Egentligen hur det fungerar i svensk invandringspolitik är rent vansinnigt, och det verkar inte finns något stopp på dumheterna. Regeringen sitter i knät på ett av de mest verklighetsfrånvända partierna när det gäller migration. Detta gör man för att säkra majoriteten i riksdagen. Man dagtingar alltså med sin politik för att säkra en majoritet. Hur många hade röstat på Alliansen om de vetat att regeringen skulle göra en uppgörelse med MP under mandatperioden? Hypotetisk fråga med det är faktiskt relevant eftersom politik inte handlar om makt, d.v.s. allt man kan för att få vandra i maktens korridorer utan om ansvar inför väljarna att för just den politik man lovat. Vallöften är alltså något man kan dagtinga med för att få vara kvar vid makten.
En gång i tiden gjorde socialdemokraterna en liknande överenskommelse med centerpartiet, och då kallades det för ”kohandel”. Om jag minns rätt hette Centerpartiet då Bondeförbundet och ledaren var Gunnar Hedlund. Överenskommelsen bespottades och skojades med, men idag, när regeringen gör en om än mer idiotisköverenskommelse för att försäkra sig om en riksdagsmajoritet reagerar ingen.
Men till saken; jag blev för några dagar sedan intervjuad av en journalist, och givetvis kom invandring och migrationspolitik upp (vem är förvånad?). Jag talade om att jag tyckte hela migrationspolitiken fungerade rent felaktigt. Saken är ju den att det är kommunerna som vet hur många flyktingar eller invandrare de kan eller vill ta emot. Kommunerna har även självstyre, vilket innebär att varken rikspolitiker eller Migrationsverket har något som helst rätt att partipiska eller skicka en enda människa till en kommun som inte kan eller vill ta emot. Det är så grundlagen är skriven. Kommunerna har enligt grundlagens första paragraf självstyre, och det är därför vi har kommunala val.
Men nu verkar något ha slagit slint eller blivit helt galet, eftersom rikspolitikerna sätter normerna för vilka och hur många invandrare och flyktingar man kan ta emot i detta land. Det ska givetvis vara så att kommunerna berättar för Migrationsverket hur många flyktingar och invandrare de kan och vill ta emot under en viss period framöver, förslagsvis ett år. Sedan är det Migrationsverkets och politikernas sak att anpassa sig till den verkligheten, och inte släppa in en kotte i landet som det inte finns plats för. Vi har kommunalt självstyre i detta land, och det gäller och ska gälla. Varken rikspolitiker eller Migrationsverket ska ha ett dyft att göra med hur många ”flyktingar” eller invandrare en kommun vill eller kan ta emot.
Enkelt eller hur? Och som lagen ska fungera. När jag kom med detta förslag dök journalisten direkt och bytte ämne. Inte en rad blev skriven eftersom frågan och idén var alldeles för kontroversiell. PK ska det vara och inga dumma idéer ska planteras i indoktrinerade människors huvuden. Men artikeln blev OK ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar