måndag 10 december 2018

Letande i verktygslådan, Norlén?


Nu kommer alltså Centern rösta mot Löfvén och talmannen har ju lovat att riksdagen ska rösta om Löfvén som kandidat till statsminister. Vi är tillbaka på ruta ett, igen.

Nu är det slut på möjliga kandidater och att hålla på och göra två omröstningar till är bara tramsigt och längre politisk vånda.

Eller tycker någon att Lööf ska få chansen igen att få sondera? Eller kanske Kristersson? Hur man vänder sig är det egentligen bara att dra problemet i långbänk.

Men vad är då problemet? Jag skulle vilja dela upp det i två delar; det första problemet ligger i att det handlar inte om demokrati, utan representativ demokrati. Det är en mycket stor skillnad. Ovanpå detta är politikerna representanter för partier samt koalitioner (som Alliansen), vilket ytterligare gör att man ytterligare kommer bort från ren demokrati. För det andra är det alltså så, att man har hamnat i en situation där en stor del av folket, mer än en miljon röstat på ett parti. Detta accepteras inte av i stort sett alla och beröringsskräcken är total. Vaddå, vad är det för demokrati när man inte respekterar andras åsikter, eller medborgarnas representanter. Jag har ingen beröringsskräck med kommunister. Jag lyssnar på deras argument och åsikter. Vore jag politisk representant vore det min förbannade skyldighet.

Senast idag körde Löfvén med kopplingen SD och ”rötter i vit maktrörelsen”. Hans eget parti har rötter som är betydligt mer skrämmande och han har under fyra år samarbetat med kommunisterna som i världshistorien har fler mord på sitt samvete än någon annan politisk ideologi, nazisterna inräknade.

Men vad händer nu är ju den stora frågan? Jag vet inte om regeringsformen kräver att fyra omröstningar måste göras i riksdagen för att få en statsminister. Om så är fallet kan man ju slänga in Jultomten eller Lucia, bara för att förkorta processen.

Det är inte så att de valda representanterna måste få till en regering och statsminister, det är de uppenbarligen inkapabla till, och kommer inte ge ett fungerande styre för landet. Det är bara att fråga medborgarna igen med ett nytt val till enbart riksdagen. Egentligen har man efter tre månaders svammel, soneringar, beröringsskräck och annat hamnat på samma läge det var en dag efter valet. Men nu är problemet att alla fattar att ett extraval skulle gynna i synnerhet SD. Man vill alltså göra allt man kan för att undvika ett sådant. Medborgarna är är helt enkelt förbannat trötta på denna sandlåda när det handlar om att styra detta land. Förtoendekapitalet är slut. Visst, valdeltagandet kommer säkert sjunka, det tror faen med den sandlåda man lekt i under tre månader. Men ett klart bevis på att man genom denna långdragna process skapat rent politikerförakt. Kanske kommer en del partier åka ur riksdagen, men det är då en ren kvittens på att man inte har en egen och trovärdig politik, samt är villig att kohandla bara för att få makt.

Utan ett extraval är det ruta ett som gäller. Norléns verktygslåda är nu tom och det kommer bara bli pinsammare ju längre detta tillåts hålla på.

1 kommentar:

Anonym sa...

https://tommyhansson.wordpress.com/2018/12/18/vilken-demokratisyn-har-egentligen-talman-andreas-norlen/