tisdag 28 juli 2009

Censur i Sverige!!?

Som alla säkert vet, har de större dagstidningarna möjligheten att, för läsarna komma men ‘kommentarer’. Man har alltså en liten tråd, vanligtvis i omvänd kronologisk ordning för kommentarer till en artikel. För att inte raderas, måste man hålla sig till de regler som man publicerat och stipulerar, d.v.s. att en kommentar inte får vara rasistisk, innehålla personangrepp, svordomar eller liknande.Denna regel är fullt förståelig, eftersom tidningen som ansvarig utgivare även är ansvarig för de kommentarer som publiceras. Man kan ju tycka att det är en aning märkligt, men det finns ett prejudikat där en tidning fälldes för kommentarer någon publicerat på detta sätt i tidningen.

Men vi ska nu ha i åtanke att tidningarna uppenbarligen har klara direktiv om vad som må publiceras. Detta förutom de rena lagbrotten i form av rasistiska saker m.m. Alltså, kommer direktiv från antingen tidningsledningen eller ovanför dessa om vad som ska raderas i tidningarnas kommentarer från läsarna.

Det skrämmande med detta är att man ger intrycket att man har någon form av öppet forum, baserat på artiklarna, där medborgarna kan ’tycka till’ om artiklarna och givetvis även sakfrågorna de avhandlar.
Så är alltså inte fallet. Man har uppenbarligen personal som raderar inlägg efter både rena avvikelser mot de publiceringsregler som stipulerats, men även efter andra regler som är mycket diffusa.

Efter att ha fått ett antal inlägg raderade i både SvD och DN, ställer man sig frågan vilka dessa regler är, och varför de finns?

Det är även så att man raderar länkningar till bloggar som inte passar. Jag provade att skriva lite kritiska ord om hela fenomenet Pride – hbt i denna blogg (kolla själv), och den länkningen fungerade en stund, men försvann sedan från SvD helt spårlöst. Märkligt må man tycka enär jag är ansvarig utgivare och inte SvD…

Låt mig ge ett annat exempel; Stockholm har i skrivandes stund en Pridefestival. Man flaggar tydligen på alla kommunala flaggstänger med regnbågsflaggan, man kallar Kulturhuset för ”Pride House”, man har en inledningsceremoni på Sergels Torg, med hångel. Brottsrubriceringen ”förargelseväckande beteende” finns tydligen inte när tusentals hbt-personer hånglar på Sergels Torg.
Undertecknad tyckte därför att det var läge att göra en kommentar med följande lydelse: ’Stockholm gör uppenbarligen allt för att leva upp till sitt namn: Fjollträsk’.

Jag ställer mig alltså frågan på vilket sätt jag brutit mot lagen genom att uttrycka mig på detta sätt. Jag provade även att publicera inlägget en andra gäng, givetvis med samma resultat.
Så vilka var det ett angrepp på? Tja, man kan ju tycka att det var ett angrepp på homosexuella som fjollor, och huvudstaden som (uppenbarligen) satsat en massa skattepengar på denna festival. Men kan man inte ens klara av att argumentera mot detta, är det ganska uppenbart vilken slak lina politikerna går på.Så var ligger då knutpunkten?

Svaret är ganska enkelt; Presstöd. Ett perfekt instrument för att styra massmedia i den riktning man vill se till att inga andra åsikter än de politiskt gångbara kommer fram. Censur och kontroll över massmedia är fult – presstöd är fint, alla åsikter kommer till tals. Pressen ligger ju precis på gränsen emellan åsikter och nyheter, och här gäller det att styra.Sedan har vi ju Public Service som talar om för medborgarna vad som är rätt. Helt opolitiskt och objektivt.
Ok, tror man på det sistnämnda, är det bara att beklaga. Det trodde medborgarna i DDR åxå. Objektiv information hette det säkert. Då i DDR, som nu i Sverige.

Men oroa dig inte medborgare. Har du bara rent mjöl i påsen och lever i en demokrati med folkvalda representanter, behöver du ju inte bekymra dig. Men glöm inte betala TV-licens om du inte vill ha en snigel på ögat. Och bekymra dig inte om FRA, de gör sitt jobb för din skull, så du ska inte bekymra dig med ditt rena mjöl.

måndag 27 juli 2009

Förbannat trött på Pride och hbt-smöreriet

Ok, det här inlägget kommer att bli en brandfackla. Men det skiter jag i, det är nämligen mina åsikter, och de står jag för.

Den senaste tiden har det blossat upp en ensidig debatt runt Pride, och hbt prylar. Som lök på laxen har kommuner antingen beslutat sig för att flagga med regnbågsflaggan under pridefestivalen, och politiker i olika läger smörar för allas likaberättigande och talar på eller deltar i pridefestivalen. Vi har sett inlägg från politiker som vill att man ska tvinga präster att viga homosexuella. De har rätten att adoptera, och listan kan göras rätt lång. Snart är väl giftermål i kyrkan med den älskade hunden helt OK.

Jag är bara skittrött på allt smörande för alla dessa minoriteter och abnormaliteter. Om man enkelt funderar lite på saken, och som jag vill minnas att prästen sade en gång för länge sedan när jag gifte mig, det var något i stil med; ”..äktenskapet är till för samhällets bästa och fortbestånd (och av Gud instiftat)”. Så är det faktiskt, äktenskapet är till för man och kvinna, och de kan få barn. Homo-, bi-, tri-, transsexuella och vad det nu finns för sexuella avvikelser har inget med äktenskap att göra. Därmed inte sagt att de inte må leva tillsammans, ärva varandra, är mindre värda som personer eller så. Men vad det än är för sexualitet är äktenskapet till för man och kvinna.

Nejdå, jag är inte religiös, men anser att olika konstellationer av vad det nu må vara, kan av naturliga skäl inte få barn, och ska heller inte kunna adoptera tycker jag.

Så det är tydligen så att våra politiker kan hitta röster i dessa led, och predika förståelse och acceptans. Men hur är det då med andra avvikande sexualiteter, t.ex pedofiler? Tja, där finns ingen acceptans alls. Dessa må man leta efter med ljus och lykta efter på nätet, och dra till domstol. Så där finns ingen acceptans? Låt vara att barn utsätts för deras abnorma sexualitet, men det är ju inget de rår för då de, precis som hbt-klubben, bara har en avvikande/abnorm sexualitet. Eller nekrofiler…samma sak där. Äckligt, vidrigt, och måste stoppas, eller hur? Nähä, de kanske är så få att det inte är en väljargrupp eller?

Jag finner det dock äckligt att se homos kyssas på allmän plats. Men jag kanske ska be om ursäkt för detta? Och jag tycker transvestiter är äckliga. Ursäkta. För det är väl så att man snart måste be om ursäkt om man har en normal sexualitet. Det är ju mera inne, eller coolt att ha någon form av sexuell avvikelse. Nu vet jag ju inte om det är någon avvikelse att finna sådant äckligt, kanske är det så, och då kanske jag kan finna politiker som ställer upp för mig…eller? Bara bilden i denna artikel finner jag direkt stötande; http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3263497.svd. Eller varför inte denna artikel i DN: http://www.dn.se/kultur-noje/musik/pride-1.918651

Kort sagt; jag har inte något emot sexuella abnormaliteter. Men nu har det gått för långt, i smörandet och prideflummeriet. Det är ungefär som någon form av -68-yra, men med politiskt stöd bland väljarfiskeriets politiker. De kanske vill verka framåt och liberala, men i mina ögon är de bara naiva, röstfiskare och förnekare av verkligheten och naturens lag.

Det är helt enkelt inte normalt med sexuella avvikelser, det är abnormt. Det är bara man och kvinna som kan få barn, och så ska det vara, och att låta andra konstellationer adoptera borde förbjudas omedelbart.

Och snart kommer väl dagen, då RFSL ska kvotera till Sveriges Riksdag, och invandrargrupper ska kvoteras, och ej att förglömma; kvotering baserat på kön.

Homosexuell invandrarkvinna, och fembarnsmor behöver inte fatta något, ha intresse för politik eller någon politsk uppfattning - hon är kvoterad, representativ för all minoriteter!

Välkomna till idioternas paradis!

lördag 18 juli 2009

Det är demokrati!

Vad gnäller alla för? Folkomröstning är ju den ultimata formen av demokrati. Dessutom har folkomröstningar i alla frågor en lång historia i Schweiz. Vill de rösta om minareter som man kan läsa om i denna arrtikel; http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_3223765.svd, är det väl deras sak.

Eller kanske vill i ha det som i Sverige? Här fungerar ju demokratin.

Jag, lille medborgare är för dum för att kunna avgöra frågor – våra kloka politiker kan det bättre i Riksdagen. (Tack för Bodströmsamhället, FRA-lagen, att hela personnummerregistret är skickat till USA/NSA, ipred, och datalagringdirektivet)

Låt schweizarna rösta och sluta gnälla! Vill en majoritet förbjuda minareter är det schweiziska folkets vilja.

Lite konservativa tankar

Helen Törnqvist skriver i denna artikel att hon tycker att man ska kunna tvinga präster att viga homosexuella; http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3218371.svd
Man ska alltså tvinga präster mot deras religiösa övertygelse att viga homosexuella enligt artikelförfattaren.

Under hela kristendomens utveckling i ca 2000 år, har äktenskapet varit för man och kvinna, och som jag minns att prästen sade för samhällets bästa och fortlevnad. Men de senaste åren har det ju blivit inne att smöra för minoriteter för att värva väljare. Antingen är det rent ekonomisk ersättning, specialstöd eller hemspråksundervisning. Deltagande i pridefestivaler står på schemat och besök och tal i misslyckade miljonprogramsområden.

Nu har det alltså gått så långt att man vill tvinga präster att viga homosexuella mot prästens tro, vilket skulle innebära att det skulle vara ett tjänstefel att inte viga homosexuella, bara för att politikerna beslutat så.Personligen anser jag att äktenskapet är avsett för man och kvinna i den mening det definierades, och ingen annan konstellation. Vidare finns det ingen som helst anledning för homosexuella att viga sig i kyrkan, de kan skriva papper och viga sig borgerligt vilket ger dem precis samma juridiska status som ett äktenskap mellan man och kvinna i en kyrka.

Vidare anser jag det direkt osmakligt att med lagens hjälp tvinga en präst att utföra en akt i kyrkan denne inte vill. Prästen har sitt yrke och sin församling baserad på sin tro, och inte på lagboken. Lagen är baserad på bibeln så prästen lär knappast riskera att bryta lagen om denne håller sig till bibeln.
Följdaktligen; så vitt jag vet bor vi i ett land som sedan urminnes tider baserat svensk lag på bibelns värderingar och inte tvärtom. Att man rent populistiskt kommer på att lagen faktiskt står över bibeln rent straffmässigt och använder sig av detta till politiska utspel kan jag bara finna rent billigt.

Det skulle alltså vara ”diskriminering” av den enskilde prästen att vägra viga homosexuella? Knappast…som nämnts ovan kan alla människor leva tillsammans och få precis samma juridiska rättigheter oavsett sexualitet. Men vad jag tycker är mest stötande är att man diskriminerar de präster som enligt sin religiösa övertygelse inte vill viga homosexuella. Diskriminering går tydligen bra att ta till som argument när det gäller olika religiösa minoriteter i landet som muslimer m.fl. men det gäller inte präster i svenska kyrkan.Det är alltså inte diskriminering av dessa att tvinga dem, mot sin tro, att viga homosexuella. Det går tydligen fint med lagboken i hand. Det är inte diskriminering.

Som gift sedan många år, känns det vidare som en urholkning av begreppet äktenskap.
Vad jag och min fru lovade varandra för länge sedan, har tydligen blivit någon form av politisk opportunism, och det vi en gång lovade varandra är numera styrs av vad politiker lyckas trycka in i lagboken för att fiska röster ibland minoriteter.

Så vad är nu nästa steg i fru Törnqvists politiska karriär? Varför ska det inte vara tillåtet för folk att gifta sig med hundar i kyrkan? Eller varför inte katter? Det finns ju många som älskar sina djur. Eller varför inte två djur? Nävisst, nej…de var ju inga väljare, men kanske deras ägare…Kanske ska man lova varandra trohet till dess döden skiljer åt, samt och en viss/begränsad mängd koldioxidutsläpp per person och år (s.k. ekogifte). Eller månggifte? Varför inte, om alla är med på det? Eller en människa och två hundar, en boaorm och en varan? Går inte prästen med på det begår han/hon ju tjänstefel eftersom det står i lagboken. De fem får dsedan rätt att adoptera barn...
Eller varför inte kvotering av präster? Homosexuella kvinnor en mas! Och transvestiter, bisexuella och trisexuella och...
Grattis fru Törnqvist!

Jag kanske bör tillägga att jag inte på något sätt är religiöst troende. Men jag respekterar de som är det och i synnerhet präster vilkas yrken är baserad på deras tro. Och även om jag inte är troende, är det min fasta övertygelse att äktenskapet är avsett för man och kvinna, inget annat, oavsett hur många röster man vill fiska i den politiska opportunistiska ankdammen.

söndag 12 juli 2009

Som vanligt - pengar och politik

Jaha, då ramlade vi den tragikomiska historien svensk trafikpolitik igen. Självklart är det så att det finns en massa personer som sitter halvsovande vid ratten, till fara för sig själva och andra, vilket man kan läsa om i denna artikel; http://www.dn.se/nyheter/sverige/tre-av-tio-bilolyckor-orsakas-av-trotta-forare-1.909420
Det är nämligen helt lagligt. Det går nämligen inte att mäta sömnighet och alltså struntar myndigheterna helt i det i sin trafiktalibanism. Till saken hör faktiskt även att de rent larviga hastighetsbegränsningarna på två sätt påverkar saken; för det första tar det mycket längre tid än det borde att komma fram till sitt resmål om man håller hastighetsbegränsningarna, och för det andra är det tröttande att sitta och köra i en betydligt lägre hastighet än vad omständigheterna tillåter.

Men annat är det med alkohol – det går busenkelt att mäta och den som kör med mer än 0.2 promille är ju nästan klassad som en potentiell mördare.

Samma sak är det med påverkan av psykofarmaka och andra medel – svårt och dyrt att mäta, alltså struntar man i det. Annat är det med hastighet – enkelt att mäta och böterna är skyhöga oavsett omständigheterna, vägkamerorna växer upp som svampar ur jorden med omtanken om dig lille medborgare som inte förstår ditt eget bästa och inte kan bedöma den fart som är lämplig. Storebror vet att den hastighet som står på skyltarna gäller, tro inte något annat.
Eller hur är det med halvblinda gamlingar, som för 50 år sedan hittade körkortet i ett Cornflakespaket? Bara att strunta, inte kan man ta ifrån någon körkortet som kört i 50 år? Inte politiskt gångbart…

Generellt är det alltså så att saker som är enkla att mäta och politiskt gångbara är det som man tutar i medborgarna som trafikfaror under Nollvisionens fana. Likaledes är det svårt att mäta t.ex. avståndet mellan bilar och deras hastighet – alltså är det helt legalt att ligga 1 m bakom bilen framför i 110 på en motorväg. Alla inser självklart faran, men det går ju inte att mäta, alltså struntar man i det. Den som är av annan åsikt må ju göra ett inlägg och berätta om hur många som fällts för ”för litet avstånd till framförvarande” de senaste tio åren. Siffran ska då ställas i relation till de politiskt gångbara trafikbrotten som rattfylleri och hastighetsöverträdelser.

Men vart vill jag komma då? Tja, jag kan bara konstatera att trafiksäkerheten är sekundär det handlar egentligen bara om politik och pengar.Förresten – 2-3 gånger så många som dör i trafiken tar självmord årligen. Har någon kommit med en Nollvision här, eller? Och hur mycket resurser i förhållande till pengarna VV, NTF spenderar på trafikpropaganda, och polisen lägger ner på trafikövervakning, spenderas på att förebygga självmord?

lördag 11 juli 2009

Fy faen för källsortering

Det här med avfallssortering är en komplex och lång historia. Här i Sverige gäller det givetvis att framstå som föregångsland och miljömedvetna och klappa sig på bröstet. En typiskt svensk attityd som jag skäms för, samtidigt som man t.ex. snackar om förståelse och acceptans inom Sveriges gränser och vill agera föregångsland agerar man världssamvete och ska diktera för andra länder vad som är rätt eller fel. I de flesta fall en ren paradox, ej beaktandes andra länders förutsättningar, kultur och det faktum att ett land på knappt 10 miljoner motsvarar en stadsdel i Shanghai eller så.
Eller kanske är det så att vi svenskar genetiskt vet bäst? Någon form av idealsamhälle, som alla borde följa efter? Personligen, och efter att ha bott utomlands många år och rest en del, vet jag att ’man tar seden dit man kommer’, respekterar andra kulturer och deras sätt att fungera, och deras styressystem och lagar. Alltså skäms jag varje gång svenska politiker ska tala om för andra styresmän och andra kulturer vad som är rätt eller fel.

Men åter till sopsortering, vilket man kan läsa om i denna artikel i SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3189695.svd

I jämförelse med Tyskland eller Nederländerna är sopsorteringen rena lekstugan. Eftersom jag nu bott ett antal år i den lilla staden Staufen i sydvästtyskland, kan jag upplysa om följande:
Man sopsorterar i följande kategorier:
- Biologiskt avfall i form av matrester, heter Biomüll.
- Pappersavfall i egen papperstunna
- Plastavfall i vad som kallas Gelber Sac
- Metall i olika containrar på avfallsstationen
- Trä i en speciell container på avfallsstationen
- Sperrmull, i form av gamla möbler och annat.
- Övrigt avfall i sopbehållaren.
- Oljor, batterier, TV-apparater och udda saker på avfallsstationerna.
- Kläder och tyg i avsedda behållare på avfallsstationerna
- Glas i två olika behållare som brukar finnas lokalt på orten.
- Pantflaskor
…jag tror det var det mesta.

Visst låter det bra och miljömedvetet? Men fy faen vad mycket jobb, problem, och plats att hålla på med.

Om vi börjar med Biomüll. Man måste alltså ha en speciell behållare i köket för matrester. Givetvis är det inte bara att tippa ner allt i en behållare utan påse eftersom var och en inser att en sådan behållare blir allt annat än hygienisk i ett kök efter en mycket kort tid. Alltså måste man köpa speciella biologiskt nedbrytbara påsar för matrester när man handlar. Som när det gäller alla avfallspåsar är de ofta av dålig kvalitet, och det läcker och rinnande gamla matrester kommer ut i plastkorgen.Sedan ska alltså matresterna samlas i en Biomüll-tunna utanför huset. Som jag berättade, snackar vi om sydtyskland, där temperaturen ofta går en bra bit över 30 i skuggan. Det behövs inte mycket fantasi för att gissa hur dessa behållare luktar sommartid. Man tömmer dem visserligen varje vecka på sommaren, men på en vecka hinner flugor lägga ägg i tunnorna så att det är fina vita maskar som krälar och en del har givetvis hunnit utvecklas till trevliga spyflugor. Enda sättet att begränsa antalet flugor är att öppna locket och spraya rikligt med något insektsdödande – himla bra men vad faen gör man. Hur det luktar när Biomüll-bilen kör runt i området för att tömma tunnorna behövs inte heller mycket fantasi att gissa.

Papperstunnan är det inga större problem med, det är bara att dumpa ner allt papper man har.

Plastavfall ska hamna i Gelber Sec, och lämnas framför huset. Dessa säckar plockas upp varannan vecka av en speciell bil avsedd härför. Nu är saken den att man måste hämta speciella Gelber Sac tomma på Rådhuset. Dessa plastsäckar har en rent usel kvalitet och ungefär en av tre är användbar och går inte sönder. I Gelbe Sac ska man alltså tippa ner all plast man har, d.v.s. förpackningar av plast för vilka man betalat en speciell plastskatt vid inköpet. Ofta är det yoghurt eller annat och man inser givetvis att dessa måste spolar ur för att inte stinka i värmen. Alltså måste man spola dem med rikligt med varmvatten för att de ska bli rena –himla energibesparande…Sedan samlar man de Gelber Sac man fyllt i hemmet till dess det är dags för insamling, vilket sker varannan vecka. Då placerar man dessa stora plastpåsar i en hög utanför huset för upplockning. Nu är det bara så att jag vid ett flertal tillfällen varit med om att det kommit värmeåskväder innan säckarna hunnit plockas upp. Vad som händer då är att dessa lätta och lågkvalitativa säckar far runt och går sönder i virvelvindarna, och allehanda plastskit sprids över hela området. Det blir himla fint och vackert…Sedan är det givetvis så att säckarna synas av de som plockar upp dem. Tro inte att all plast ska placeras i dessa. T.ex. plastleksaker får inte förekomma, och ser upplockaren sådana lämnar de bara säcken med en klisterlapp på vad som felat. Då är det bara att öppna säcken, gå igenom det trvliga innehållet, ta bort felaktig plast och köra den till sopstationen.Men vad händer då med den tyska insamlade plasten? Jo, den säljs och skeppas till Sverige för bränning i Linköpingstrakten. Skitbra att skeppa skräp ända till Sverige, och sedan elda upp den – vilken koldioxid-hit.Konsumenterna betalar alltså för att det är plastförpackning i första läget, och sedan plockar man in pengar på försäljningen till Sverige i andra läget.

Sperrmüll är åxå en tragikomisk historia, och det finns olika system för detta på olika orter. De två jag har varit med om år:
1. Man får biljetter sig tillsända vilka per år berättigar till upplockning av t.ex. någon gammal soffa, säng eller liknande. Man dumpar alltså skräpet utanför huset och sedan får man ringa och be att de kommer. Här gäller det att vara hemma när det passar sopgubbarna, eftersom man måste ge dem en biljett. Vi pratar om vanlig arbetstid alltså. Man kan ju inte gärna tejpa biljetten på skräpet eftersom risken är stor att någon snor den (ren hårdvaluta). Skulle det hända blir skräpet kvar och man blir av med den andra biljetten för att få dän skräpet. Vidare är givetvis volymen man kan lämna in på varje biljett begränsad.
2. Uppsamling sker två gånger per år och alla dumpar skräpet utanför huset. Det sker alltså på bestämda dagar och orterna ser ut som rena sophögar. Vidare kommer det alltid ett antal personer med släpvagnar som plockar åt sig diverse saker som kanske kan användas eller säljas i andra länder. De ser givetvis till att röra runt i högarna så de sprids ordentligt ut på gatorna. Vidare har dessa insamlare en tendens till att plocka saker i närheten av husen som de ”trodde” var Sperrmüll. Jag var på den lokala polisstationen och anmälde just ett sådant försvinnande av något, och polismannen, berättade uppgivet att han var trött på alla dessa stölder i samband med Sperrmüllinsamlingarna.

Nä, nu orkar jag inte skriva mer…men för Er som inte tror att detta är en ren pest, kan ju studera förljande länk: http://www.staufen.de/partner/1030/2009/Abfallkalender_09.pdf

Jag får fortsätta och berätta om den fantastiska återvinningens paradis vid senare tillfälle.

lördag 4 juli 2009

'Faen tro't' sa bofinken...

I svensk politik, och som åskådare av densamma, blir man allt mer frustrerad över det politiska spelet och halvlögnerna. Almedalen verkar vara ett typexempel på detta, och senast igår statsministerns snack om att höja koldioxidskatten.
Statsministerna sade: ” EU måste hålla ihop och hedra sina åtaganden att minska sina växthusgasutsläpp med 20 procent fram till 2020.”, i denna artikel i SvD: http://www.svd.se/nyheter/politik/artikel_3162647.svd

Det ligger givetvis i tiden, man verkar miljömedveten, ansvarstagande och det klirrar en del i kassakistan åxå. Alla medborgare har under det senaste årtiondet itutats framför allt via Public Service om att domedagen är nära och allt detta beror på utsläppen av koldioxid. En startpunkt var Kyoto-avtalet, där det, för att vinna så stora poäng i det egna hemlandet som möjligt, kräva pålagor och kvoter per land. Samtidigt gällde det ju att få med så många som möjligt, och helst de största. Alltså tilläts Kina öka sina utsläpp framgent emedan alla andra skulle minska. Det var ju viktigt att för med Kina i båten. Amerikanerna insåg vilket larv det handlade om samt vilken osäker grund det hela stod på och skrev givetvis inte under Kyoto-avtalet.
Svenska politiker, kunde alltså när de kom hem, klappa sig på bröstet för ”ett steg i rätt riktning”. Kina var ju med på avtalet, och de som inte skrivit under(i synnerhet USA), utmålades som miljöförstörande svartfötter som inte tog sitt ansvar.

Baserad på detta avtal har man alltså sedan utsläppsrätter vilka förhandlats fram inom EU. Dessa utsläppsrätter är då baserad på de långsiktiga mål man satt upp, och drömvisioner om framtiden. En form av Nollvision för koldioxidutsläppen.Man har alltså en handel med moderna avlatsbrev, där knepet är att kapa åt sig så mycket som möjligt av kvoten som finns inom EU per år, och sedan gäller det dels att fördela denna kvot inom landet så att kassakistan optimeras. Det gäller alltså att se till att Vattenfall, varandes ett statligt ägt bolag får så mycket som möjligt, emedan bilismen tilldelas så lite som möjligt an ’landskvoten’. Om bilisterna sedan råkar förbruka mer bensin/diesel än vad politikerna gissat/ansett/satt upp som mål, är det bara att utmåla dem som klimatbovar och höja koldioxidavgiften på bensin och diesel.Det verkar ansvarstagande, eller hur?

Samtidigt importerar man utländsk sop-plast för bränning i Sverige (i Linköping och plast från Tyskland), och Vattenfall kan sälja överblivna koldioxidkvoter till andra länder. Hela konstellationen är både komplex, tvivelaktig rent moraliskt och baserad både på gissningar om förbrukningar samt koldioxidens antagna påverkan på den globala temperaturen.
Hela grejen är alltså egentligen ett korthus, baserat på gissningar, kohandel med utsläppsrätter, visioner, åtaganden samt att medborgarna alltid tror blint på politikernas goda avsikter och intentioner.
I sammanhanget bör man även väga in att de svenska utsläppen av koldioxid är en ’piss i Mississippi’, i global jämförelse.

Man bestämde sig alltså för länge sedan att koldioxiden var den stora boven i dramat. Att senare forskning kommit fram till att det mycket väl kan vara fel, gäller det ju givetvis att förneka eller inte ens tillåta. Har man forskare som man betalar för att just kunna påvisa att man har rätt, kan ju givetvis det de kommer fram till, varken emotsäga förd politik eller tillåtas emotsäga den politiska inriktningen och intentionen. ”Man biter inte den hand som föder en.”

Jag håller det alltså för sannolikt att hela historien är den största blåsning som mänskligheten sett.

Som privatperson har man givetvis ingen som helst möjlighet att kontrollera olika forskningsrapporter, inte ens om det om 20 år är samma havsnivåer, lika kalla vintrar och varma somrar. Politikerna kan alltså påtala att det är genom deras viktiga insatser som katastroferna förhindrats.Men jag har nyligen läst att temperaturen inte alls stigit under början av detta århundrade som domedagsprofeterna sa. Märkligt må man tycka…för sådär en 10 år sedan målades rena skräckscenarion upp av politikerna.Vidare såg jag ett program på Discovery, i vilket det framkom att ett forskarlag i Danmark och Österrike kommit fram till att temperaturvariationerna man åberopade var relaterade till olika mängder strålning från solen. I flera år vågade/ville ingen publicera detta trots relevansen, det var helt enkelt för kontroversiellt och emotsade allt politikerna och andra forskare gjort gällande, d.v.s. att alla temperaturförändringar var genererade av fossila koldioxidutsläpp.

Och om man funderar lite på saken, minst de senaste hundra åren har man släppt ut koldioxid från förbränning av fossila bränslen, och om det nu borde varit så påverkande borde det väl vid det här laget framkommit hur den påverkan är, och hur mycket, men så är ju inte fallet. Forskarnas åsikter går fortfarande isär. Det smarta politiska draget är givetvis att gå från domedagsprofetsior om drastiskt höjda temperaturer, till att lite vagt snacka om klimatförändringar. Alltså, blir det kallare är det koldioxidens påverkan, blir det varmare – samma sak. Och man kan givetvis skylla alla förändringar och naturkatastrofer på koldioxidens påverkan. Perfekt, man är från kroken och kan fortsätta dra i medborgarna hur duktiga man är och fortsätta plocka in påhittade skatter som heter koldioxidavgifter, klimatskatter (plus moms) för din egen skull lille medborgare.

Känn dig generalblåst, men lyssna gärna på Public Service och vad politikerna vill att du ska få veta och de opolitiska sanningar de matar dig med.Av någon märklig anledning kramar ju politikerna PS som en snuttefilt, trots att konceptet var dött för minst 20år sedan, man undrar varför…