har givetvis problem att rekrytera någon eftersom "soldaterna" har en sämre lön än städare och kan tvingas till utlandstjänstgöring.
Detta skriver man om det finska försvaret trots en mycket större numerär än det svenska. Man kan hålla stånd några timmar.
Och på denna länk hittar man utvecklingen de senaste 45 åren.
Det illustreras av denna bild:

 Är det någon som vill rubricera "svenska försvaret" som något annat än en ren svängdörr?

söndag 6 januari 2013

Vad är en rättstolk?


Alla människor i detta land ska givetvis ha rätt till prövning och beslut enligt svensk domstol. I detta land gäller svensk lag. I en svensk domstol, och om den de inblandade inte fattar svenska kan jag givetvis acceptera att de har rätt till tolk. Är man dock svensk medborgare pratar man svenska och inget tolkbehov finns. Utländska medborgare som är beroende av tolkar kan ju landet i vilket personen är medborgare i, bekosta tolkhjälp för, eller personen själv. Varför ska svenska medborgare bekosta hjälp till utländska personer som har kommit hit och begår brott? Är brottet grovt och renderar minst sex månaders fängelse ska personen utvisas från landet som regel.
Men i detta land finns det alltså ”rättstolkar”, som man kan läsa om i denna artikel.
Jag fattar inte saken, Ursäkta, du som läser detta må förklara för mig.


Som jag ser det är svensk lag absolut, och må till en del tolkas av domare, men den eller de som ska hjälpa svaranden ska inte tolka lagen Det gör domstolen. Det må vara legalt i andra länder att slå ihjäl kvinnor. Det är det inte här. Att slå ihjäl homosexuella må vara legalt i andra länder. Det är det inte här. Vi har vår lag, och den är absolut och inte tolkningsbar. Rätt eller fel är vad som gäller. I Sverige 2013.

Så vad en rättstolk har för funktion är för mig en gåta. Lagen är absolut och inget att tolka.

Två drömmare kanske vaknar


 Två centerpartister har hittat nya väljargrupper har hamnat i syretältet. I desperation över att riskera att (c) hamnar under fyra procent i nästa riksdagsval måste man ju göra något. En gång i tiden hette man ju ”Bondeförbundet” men i avsaknad på bönder måste man ju appellera till nya väljargrupper. Så varför inte invandrarna? Vi kan alltså läsa detta på denna länk:

Sverige har i många decennier fört en human och generös flyktingpolitik som har haft en bred förankring hos stora delar av det svenska folket, vilket är positivt. Under många år och med varierande politiska majoriteter så har integrationspolitiken fungerat allt sämre och detta bekräftas av många undersökningar.
Det sociala och ekonomiska utanförskapet har kontinuerligt växt vilket bekräftas av allt högre arbetslöshets- och otrygghetssiffror i främst de utsatta områdena i närheten av storstäderna. Samhället har inte lyckats erbjuda de nya svenskarna arbete i takt med ökande flyktingmottagning vilket har medverkat till en växande känsla av utanförskap.”
Ok, vi tar det från början, och betar av argument för argument.
1. Javisst, Sverige har sedan decennier haft en alltför generös flyktingpolitik. Konsekvenserna av denna drabbas vi av idag och kostnaderna är enorma. Problemen likaså. Huruvida detta haft ”bred förankring” vet ingen av oss. Vi har nämligen representativ demokrati i detta land. Vad svenska folket tycker om invandringen vet varken Ni eller jag. När hade vi en folkomröstning om den förda invandringspolitiken? Men att den är rent utsagt rent vansinnig talar (sd):s stigande siffror sitt tydliga språk om.

2. Att integrationspolitiken är felaktig eller i det närmaste obefintlig behöver vi inte diskutera – det är ett rent faktum. Lagen om eget boende gör att de som kommer till detta land bosätter sig i närheten av de med samma/liknande bakgrund. På så vis motverkar denna lag integration och skapar autonoma områden, med s.k. ”stort utanförskap".

3. Ni inom sjuklövern verkar tro att arbeten skapas ur tomma intet. Det finns en viss mängd arbeten på arbetsmarknaden, och som situationen ser ut idag går det flera sökanden på varje utlyst tjänst. Att mot den bakgrunden tillåta att invandringen av personer från främmande kulturer, och ofta med låga kunskapsnivåer ökar, leder givetvis till ökande arbetslöshet, mer ”otrygghet” och andra problem. Även om det skulle röra sig om personer som kunde få ett arbete direkt, skulle det innebära att en annan person boende i landet skulle få gå arbetslös. Någon måste vara villig att betala för att ett arbete utförs för att det ska finnas ett arbete.

4. ”Samhället har inte lyckats erbjuda…”, skriver Ni. Samhället är alltså Sverige. I själva verket säger Ni att regeringen för en felaktig invandrings och integrationspolitik, och har förhoppningsvis insett att man inte kan ”hitta på” arbeten som inte behövs, för att kunna ”erbjuda” dem till ”de nya svenskarna”. För några dagar skrev SvD (länkom att antalet arbetslösa kommer att öka i år och att jobb kommer att försvinna inom industrin. Hur ansvarsfullt är det mot denna bakgrund att inte kraftigt begränsa invandringen, utan tillåta att den ökar samt att tillåta ”anhöriginvandring”?



lördag 5 januari 2013

Ullenhag vill ha respit


Den sanslösa invandringen och obefintliga integrationspolitiken skapar givetvis en massa problem. Man frågar sig när vi nådde gränsen för hur många som ett land kan ta emot utan att problem uppstår som är direkt relaterade till invandringen? I detta land har vi definitivt passerat den gränsen för länge sedan, och det kommer sannolikt ta årtionden innan de problem vi idag har är lösta. Detta även om vi stänger gränserna redan idag. Jag pratar dels om monetära kostnader i form av socioekonomiskt stöd, socialbidrag, arbetsmarknadsåtgärder, svenskundervisning, samt diverse fantasifulla projekt. Men även kostnader till följd av kriminalitet. Kostnaderna för den sistnämnda kan vara stora för samhället, men relativt små för stat/landsting/kommuner. Dessa kostnader betalas av försäkringsbolag, företag eller privatpersoner. Om t.ex. en bil eldas upp, blir det en kostnad för privatpersonen och dennes försäkringsbolag. Ok, det kanske kostar lite med en polisutryckning, och lite släckningsarbete för brandkåren, men det är inte så stora kostnader. Som en följd kan man räkna med att försäkringspremierna höjs eftersom försäkringsbolagen måste ha täckning för sina kostnader. En kostnad för alla försäkringstagare alltså, och en kostnad för samhället.

Men generellt finns inga konkreta siffror att tillgå, vilket är mycket märkligt i statistikens och personnumrens förlovade land. Sannolikt finns det både statistik och siffror, men de är hemliga eftersom det är tabu att ifrågasätta den förda invandringspolitiken. 

Men Ullenhags senaste utspel som SvD publicerar idag är lite intressant. De vanliga recepten kommer igen – pengar och mer resurser, men utan några lösningar.

Men problemet är givetvis mycket mer komplext. Man har ju sett till att stoppa in många som kommer till detta land i områden med ”stort utanförskap”, d.v.s. det bor i stort sett bara invandrare där. Givetvis blir det då så att dessa bildar autonoma enklaver med invandrare med samma bakgrund, samma länder, samma värderingar, samma religion och samma språk. De kan alltså inte bli någon integration i det svenska samhället utan i de områden med ”stort utanförskap” som man skapat, har man även enklaver med personer med samma bakgrund. De har inget som helst incitament att integreras i det svenska samhället. Att skolor från dessa områden uppvisar skrämmande låga resultat är alltså på intet sätt överraskande. Man har med den förda politiken inte fått någon integration, utan ren segregation.

Påhitten om hur man ska lösa de problem man själva skapat duggar. Här kommer några: Kanske skulle en nyanländ elev gynnas av att placeras i en lägre årskurs. Kanske kan denna elev också behöva extra tid i skolan. Det kan handla om att skolplikten förlängs med ett år, att man får fler undervisningstimmar eller att vissa ämnen prioriteras högre än andra.”/ Ullenhag.

För att vända på problemet, kan man ju tänka sig hur det skulle fungera att som svensk skolungdom hamna i en skola i t.ex. Afghanistan. Ett helt annat språk, byggt på totalt andra grunder, andra skrivtecken, andra undervisningsprinciper, ämnen och regler. Ovanpå det har vi givetvis studiekursen i sig självt. Så det är väl en självklarhet att det inte bara går att stoppa in skolungdom från andra länder i vårt skolsystem, baserat på ålder. Men hur kul är det för en 18-årig analfabet att börja i årskurs ett? Förlängd skolplikt? Är inte det diskriminering? Fler undervisningstimmar - det måste ju vara liktydigt med kvarsittning som straff - ren diskriminering.

Desperationen stiger och det är klart att det inte finns enkla svar. Alla av Ullenhags förslag har givetvis olika baksidor. Men det fundamentala problemet ska tillskrivas regeringen och den obefintliga integrationspolitiken, och Ullenhag plockar upp 105 miljoner för att få respit.

Så här kommer lite skämtsamma förslag till regeringen om hur man döljer problemen i skolorna i berikarområden:

1. Ämnet ”Korankunskap” blir ett kärnämne.
2. Arabiska blir ett A-språk, och jämställs med svenska.
3. Undervisningen ska ske på elevens hemspråk, och alla prov ska ske på elevens hemspråk.
4. Onödiga ämnen som matematik, engelska, fysik, kemi klassas som B-ämnen.
5. Nya gymnasiekurser inrättas: Exotiska matlinjen, Muslimska klädkodslinjen, Koranlinjen, Halaslaktarlinjen, Bidragslinjen…v.v. fortsätt själv. Man kan även tänka sig en linje för de med ambitioner i den ”undre världen”.
6. Svensk historia och samhällskunskap ska bort från schemat direkt. De är helt ointressanta. ”Ursvenskt är bara barbariet” och i framtidens samhälle behöver man inte veta hur ett samhälle fungerar. Det är ju som en kulturrevolution till visionen om det multikulturella paradiset.

Så vad tror du Ullenhag? Snart kommer du väl med kvotering till lediga tjänster av de personer Arbetsförmedlingen tillhandahåller för att alla arbetsplatser ska bli multikulturella?

Hur går det med ”nystartzonerna” förresten Ullenhag? Du vet ditt förslag du lanserade efter valet 2010 med att diskriminera svenska företag till förmån för företag i ”berikarområden” med ledning och anställda av utländsk härkomst.

Som vanligt - SvD kommer inte visa någon länk till denna blogg. Fetbannad sedan år. SvD har nämligen presstöd och SvD m.fl. ägnar sig år ren censur beträffande åsikter som inte är PK.






fredag 4 januari 2013

Hur man bedriver propaganda


Media sitter ju i en rävsax. Problemet är att man för det första vill ha så många läsare som möjligt det ligger i medias natur. För det andra måste man upprätthålla ett förtroende bland sina läsare att man rapporterar nyheter objektivt. Ingen vill varken ha, läsa eller betala för propaganda. Man ska därvidlag ha klart för sig att det finns positiv och negativ propaganda.

Låt oss börja med positiv propaganda. Ett exempel på denna är selektionsprincipen. Låt oss (påhittat), säga att det kommer 1000 invandrare till en stad. 95% av dessa kan inte svenska, får inga jobb och försörjs av stat och kommun. De är helt ointressanta, vill man propagera för invandring hittar man en välutbildad ingenjör som snabbt lärt sig svenska och fotograferar denne med hela den lyckliga familjen i hemmasoffan. Historien man skriver ska sedan gå ut på att personerna verkligen flydde från sitt hemland och riskerade livet. Det fiffiga med denna typ av propaganda är att den spelar på flera strängar samtidigt. Först ger en stor hemmabild, gärna i soffan en bild av gemenskap, mysighet och leende barn ska vara med. Vidare ger den det felaktiga intrycket att alla flyktingar är högutbildade får jobb, betalar skatt och blir snabbt en del av det svenska samhället, emedan motsatsen är regel. Slutligen kontrasteras den mysiga ”soffabilden” mot en text om riktiga flyktingar (gärna som inledning), och att de skulle blivit brutalt mördade eller svultit ihjäl.

Saker som inte är nyheter men ändå bra ur propagandasyfte kan man köra länge på förstasidorna. För drygt ett år sedan hade DN en bild på en zigensk dam i ca 1.5månader på förstasidan i nätupplagan med titeln ”Romskt klädmode”. Så gör man positiv propaganda. Jag vet inte hur många exempel jag sett på detta. Andra exempel är att man nedtonar rena katastrofsituationer som ”lite integrationssvårigheter” som går enkelt att lösa om bara viljan (och en massa skattepengar finns): Eller var sägs om Ullenhags (debatt i Uppsala i somras), visioner om att invandrarnas språkkunskaper och kulturerfarenheter ger honom ”visioner” om enorma exportorder framgent? Det är klass på sådan propaganda. Går man på den är man rent utsagt dum, helst i kombination med en övertro och övertillit gällande politiker.

När det gäller positiv propaganda är det givetvis ett ”måste” att komma med nysvenska ord som inte har en negativ klang i svenska öron. Berikare, nybyggare, möjligheter, nystartzoner är typiska exempel. Jag minns för länge sedan när SVT hade fått order om att byta ut ”utlänning” mot ”invandrare”. Rent idiotiskt eftersom personen inte vandrat hit. Men vad gäller idag? Säger du förresten ”romer” eller ”zigenare”? 

 Vidare ”flashar” man nyheten bara några timmar för att så få som möjligt ska hinna se den. Men man har ju skrivit om den, eller hur? Ett fiffigt sätt att bedriva propaganda; man kör en obekväm nyhet så kortfattad som möjligt, några timmar på siten, kör den långt ner, och plussar för det viktiga för Sverige – sport. Lokala tränarbyten, resultat eller spelare - det är vad du ska bekymra dig om lille medborgare.


Sedan har vi den negativa propagandan. Den är ganska enkel. Allt som någon säger, och som på något sätt är kritik mot den politik som förs är givetvis agg mot folkgrupp, eller vad sägs om främlingsfientligt? Kanske rent av rastiskt eller människohat? Kopplingar med allt negativt och personer som ifrågasätter invandringspolitiken är jättebra. Det bästa är kopplingar mellan nazism och SD. Minsta tråd är guld värd. SD-politiker med järnrör (som förresten var av aluminium) är skitbra. Man väljer sedan noga sina publikationstillfällen baserat på antingen opinionssiffror eller order.
Ju större rubriker och gärna stödda av bilder ger artiklarna relevans. Järnrörsproblematiken är ett typexempel – jag vet inte när tidningen kom över materialet, men det var alltså något år gammalt och om tidningen kommit över det då har man alltså väntat med att publicera det för att få maximal skadeeffekt på SD. Neeej, då inte propaganda. Varför publicerade man det inte när det var nytt?
Slutligen har vi ett tragikomiskt sätt media ägnar sig åt att göra propaganda. Ni vet Nisse i Hökarängen har ju ingen pejling på siffror, och alla över hans fattningsförmåga spelar ingen roll. "Nisse i Hökarängen" förväntas ju inte ha något som helst begrepp om något. En ökning i antalet invandrare spelar då inte någon roll för Nisse. 50.000, 100.000 eller 200.000 är svårt för Nisse och han läser som hastigast siffran. En miljard eller 100 miljarder vad är skillnaden i Nisses huvud? Begrepp och siffror lågt bortom hans horisont. 

Själv tillhör jag ”nätmobben”. Efter som det nu, ve och fasa, finns ett parti som ifrågasätter och kritiserar vad som pågår. Man får ju inte ifrågasätta vad politikerna gör och deras beslut. Men det gör SD men svaren och debatterna uteblir, och sopas under den politiska mattan som verkar ha något märkligt hålrum i mitten av golvet som rymmer hur mycket som helst. Manipulering med siffror, statistik och vad som är fakta hör till vardagsmat. Annars vet man bara inte. Anders Borg svarade i en debatt i riksdagen för några månader sedan att ”kostnaderna för invandringen är svåra att uppskatta”. Så dyker en finansminister med huvudet i sanden som en struts.
Nedan lite mycket intressanta länkar, som flashades, några timmar innan de försvann. Mycket märkligt, eller hur? Men tro inte att (trots att länkarna är pingade) det finns någon länk hit.


torsdag 3 januari 2013

I paradoxernas land


Men hur ska man ha det. Jag hittade denna artikel av Elisabeth Svantesson (M), som kommer med olika förslag för att kvinnor födda i utlandet ska få jobb här. Sedan slutar hon med: ”Menar vi allvar med att vilja nå ett jämställt samhälle måste vi förbättra de utrikes födda kvinnornas villkor. Däri ligger den största jämställdhetsutmaningen. Den är värd att ta på största allvar.”.

Men varför är de svenska politikerna så fulla av paradoxer i allt de gör, och det de säger? Detta är ett typexempel. För det första snackar man om det lyckliga ”multikultisamhället”, där alla ska acceptera varandra och leva i en stor lycklig gemenskap med religioner, kulturer och värderingsgrunder. Den egentliga integrationspolitiken är alltså obefintlig, och man har både en sanslöst stor invandring och tillåter de som kommer till detta land att bosätta sig tillsammans, vanligtvis i områden som på nysvenska kallas för ”utanförskapsområden”. De har alltså inget som helst incitament att lära sig svenska (förutom skattefria pengar som betalas ut till de som gått SFI-utbildning, även den betald med skattemedel), man har redan en mycket hög arbetslöshet i dessa områden och skolresultaten är rent usla trots ”socioekonomiskt stöd”. Man kan även nämna sanslösa projekt för att ”lyfta dessa områden” som t.ex. Järvalyftet. Men varuti ligger det paradoxala då? Jo, för det första gäller alltså att kvinnor födda i utlandet ska få behålla sin religion, sina seder, sin kultur och sina traditioner. Man accepterar burqa och niqab, och vi kan varje dag se muslimska kvinnor på gatorna. Man tolererar alltså att de ska få leva som de vill i Sverige 2013.

Sedan kommer kvinnliga politiker och snackar om kvotering av föräldraledighet, kvotering till bolagsstyrelser, jämställdhet, eldar pengar (Schyman), och på olika sätt kräver att kvinnor ska bli fullt jämställda med män. Det sista kan jag ställa upp på, med då är det bara att förbjuda islam i första läget, eftersom kvinnor enligt islam är mindre värda än män, och får inte förvärvsarbeta. 

För 40 år sedan skulle svenska hemmafruar tvingas ut i förvärvslivet, för att bli jämställda. De skulle helt enkelt läras och uppfostras i vad som är rätt och fel. Fel var att vara hemmafru.


Låt oss även dra en annan parallell; För sådär 30 år sedan i detta land fanns det präster som inte ville se kvinnliga dito. Det var deras tro varandes präster i svenska kyrkan. De som inte accepterade kvinnliga präster blev avskedade. Så vilken är skillnaden? Är islam bättre på något outgrundligt sätt än svenska kyrkan? Var är kraven på kvinnliga imamer? Ett svar gärna från någon militant rödstrumpa eller ”feminist”?

Så nu har du valet Elisabeth – antingen förbjuder man islam eller så flummar man vidare. Hur många direkta lagbrott uppmanas det till i koranen? Det står i klartext att alla ”icke troende” ska dödas, och den som dör på kuppen kommer till himlen. Hur är synen på judar, hur är synen på homosexuella, jämställdhet, o.s.v.

Så visst, Svantesson det finns några hundra tusen muslimska kvinnor i landet. Vi har redan hög arbetslöshet som är stigande, och svenska ungdomar flyr till Norge för att få jobb, de ska tydligen ersättas av de som kommer från MENA och importeras i allt högre takt av regeringen.

Men du vill alltså sätta in olika stödåtgärder för att få ut utländska kvinnor på den svenska arbetsmarknaden? För jämställdhetens skull? Visst, du kan ju börja med att riva huvudbonaden av några muslimska kvinnor på sta’n i morgon. 
Och du lär bli åtalad för "agg mot folkgrupp", men det borde väl vara ett pris du kan ta för korståget för jämställdhet.

Men snacka helst med partikamrat Abdirisak Waberi om saken först, som ett tips. 
Men du – försök inte skaka hand med honom…kvinnor är mindre värda du vet...

tisdag 1 januari 2013

Den nya religionen


En religion är ju något som man ska tro på utan att ifrågasätta. Det funkade bra för några hundra år sedan. Man slogs för kungen och religionen. Gustav VI Adolf landsteg på Ösel (vill jag minnas) och proklamerade sig som protestantismens försvarare och välgörare, och drog sedan på härjningståg genom hela Europa.
Det finns hur många exempel som helst på hur man använder sig av en religion för att uppnå sina politiska syften och legalisera det mesta.

Av alla de religioner som finns, känner jag bara till en enda som jag anser vara rent idiotisk; det är islam. Den grundar sig på en 1400 år gammal bok som muslimerna menar ska fungera i ett modernt västerländskt samhäller 2013. Det som står i boken är i stora delar rena dumheter, och dessutom är det en rent aggressiv religion. Exemplen är hur många som helst.

Men den nya religionen då? Jag vet inte vad vi ska kalla den, men det är en övertro, och inte ifrågasättande av våra politiker och media. Man tror att politikerna har rätt och att media förmedlar sanningen. Variationerna inom media är liksom bara krusningar på vattnet, men du, lille medborgare får korrekt, relevant och ska basera vilka du röstar på i nästa val.

Kanske vi ska kalla den nya religionen ”Demokratisk infantilism”? Helt enkelt en övertro på politikerna och det representativa demokratiska systemets förträfflighet och politikernas oförvitlighet och integritet. Du är helt enkelt för dum lille medborgare för att ifrågasätta det som dessa personer beslutar för sitt eget bästa. Du förstår givetvis inte ditt eget bästa. Du är helt enkelt dum.

Direkt demokrati i enskilda frågor kommer inte på tal. Politikerna vet vad som är bra för dig, lokalt eller på riksplan. Som en ren ynnest får du gå till valurnan vart fjärde år.

Den demokratiska infantilismen är alltså en religion. Det är en övertro på våra politiker, den indirekta demokratin och att media förmedlar det du behöver veta, och att allt är korrekt, opolitiskt och korrekt rapporterat för dig lille medborgare.

Så det var väl ett ganska bra uttryck… demokratisk infantilism? För de som tror att det svenska demokratiska systemet är perfekt, fulländat och demokratiskt. En religion helt enkelt, för naiva dumma medborgare som inte vet sitt eget bästa och med stora blå ögon köper det som Ullenhag, Billström, Kent Persson och massor av sjuklöverpolitiker predikar. Grattis! Då är du demokratisk infantiliker. Den nya religionen för svenskar som naivt tror på politikerna.