Tänkte bara blogga lite runt det här med propaganda. Det är egentligen ett himla intressant ämne. Historiskt sett de senaste hundra åren har vi varit utsatta för propaganda. Och det vore bara banalt att tro att så inte är fallet idag. Man vill alltså påverka medborgarna åt ett visst håll, få dem att instämma med vissa värderingar eller åsikter, av olika skäl.
Historiskt om man tittar tillbaka i tiden är det med propaganda som med musik, ju äldre den är ju löjligare blir den. I början av historien, kanske 100 år sedan eller så var det skrivna ordet och nya medier såsom bio och annat sanningar, och det som visades var bara fakta. Sedan drev hela historien mer mot att man måste visa konsekvenser, förlöjliga andra o.s.v., detta i kombination med att man designade saker på ett tilltalande och vackert sätt för att på ett konstnärligt sätt tilltalade målgruppen. Vad jag menar är t.ex. affischer med leende Mao som går bland bönder, eller en stolt arier som håller i ett gevär och ser frisk och stark ut.
Under 70-talet upptäckte man (i alla fall här i Sverige) att det gällde att ’informera’ medborgarna med en kombination av vi-känsla, natur och ansvarstagande, och SvD’s redaktion har ett typexempel på denna URL: http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=9546
Temat givetvis vi vet vad som är bäst för dig lille medborgare, för din egen skull. Staten och myndigheter är till för dig och detta måste du veta. Idag kallar man det Sveriges ”DDR-TV”, men det var det inte då.
Så, var är vi då idag? Tja, det finns fyra grundregler för propaganda idag:
1. Du måste övertyga tittarna om att det du tillhandahåller är fakta. Alltså är det en fördel om programmet/kanalen heter just Fakta, Utbildning, eller är opartiskt. Typexempel är hela Public Service, TV4 Fakta, Utbildningsradion, Faktakanalen, o.s.v. En kanal med ett sådant namn kan ju inte göra propaganda eller hur?
Tuggade lite med en tomte på nätet som hävdade att Al-Jazeera tillhandahöll opartisk information.
2. Andra grejen är lite svårare. Det handlar om val av personal. Himla sofistikerat men ändå tydligt, och detta är plockat från Public Service: Nyhetsankare (se regel 1), ska vara av utländsk härkomst, prata klockren svenska, vara kvinnor och vackra. Syns inte din bild i rutan, må du bryta på något språk så det ibland kan bli svårt att förstå. Sportnyheter ska förmedlas av kvinnor.Jag har givetvis inga som helst åsikter om personers yrkesskicklighet eller så, men man kan ju inte låta bli att observera vilka regler/acceptanskriterier som gäller.Javisst, multikulti, och jämställdhet.
3. När brottslighet rapporteras: Koppla aldrig brottslighet i Sverige med invandring, eller invandrare. Att ens påstå att brottsligheten och vissa typer av brott är vanligare bland folk med invandrarbakgrund är direkt tabu. Gäller även de fantastiska ”Miljonprogram”-byggnationerna som Tensta, Rinkeby, Rosengård m.fl.
4. Mängden information man tillhandahåller är av stor betydelse, och återigen gäller detta Public Service. Nyligen har kriget mellan Hamas och Israel avslutats. På vilken sida Public Service stod är uppenbar mängden ”information” i samma riktning. Alltså, vill man ge bilden av att Palestinierna hade rätt, gäller det att visa så mycket som möjligt av döda barn, gråtande mödrar, sönderbombade hus, information om förstörda FN-anläggningar, sjukhus, o.s.v. i Gaza. Att raketer dimper ner i Israel må nämnas, men bara som perifer information.
Käre medborgare, om du lever i tron att du inte är utsatt för propaganda, må du fortsätta göra det. Du tvingas ju betala för opolitisk och korrekt information från Public Service eller hur?
söndag 25 januari 2009
lördag 24 januari 2009
När och vad kommer de svara?
Jaha vad ska man blogga om ikväll?
Tja, jag har en tendens till att ’ta tjuren vid hornen’, d.v.s. ser jag något korkat skickar jag ett mail till myndigheter och politiker, och förväntar mig ett svar. Jag betalar ju deras lön, och myndigheters åxå, så varför de fattar idiotiska beslut över mitt huvud, vet jag, men det minsta de kan göra är att svara på mina mail. Tror faktiskt de är skyldiga att svara, varande officiella skrivelser/förfrågningar: Här kommer ett exempel:
Läste i nyhetsmedia att vanliga glödlampor kommer att förbjudas enligt något EU-beslut. Så alltså frågade jag ”Energimyndigheten” samt Andreas Carlgen förljande:
”Jag bor i ett hus med direktverkande el, och inomhus har jag bara vanliga glödlampor. Använder dock energisparlampor till utomhusbelysningen.
Detta betyder alltså att all värmeenergi som lamporna avger, kommer värmandet av huset tillgodo. Jag ser följdaktligen ingen skillnad om huset värms av vanliga glödlampor eller elradiatorerna.
De s.k. energisparlamporna sparar förljdaktligen ingen energi i mitt fall, och ej heller verkar det som Ni tagit hänsyn till detta när Ni kalkylerar hur mycket energi som sparas på att byta till energisparlampor.
Vidare är det så att:
1. Energisparlampor kostar ca 10-15 gånger så mycket som vanliga glödlampor.
2. De avger mindre ljus.
3. De avger ett 'gulförskjutet' ljus.
4. De innehåller kvicksilver.
5. De tänds inte omedelbart, utan först efter några sekunder. Detta är inte bara irriterande utan en klar nackdel eftersom jag styr t.ex. trapp- och toalettbelysningen med rörelsesensorer.
6. De är större och klumpigare och passar därför inte i alla armaturer.
I mitt fall är det dessutom så att jag bor vid en transformatorstation, vilket gör att min glödlampsförbrukning är ca 0.5 lampa per dag, och det verkar inte vara någon skillnad på vanliga lampor eller energisparlampor i livslängd.
Vad jag gärna skulle vilja ha svar på är följdaktligen varför jag skall byta till lågenergilampor, och man kommer att förbjuda vanliga glödlampor. I mitt fall ser jag bara en drastiskt ökad kostnad p.g.a. det högre lamppriset, mer utsläpp av kvicksilver samt ett antal praktiska nackdelar.
M.v.h. och tacksam för svar.”
Jag väntar givetvis fortfarande på svar: Andreas Carlgen, om han svarar, via någon som ska svara i hans ställe, kommer säkert svara något svamligt av typen;” Det är ett beslut av EU, och det kan vi inte göra något åt. (Även fast han och andra miljömuppar ivrat för just sådana här saker.) Det är ju lätt att först ivra för något, och sedan krypa bakom det generella beslutat och ge faen i att svara.
Energimyndigheten får det värre. Kanske (om något kommer), säger de något om att i de flesta andra fall blir det en besparing av energi. Vilket i o.f.s. inte är applicerbart i mitt fall, men lite generellt ska jag stå ut med för ”samhällets skull”.
Så vi får se vad som händer…tycker dock det är lite stickande i mina ögon att jag just fick en elräkning på knapp 9000kr, emedan Vattenfalls VD inhöstar en lön på i storleksordning 8 miljoner årligen.
Tja, jag har en tendens till att ’ta tjuren vid hornen’, d.v.s. ser jag något korkat skickar jag ett mail till myndigheter och politiker, och förväntar mig ett svar. Jag betalar ju deras lön, och myndigheters åxå, så varför de fattar idiotiska beslut över mitt huvud, vet jag, men det minsta de kan göra är att svara på mina mail. Tror faktiskt de är skyldiga att svara, varande officiella skrivelser/förfrågningar: Här kommer ett exempel:
Läste i nyhetsmedia att vanliga glödlampor kommer att förbjudas enligt något EU-beslut. Så alltså frågade jag ”Energimyndigheten” samt Andreas Carlgen förljande:
”Jag bor i ett hus med direktverkande el, och inomhus har jag bara vanliga glödlampor. Använder dock energisparlampor till utomhusbelysningen.
Detta betyder alltså att all värmeenergi som lamporna avger, kommer värmandet av huset tillgodo. Jag ser följdaktligen ingen skillnad om huset värms av vanliga glödlampor eller elradiatorerna.
De s.k. energisparlamporna sparar förljdaktligen ingen energi i mitt fall, och ej heller verkar det som Ni tagit hänsyn till detta när Ni kalkylerar hur mycket energi som sparas på att byta till energisparlampor.
Vidare är det så att:
1. Energisparlampor kostar ca 10-15 gånger så mycket som vanliga glödlampor.
2. De avger mindre ljus.
3. De avger ett 'gulförskjutet' ljus.
4. De innehåller kvicksilver.
5. De tänds inte omedelbart, utan först efter några sekunder. Detta är inte bara irriterande utan en klar nackdel eftersom jag styr t.ex. trapp- och toalettbelysningen med rörelsesensorer.
6. De är större och klumpigare och passar därför inte i alla armaturer.
I mitt fall är det dessutom så att jag bor vid en transformatorstation, vilket gör att min glödlampsförbrukning är ca 0.5 lampa per dag, och det verkar inte vara någon skillnad på vanliga lampor eller energisparlampor i livslängd.
Vad jag gärna skulle vilja ha svar på är följdaktligen varför jag skall byta till lågenergilampor, och man kommer att förbjuda vanliga glödlampor. I mitt fall ser jag bara en drastiskt ökad kostnad p.g.a. det högre lamppriset, mer utsläpp av kvicksilver samt ett antal praktiska nackdelar.
M.v.h. och tacksam för svar.”
Jag väntar givetvis fortfarande på svar: Andreas Carlgen, om han svarar, via någon som ska svara i hans ställe, kommer säkert svara något svamligt av typen;” Det är ett beslut av EU, och det kan vi inte göra något åt. (Även fast han och andra miljömuppar ivrat för just sådana här saker.) Det är ju lätt att först ivra för något, och sedan krypa bakom det generella beslutat och ge faen i att svara.
Energimyndigheten får det värre. Kanske (om något kommer), säger de något om att i de flesta andra fall blir det en besparing av energi. Vilket i o.f.s. inte är applicerbart i mitt fall, men lite generellt ska jag stå ut med för ”samhällets skull”.
Så vi får se vad som händer…tycker dock det är lite stickande i mina ögon att jag just fick en elräkning på knapp 9000kr, emedan Vattenfalls VD inhöstar en lön på i storleksordning 8 miljoner årligen.
torsdag 22 januari 2009
Är lite trött på Titanic...
Jag kan bara inte fatta hur ett skepp som sjönk 1912 kan väcka folks intresse och diskuteras så mycket.
Ja, det var klassuppdelat, fartyget var osänkbart och hela baletten. Vi har hört det nu, och 1500 personer drunknade eller frös ihjäl. Filmer har spelats in och alla kännner till detaljerna.
Yamato gick till botten med 2500 personer 1945. Big deal…
Eller hur många känner till Wilhelm Gustloff? Passagerarfartyget som torpederades av en rysk ubåt i Östersjön i slutet av andra världskriget, och ca 9500 personer drunknade.
Nähä, ointressant. Titanic ska det vara. Hållfastheten på nitarna, hur klasserna var separerade, kaptenens beslut, isvarningar, livbåtar, Carpathia och allt in i minsta detalj.
Ja, det var klassuppdelat, fartyget var osänkbart och hela baletten. Vi har hört det nu, och 1500 personer drunknade eller frös ihjäl. Filmer har spelats in och alla kännner till detaljerna.
Yamato gick till botten med 2500 personer 1945. Big deal…
Eller hur många känner till Wilhelm Gustloff? Passagerarfartyget som torpederades av en rysk ubåt i Östersjön i slutet av andra världskriget, och ca 9500 personer drunknade.
Nähä, ointressant. Titanic ska det vara. Hållfastheten på nitarna, hur klasserna var separerade, kaptenens beslut, isvarningar, livbåtar, Carpathia och allt in i minsta detalj.
Bra Attefall!
Det är sällan jag håller med någon från (kd), men i detta fall är jag tycker jag det är uppenbart vad det handlar om, i denna artikel i SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2361483.svd
Attefall kallar det för "borgerlig dygd" att flytta bestämmande från politikerna till de enskilda medborgarna, men det kan diskuteras, men i detta fall verkar det som ett typiskt fall av jämställdhetsflummeri, och inkompetensförklarande av svenska medborgare.
Om jag fattat saken rätt är det alltså så att man har en viss tid till föräldraledighet, och denna må disponeras mellan föräldrarna efter eget godtycke. Men nu vill man alltså med tvångsmedel (eller s.k. styrmedel) tvinga papporna att vara hemma en viss tid med barnen. Som jag ser det handlar det om två fundamentala problem:
1. Som medborgare är du till för samhället, samhället är inte till för dig. Detta är en typisk kommunistisk/socialistisk grundsten där den enskildes intressen och behov styrs av samhället och en elit av politiker som vet vad som är bäst för dig, och bestämmer vad som förväntas av dig i deras samhälle och ideologi.
2. Total inkompetensförklaring av medborgarna. Vuxna personer och föräldrar vet inte vad som är bäst för sig själva eller deras barn. Man frågar sig varför man överhuvudtaget har rösträtt, eftersom man inte ens i det enskilda fallet och påverkande sig själv, anses vara kapabel att fatta vad som är bäst för den egna familjen.
Sedan har politikerna hittat på en mängd "styrmedel", för att påverka medborgarna på ett sätt som de anser riktigt, och detta förslag är ett typexempel.
Man vill ju inte direkt stifta tvingande lagar gör det åtalbart t.ex. för en mor att var hemma med ett barn längre tid än vad politikerna anser lämpligt, MEN, man hittar på ett antal ekonomiska straff om t.ex. modern tar ut hela föräldraledigheten. Skillnaden är ganska hårfin. Vad jag menar är att skillnaden på att betala rena böter för en ren lagöverträdelse eller att bestraffas med "styrmedel" på samma belopp är i min bok marginell.
Så vad är nästa steg? Premier för de män som tar ut hela föräldraledigheten, intervjuer och hedersomnämnanden i Public Service, och en medalj av JämO?
Finns det inte en enda politiker utom Attefall som fattar att vuxna och röstberättigade medborgare är fullt kompetenta och kapabla, att fatta sina egna beslut, och att dessa beslut påverkar deras egna liv?
Attefall kallar det för "borgerlig dygd" att flytta bestämmande från politikerna till de enskilda medborgarna, men det kan diskuteras, men i detta fall verkar det som ett typiskt fall av jämställdhetsflummeri, och inkompetensförklarande av svenska medborgare.
Om jag fattat saken rätt är det alltså så att man har en viss tid till föräldraledighet, och denna må disponeras mellan föräldrarna efter eget godtycke. Men nu vill man alltså med tvångsmedel (eller s.k. styrmedel) tvinga papporna att vara hemma en viss tid med barnen. Som jag ser det handlar det om två fundamentala problem:
1. Som medborgare är du till för samhället, samhället är inte till för dig. Detta är en typisk kommunistisk/socialistisk grundsten där den enskildes intressen och behov styrs av samhället och en elit av politiker som vet vad som är bäst för dig, och bestämmer vad som förväntas av dig i deras samhälle och ideologi.
2. Total inkompetensförklaring av medborgarna. Vuxna personer och föräldrar vet inte vad som är bäst för sig själva eller deras barn. Man frågar sig varför man överhuvudtaget har rösträtt, eftersom man inte ens i det enskilda fallet och påverkande sig själv, anses vara kapabel att fatta vad som är bäst för den egna familjen.
Sedan har politikerna hittat på en mängd "styrmedel", för att påverka medborgarna på ett sätt som de anser riktigt, och detta förslag är ett typexempel.
Man vill ju inte direkt stifta tvingande lagar gör det åtalbart t.ex. för en mor att var hemma med ett barn längre tid än vad politikerna anser lämpligt, MEN, man hittar på ett antal ekonomiska straff om t.ex. modern tar ut hela föräldraledigheten. Skillnaden är ganska hårfin. Vad jag menar är att skillnaden på att betala rena böter för en ren lagöverträdelse eller att bestraffas med "styrmedel" på samma belopp är i min bok marginell.
Så vad är nästa steg? Premier för de män som tar ut hela föräldraledigheten, intervjuer och hedersomnämnanden i Public Service, och en medalj av JämO?
Finns det inte en enda politiker utom Attefall som fattar att vuxna och röstberättigade medborgare är fullt kompetenta och kapabla, att fatta sina egna beslut, och att dessa beslut påverkar deras egna liv?
onsdag 21 januari 2009
Varför gör polisen inget?
Himla bra initiativ att starta brottsportalen som man kan läsa på denna länk i SvD; http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2357107.svd, kanske någon hittar min gamla Rolex som blev stulen för 25 år sedan, mitt personnummer var ingraverat i boetten, polisen hade en misstänkt men fick inte ens göra husrannsaken hos den pundare som var huvudmisstänkt, och var känd av polisen sedan länge och för sin idoga verksamhet på brottets bana för att finansiera sitt narkotikaberoende.
Problemställningen är dock lite större än min klocka men någonstans måste man ju börja.
Men nu för att svara på min retoriska rubrik:
För det första vet ju folk att det inte är någon idé att anmäla mindre brott till polisen. De är fullt upptagna med att samla prickar genom att jaga fortkörare, göra så många utandningsprov o.s.v. som möjligt alltså i förebyggande syfte för att förhindra att någon eller något skadas. Detta till skillnad från när det bevisligen utförts ett brott, t.ex. något har blivit stulet, eller ett inbrott har gjorts. Man frågar sig vad polisens verksamhet ska gå ut på? Är det att samla så många ”förebyggande-poäng” gällande testande av bilisters nykterhet och mäta deras hastighet kontra vad som man satt upp på skyltarna eller att utreda brott som de facto folk skadats av som t.ex. inbrott, stölder och liknande.
Nu kan man ju fråga sig varför det är på detta vis, och det är faktiskt en skrämmande historia. Först måste man inse att det är skillnad på samhälle och samhälle. Det låter en aning konstigt men det är så att med politikernas och myndigheternas sätt att se samhälle, består ett samhälle av stat, landsting och kommuner. Alltså exkluderar man privatpersoner och företag. Med detta synsätt gäller det att på alla sätt nedbringa skador på deras samhälle.
Ett typexempel på detta är just trafikpolitiken. Det är nämligen så att något som kostar enorma belopp för politikernas samhälle är trafikskador, både i form av sjukhuskostnader och i värsta formen invaliditet. Sådana kostnader är som sagt stora och slår deras samhälle hårt både i form av uteblivna skatteintäkter samt kostnader för landsting, stat och kommun. För någon som blivit invalidiserad pratar vi alltså om åtskilliga miljoner. Alltså är det lönsamt för deras samhället att på alla sätt försöka hindra att sådana kostnader uppstår.
Om däremot ett brott skadar en privatperson eller ett företag, bärs kostnaderna av företaget/privatpersonen eller ett försäkringsbolag. D.v.s. kostar inte politikernas samhälle ett öre.
Alltså, är utredning av brott som skadar privatpersoner/företag nedprioriterade till förmån för förebyggande verksamhet inom trafiken. Vissa brott lönar det sig inte ens att anmäla, alla vet att även om bevisligen privatpersoner/företag kommit till skada, kommer polisen inte röra ett finger. Kanske på sin höjd skriva en rapport, som hamnar på hög.
Prova gärna att anmäla t.ex. ett vill eller bilinbrott, så lovar jag att polisen inte lär spendera en sekund på detta mer än absolut nödvändigt. Tro inte att det blir någon utredning eller att någon kommer försöka finna varken stulet gods eller sätt fast gärningsmannen.
Hur många fortkörare har inte sagt till polismannen; ”Stick och fånga några riktiga brottslingar!”. Det är faktiskt en helt relevant uppmaning, men inte den enskilde polismannens fel, och synd om denne som får ”ta skit” för den politik som förs.
Hela historien leder tyvärr till bristande respekt för polisen och ett stort mörkertal vad beträffar rapporterade brott. Detta eftersom alla vet att det inte är lönt att polisanmäla stölder och inbrott längre. Är det som stulits eller skadats ej försäkrat, eller dess värde understiger självrisken på försäkringen, finns ingen som helst anledning att göra en polisanmälan.
Så, för några år sedan skapades medborgargarden för att jag notoriska brottslingar på flykten, företag måste anlita bevakningsföretag, och nu ser vi alltså att privatpersoner själva ska lägga ut vad som stulits, när, och var på nätet i förhoppning om att någon känner igen något stulet.
Ganska skrämmande, men det återspeglar att alla vet att polisen har fullt upp med trafikövervakningar, effektiviseringar och omorganisationer, och de skador/stölder som brottsportalen handlar om inte skulle föranleda polisen att röra ett finger.
Och tillbaka till de narkotikaberoende brottslingarna som är kända av polisen, och ideligen skadar privatpersoner och företag. Spärrar man in dessa? Nähä, det kan man inte eller det får man inte. Anledningen är ganska enkel - skadorna de orsakar slår inte mot politikernas samhälle. Hade så varit fallet, hade det blivit andra 'bullar', med mer resurser och hårdare straff.
Problemställningen är dock lite större än min klocka men någonstans måste man ju börja.
Men nu för att svara på min retoriska rubrik:
För det första vet ju folk att det inte är någon idé att anmäla mindre brott till polisen. De är fullt upptagna med att samla prickar genom att jaga fortkörare, göra så många utandningsprov o.s.v. som möjligt alltså i förebyggande syfte för att förhindra att någon eller något skadas. Detta till skillnad från när det bevisligen utförts ett brott, t.ex. något har blivit stulet, eller ett inbrott har gjorts. Man frågar sig vad polisens verksamhet ska gå ut på? Är det att samla så många ”förebyggande-poäng” gällande testande av bilisters nykterhet och mäta deras hastighet kontra vad som man satt upp på skyltarna eller att utreda brott som de facto folk skadats av som t.ex. inbrott, stölder och liknande.
Nu kan man ju fråga sig varför det är på detta vis, och det är faktiskt en skrämmande historia. Först måste man inse att det är skillnad på samhälle och samhälle. Det låter en aning konstigt men det är så att med politikernas och myndigheternas sätt att se samhälle, består ett samhälle av stat, landsting och kommuner. Alltså exkluderar man privatpersoner och företag. Med detta synsätt gäller det att på alla sätt nedbringa skador på deras samhälle.
Ett typexempel på detta är just trafikpolitiken. Det är nämligen så att något som kostar enorma belopp för politikernas samhälle är trafikskador, både i form av sjukhuskostnader och i värsta formen invaliditet. Sådana kostnader är som sagt stora och slår deras samhälle hårt både i form av uteblivna skatteintäkter samt kostnader för landsting, stat och kommun. För någon som blivit invalidiserad pratar vi alltså om åtskilliga miljoner. Alltså är det lönsamt för deras samhället att på alla sätt försöka hindra att sådana kostnader uppstår.
Om däremot ett brott skadar en privatperson eller ett företag, bärs kostnaderna av företaget/privatpersonen eller ett försäkringsbolag. D.v.s. kostar inte politikernas samhälle ett öre.
Alltså, är utredning av brott som skadar privatpersoner/företag nedprioriterade till förmån för förebyggande verksamhet inom trafiken. Vissa brott lönar det sig inte ens att anmäla, alla vet att även om bevisligen privatpersoner/företag kommit till skada, kommer polisen inte röra ett finger. Kanske på sin höjd skriva en rapport, som hamnar på hög.
Prova gärna att anmäla t.ex. ett vill eller bilinbrott, så lovar jag att polisen inte lär spendera en sekund på detta mer än absolut nödvändigt. Tro inte att det blir någon utredning eller att någon kommer försöka finna varken stulet gods eller sätt fast gärningsmannen.
Hur många fortkörare har inte sagt till polismannen; ”Stick och fånga några riktiga brottslingar!”. Det är faktiskt en helt relevant uppmaning, men inte den enskilde polismannens fel, och synd om denne som får ”ta skit” för den politik som förs.
Hela historien leder tyvärr till bristande respekt för polisen och ett stort mörkertal vad beträffar rapporterade brott. Detta eftersom alla vet att det inte är lönt att polisanmäla stölder och inbrott längre. Är det som stulits eller skadats ej försäkrat, eller dess värde understiger självrisken på försäkringen, finns ingen som helst anledning att göra en polisanmälan.
Så, för några år sedan skapades medborgargarden för att jag notoriska brottslingar på flykten, företag måste anlita bevakningsföretag, och nu ser vi alltså att privatpersoner själva ska lägga ut vad som stulits, när, och var på nätet i förhoppning om att någon känner igen något stulet.
Ganska skrämmande, men det återspeglar att alla vet att polisen har fullt upp med trafikövervakningar, effektiviseringar och omorganisationer, och de skador/stölder som brottsportalen handlar om inte skulle föranleda polisen att röra ett finger.
Och tillbaka till de narkotikaberoende brottslingarna som är kända av polisen, och ideligen skadar privatpersoner och företag. Spärrar man in dessa? Nähä, det kan man inte eller det får man inte. Anledningen är ganska enkel - skadorna de orsakar slår inte mot politikernas samhälle. Hade så varit fallet, hade det blivit andra 'bullar', med mer resurser och hårdare straff.
måndag 19 januari 2009
Den tandlösa tigern
Så man är på gång när det gäller fildelning. Kan man läsa om på denna länk: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2335035.svd#tw_link_widget.
Sorry, hela lagen och snacket om IP-adresser är bara nys.
Det är nämligen så här att man må klassa fildelning som brott, men nästa steg är att BEVISA vem som utfört detta brott. Härvidlag finns det ingen koppling mellan en IP-adress och en juridisk person, och följdaktligen är hela lagen rent nys.
Det må vara en person som är registrerad för IP-adressen, men för det första finns det inget bevis att denne verkligen tecknat/bokat den adressen.
I nästa läge blir det ännu värre, det gäller att bevisa vem som fildelat eller tankat ner något. För det första finns det dynamisk adressering, vilket innebär att en användare temporärt har en IP-adress (den första lediga), för det andra har tecknaren av en IP-adress inget som helst ansvar för datoranvändningen på den adress det gäller.
I mitt fall har jag ca 25 fysiska portar och ett trådlöst nätverk. Vem som använt vilken port, när, och till vilken verksamhet har jag ingen aning om, och det skiter jag i -och jag tänker inte ta ansvar för det heller eller tvingas agera lokal IP-polis.
Det är upp till målsägaren att bevisa vilken juridisk person som gjort sig skyldig till lagbrottet, och det är i praktiken direkt omöjligt. Hela lagen är rent trams - men det skapar ju lite rubriker.
Sorry, hela lagen och snacket om IP-adresser är bara nys.
Det är nämligen så här att man må klassa fildelning som brott, men nästa steg är att BEVISA vem som utfört detta brott. Härvidlag finns det ingen koppling mellan en IP-adress och en juridisk person, och följdaktligen är hela lagen rent nys.
Det må vara en person som är registrerad för IP-adressen, men för det första finns det inget bevis att denne verkligen tecknat/bokat den adressen.
I nästa läge blir det ännu värre, det gäller att bevisa vem som fildelat eller tankat ner något. För det första finns det dynamisk adressering, vilket innebär att en användare temporärt har en IP-adress (den första lediga), för det andra har tecknaren av en IP-adress inget som helst ansvar för datoranvändningen på den adress det gäller.
I mitt fall har jag ca 25 fysiska portar och ett trådlöst nätverk. Vem som använt vilken port, när, och till vilken verksamhet har jag ingen aning om, och det skiter jag i -och jag tänker inte ta ansvar för det heller eller tvingas agera lokal IP-polis.
Det är upp till målsägaren att bevisa vilken juridisk person som gjort sig skyldig till lagbrottet, och det är i praktiken direkt omöjligt. Hela lagen är rent trams - men det skapar ju lite rubriker.
Partieliten slår till
Jaha, nu börjar antagligen sanningen uppdagas som man kan läsa på denna artikel i SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2342785.svd
Jag vet inte så mycket om de inre turerna inom regeringen, men det skulle förefalla ganska märkligt om en utrikesminister ensam fattade beslut att CIA fick operera på svenska mark, och dessutom hämta folk från landet i egna transportmedel.
Jag förutsätter att statsministern, utrikesministern, justitieministern samt försvarsministern bör ha varit medvetna om vad som gällt. Som ett minimum. Antingen har man alltså gett klartecken för denna transport som en engångsföreteelse, eller alternativt har det varit liknande fall tidigare och de berörda haft generellt godkännande för denna typ av verksamhet. Att en utrikesminister på egen hand skulle fattat ett sådant här direkt lagstridigt beslut skulle direkt klassas som tjänstefel, och så korkad var inte Anna Lindh.
Mot bakgrunden av att CIA:s verksamhet uppdagades vad beträffande s.k. fångtransporter över hela världen som en avslutning på denna affär, är det egentligen inte så konstigt att de skedde även från Sverige, men problemställningen är att det strider mot svensk lag, och oavsett om ’alla andra gör så’ legaliserar det inte vad som hänt. Eller prova gärna med ”Alla andra kör ju också för fort.”, nästa gång du åker dit för fortkörning.
Mot bakgrund av det inträffade undrar man ju även hur knutna vi av hävd, och av den nya terroristskräcken är till USA. Att man hade ett utbyte av information gällande Sovjetunionen står ju bortom allt tvivel, men man undrar vad som sker idag. För drygt ett halvår sedan vill jag minnas att jag läste att det fanns ett EU-beslut på att EU-länderna skulle skicka (kopiera) uppgifterna ur sina befolkningsregister och skicka till USA. Har detta hänt? Om så är fallet tycker jag det slår allt i dignitet eftersom svenska databaser över medborgarna är enormt detaljerade, tack vare den svenska snuttefilten personnummer. Kanske har man skickat över hela DNA-registret till USA? Som ni vet har man en massa år tagit DNA-prov på alla nyfödda i Sverige ”för forskning”, och frågan är om detta även skickats till USA. Men det registret var ju för forskning och fick inte användas till något annat eller hur? Javisst, men det var ju det första polisen fick tillgång till efter att Anna Lindh mördats. Så mycket ”för forskning”.
Men nu kan man ju fråga sig om inte avlyssningsivraren Bodström, önskat att KU haft tillgång till hans telefonsamtal, mail-konversationer, eller varför inte hemliga band som spelats in på vad han sagt under samtal i denna fråga, utan hans vetskap. Han vill ju att andra ska behandlas på detta sätt för att eventuella brott ska kunna klaras ut eller förebyggas…så varför ska det inte gälla honom själv
Men låt mig gissa vad som nu kommer att hända. Persson har en annan minnesbild, (han verkar ha väldigt svårt att komma ihåg vissa saker, rentav temporär Alzheimer när det passar). Bodström kommer att kräva konkreta bevis, men han är klok nog att ha sett till att allt, har raderats så att man helt kommer från kroken. Står Bodströms ord mot Eva Franchell, är det ju inget snack om fällande dom.
Ju högre upp i hierarkin man är ju allvarligare borde brotten eller i synnerhet tjänstefelen bli, och tillika konsekvenserna. Som man bäddar borde man ligga. Eller ska det finnas en elit på bästa DDR-manér som står bortom alla misstankar, över lagen och får handla som de vill?
Jag vet inte så mycket om de inre turerna inom regeringen, men det skulle förefalla ganska märkligt om en utrikesminister ensam fattade beslut att CIA fick operera på svenska mark, och dessutom hämta folk från landet i egna transportmedel.
Jag förutsätter att statsministern, utrikesministern, justitieministern samt försvarsministern bör ha varit medvetna om vad som gällt. Som ett minimum. Antingen har man alltså gett klartecken för denna transport som en engångsföreteelse, eller alternativt har det varit liknande fall tidigare och de berörda haft generellt godkännande för denna typ av verksamhet. Att en utrikesminister på egen hand skulle fattat ett sådant här direkt lagstridigt beslut skulle direkt klassas som tjänstefel, och så korkad var inte Anna Lindh.
Mot bakgrunden av att CIA:s verksamhet uppdagades vad beträffande s.k. fångtransporter över hela världen som en avslutning på denna affär, är det egentligen inte så konstigt att de skedde även från Sverige, men problemställningen är att det strider mot svensk lag, och oavsett om ’alla andra gör så’ legaliserar det inte vad som hänt. Eller prova gärna med ”Alla andra kör ju också för fort.”, nästa gång du åker dit för fortkörning.
Mot bakgrund av det inträffade undrar man ju även hur knutna vi av hävd, och av den nya terroristskräcken är till USA. Att man hade ett utbyte av information gällande Sovjetunionen står ju bortom allt tvivel, men man undrar vad som sker idag. För drygt ett halvår sedan vill jag minnas att jag läste att det fanns ett EU-beslut på att EU-länderna skulle skicka (kopiera) uppgifterna ur sina befolkningsregister och skicka till USA. Har detta hänt? Om så är fallet tycker jag det slår allt i dignitet eftersom svenska databaser över medborgarna är enormt detaljerade, tack vare den svenska snuttefilten personnummer. Kanske har man skickat över hela DNA-registret till USA? Som ni vet har man en massa år tagit DNA-prov på alla nyfödda i Sverige ”för forskning”, och frågan är om detta även skickats till USA. Men det registret var ju för forskning och fick inte användas till något annat eller hur? Javisst, men det var ju det första polisen fick tillgång till efter att Anna Lindh mördats. Så mycket ”för forskning”.
Men nu kan man ju fråga sig om inte avlyssningsivraren Bodström, önskat att KU haft tillgång till hans telefonsamtal, mail-konversationer, eller varför inte hemliga band som spelats in på vad han sagt under samtal i denna fråga, utan hans vetskap. Han vill ju att andra ska behandlas på detta sätt för att eventuella brott ska kunna klaras ut eller förebyggas…så varför ska det inte gälla honom själv
Men låt mig gissa vad som nu kommer att hända. Persson har en annan minnesbild, (han verkar ha väldigt svårt att komma ihåg vissa saker, rentav temporär Alzheimer när det passar). Bodström kommer att kräva konkreta bevis, men han är klok nog att ha sett till att allt, har raderats så att man helt kommer från kroken. Står Bodströms ord mot Eva Franchell, är det ju inget snack om fällande dom.
Ju högre upp i hierarkin man är ju allvarligare borde brotten eller i synnerhet tjänstefelen bli, och tillika konsekvenserna. Som man bäddar borde man ligga. Eller ska det finnas en elit på bästa DDR-manér som står bortom alla misstankar, över lagen och får handla som de vill?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)