Jasså, de ”korta” fängelsestraffen kan försvinna (länk).
Desperationen stiger och man dömer till allt kortare straff, samtidigt som man
som regel släpper ut de dömda efter 2/3-delar efter avtjänad tid. Givetvis
avräknar man tiden personen suttit häktad och fängelserna är överfulla.
Jag har tidigare avhandlat detta men det var ju ett tag
sedan så jag tänkte dra upp mina åsikter rent generellt när det gäller
problemställningen.
Det finns tre typer av brott:
1. Brott
där någon eller något kommit till skada, som ett resultat av ett avsiktligt
brott.
2. Förberedelse
till brott och oavsiktliga brott där någon/något kommit till skada som följd av
oaktsamhet eller försummelse.
3. Brott
där ingen kommit till skada och ingenting egentligen hänt, men kunde ha gjort
det.
Ovanpå det har vi problematiken med ”mängdrabatt” för
brott, d.v.s. att straffet inte dubbleras om det begångna brottet begåtts två
eller flera gånger.
Vad har nu för problem med hur det idag fungerar?
Problemet är att avsätter stora resurser för att jaga Svensson för larviga ”brott”
som fortkörningar eller rattfylleri emedan de som är notoriska brottslingar och
begår våldtäkter och andra, som jag ser det grova brott, släpps ut efter en
skrämmande låg strafftid. Visst, det låter knasigt i svenska öron och kräver
sin förklaring. Vidare är det så att man en längre tid har prioriterat ”typ 3”
av brott, för din egen skull lille medborgare. Hastighetslagarna är nog det
mest flagranta exempel på hur det fungerar, för din egen skull spikar man upp
hastighetsskyltar som talar om hur fort du får köra. Det är viktigare att titta
på hastighetsmätaren än på vägen, du är helt inkompetensförklarad, för din egen
skull och nollvisionens flummeri. Det handlar bara om att spara pengar för
staten/kommuner och landstingen, inte ett dyft om att storebror är mån om ditt
liv. Fast egentligen spelar det mindre roll om du kör ihjäl dig eller dödar
någon i trafiken, den stora kostnaden ligger i längre sjukbortfall eller i värsta
fall invaliditet, de kostar ”samhället” massor med pengar. Dödsfall är billiga,
kanske en ren vinst om en nybliven pensionär kör ihjäl sig, men inte lika bra
om en 18-åring gör det.
Men en kritisk parameter är att man inte kan skilja på ”samhälle”
kontra stat, kommuner och landsting. Det är en rent socialistisk skådning där
man inte kan skilja på dessa saker. För politikerna är samhället de sistnämnda och
privatpersoner och företag struntar man i. Detta leder alltså till att man
struntar i privatpersoner och företag, eftersom de kan skydda sig med
försäkringar. Det finns alltså ingen som helst anledning att ens rapportera ett
brott för denna kategori om skadan understiger självrisken på försäkringen.
Polisen lär inte röra ett finger om du t.ex. råkar ut för ett bostadsinbrott,
det drabbar ju inte ”samhället”, och därför kan man strunta i dem. Detta vet nu
alla och därför stiger mörkertalet, då det inte är mödan värt att rapportera
t.ex. ett inbrott där saker för några tusen stulits. Och vad är sannolikheten
för att polisen ska ta fast gärningsmannen och att du ska få tillbaka det
stulna? Ärligt talat – noll.
Men faen tar dig lille medborgare om du på en spikrak väg
råkar köra förbi en plåtpolis, en söndagsmorgon på sommaren, med en ny bra bil,
det inte finns kotte ute och du kör kanske 150 på en sträcka man skyltat 90.
Det är ju värre brott än en grov våldtäkt som det fungerar idag. Men vad har egentligen hänt är frågan du ska ställa dig. Hur många har skadats, vad har skadats, var det uppsåtligt o.s.v. Bevisligen har inget hänt men du straffas värre är en grovt kriminell som avsiktligt skadat någon eller något. Svensk strafflagstifning och logik 2013.
Så något har gått snett av flera orsaker och under många år. Man borde prioritera, inrikta sig på och straffa brott som jag ovan klassat som kategori 1. Men det gör man inte; mönsterdjup på däck, plåtpoliser, blåstester och annat trams spenderas massor med polistid på vilket tydligen ger "poäng", emedan grovt kriminella och notoriska brottslingar har mängdrabatt på straffen och släpps ut i förtid.
Så något har gått snett av flera orsaker och under många år. Man borde prioritera, inrikta sig på och straffa brott som jag ovan klassat som kategori 1. Men det gör man inte; mönsterdjup på däck, plåtpoliser, blåstester och annat trams spenderas massor med polistid på vilket tydligen ger "poäng", emedan grovt kriminella och notoriska brottslingar har mängdrabatt på straffen och släpps ut i förtid.
2 kommentarer:
Som någon skrev: "Åker jag några meter i bussfilen får jag en bot på 1000 kronor. När jag kommer hem har jag haft villainbrott. Då är jag inte intressant längre och polisen åker inte ens ut. Fallet avskrivs".
Ja, man kan ju undra vilka som ses som "skurkarna" i dagens samhälle med en sådan prioriteringsordning.
Jäpp, så verkar det fungera. I vissa fall är det till och med så att man helt kringgår lagstiftningen för att bara kunna driva in pengar.
Jag tänker på att man måste betala in en parkeringsbot för att sedan få rätten att överklaga.
Applicerar man det på vanlig strafflagstiftning, ska du alltså avtjäna straffet innan du får rätt till en rättegång. Tänk dig om man hade haft dödsstraff i detta land och tillämpat denna princip...
Skicka en kommentar