Inspirerande?

 Media är som vanligt fulla av propaganda. Det här är en riktig höjdare i dagens DN, och handlar om någon familj i Hässelby som agerar propagandanissar för något larvigt och påhittat utsläppsmål. Bilden är talande med miljöministern som pekar uppåt tillsammans med den leende familjen. I den lilla faktarutan mäter man givetvis koldioxidutsläpp i ton. Det är fiffigt, för det låter mycket, men är rent skitsnack, koldioxid är en gas som är blandbar med luft och man mäter inte gaser i vikt. Har någon hört talas om 2 ton luft? Gaser mäter man i mol, och en mol ideal gas är 24.8 kubikdecimeter. Alltså volym eller mol. 

Sedan är ju grundfrågan vad man håller på med? För 10-15 år sedan var ju snacket med bl.a. Kyotomötet att världen snart skulle gå under, polerna smälta, befolkningsomflyttningar, katastrofer, global uppvärmning och Gud vet vad om man inte minskade ned koldioxidutsläppen. Idag har inget av detta inträffat, vi har haft den kallaste vintern i mannaminne, och man snackar om ”klimatförändringar” i stället för ”global uppvärmning”, men inte ens dessa går att bevisa. Men nu har man ju en massa pålagor i form av energiskatter och koldioxidavgifter som ger massor med gosiga skattepengar och alltså kan man givetvis inte tillstå att man har och har haft fel, d.v.s att den domedagsprofetsia man tidigare kom med var rent felaktig.

Så man kan läsa ”Familjen Lindell i Hässelby i Stockholm har under sex månader kämpat för att skära ned sina koldioxidutsläpp till den nivå som troligen krävs för att förhindra svåra klimatförändringar.”

Troligen? Snarare otroligen skulle man kunna säga, och rena fantasifoster.

Och Nils Lindell berättar om livet; ” – Vi tog bort kött, fisk, ägg, ost, alla mejeriprodukter. Vi kunde inte fika, inte gå på restaurang, kunde inte göra någonting.”

 Min fråga är; om man nu vill plåga sig utan anledning kan man väl slå sig med en hammare, bränna sig eller sticka sig med nålar? Det kanske inte Andreas Carlgren kallar ”inspirerande”, men är nog faen så mycket klokare.

Är det första april?

Som läsare av dagstidningarna blir man ibland rent chockad över vilka förslag en del politiker kommer med. Det dummaste förslag jag sett på länge står ett ”Stadsmiljöborgarråd” i Stockholm för i dagen DN. Läs och häpna:

”Enligt stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) är det många cyklister som redan bryter mot reglerna.

– Som cyklist värnar man om frihetskänslan, och när man sitter på en cykel är det inte lika lätt att åka runt två kvarter som när man åker bil. Det riskerar att bli så att man struntar i regeln, och då är det bättre att under ordnade former se till att det blir lagligt, säger Per Ankersjö.”

Artikelns rubrik är att förslaget går ut på att det skulle bli legalt att cykla mot rött ljus, vilket bara är en det av den totala anarki Ankersjö föreslår.

Ok, hans argument baserar sig på två saker; först någon flummig frihetskänsla, som då skulle vara ett argument för att strunta i trafikreglerna. Den andra är att det kan orsaka lite omvägar att följa trafikbestämmelserna, och detta jämför han mot hur det är att köra bil. Sedan kommer den underbara slutklämmen; att eftersom ”man”, vilket kan tolkas som alltför många cyklister inkluderande honom själv, tydligen vill strunta i trafikreglerna, är detta ett argument för att ta bort dem, och införa någon form av amnesti från trafikreglerna bara för cyklister. Man kan tro att det är första april, men så är det tyvärr inte. Det platsar dock som ett ”första-april skämt”.

Som alla vet som har kört bil i städer med cyklister är det ett problem att just cyklister struntar i trafikreglerna och de utsätter sig för stora faror när de gör detta. Grejen är åxå den att om man som bilist kolliderar med en cyklist, har man ingen chans rent juridiskt, och det blir alltid bilistens fel. Man ska helt enkelt kunna förutsätta att cyklister kan uppföra sig hur som helst i trafiken, och det gör de, fråga vilken taxichaufför som helst i Stockholm. Är man så dum att man tror att man i en stad ska kunna få utlopp för sina frihetskänslor, och använder det som argument, eller att man inte är villig att ta vissa omvägar för att ej bryta mot trafikregler, då ska man inte heller ge sig ut i trafiken. Det handlar om att många olika färdmedel som ska samsas på en begränsad yta, och detta i sin tur kräver att man håller sig till trafikreglerna, skyddad som oskyddad trafikant.

Man bötfäller varje dag massor med bilister för att de kört några km/h för fort för att något skulle ha kunnat hända, men bevisligen inte gjort det. Detta trots att vi pratar om ”skyddade” trafikanter. Så det minsta man kan begära är att de oskyddade trafikanterna, och i synnerhet vuxna cyklister håller sig till trafikreglerna för att olyckor ska undvikas.

Min slutsats är att poliser i stället för att jaga bilister på 90-vägar som kör några km/h för fort, borde i stället allokeras till städer och bötfälla cyklister som t.ex. cyklar mot enkelriktat eller mot rött ljus. Kan de inte trafikreglerna, flummar de runt med en ”frihetskänsla”, eller inte vill ta en omväg för att följa reglerna är det ingen ursäkt. Att det de senaste åren blivit allt fler cyklister gör bara problemet allvarligare.

Hr. Ankersjö riskerar med sin naiva argumentation att få sin ”frihetskänsla” beskuren till en rullstol. De trafikregler som finns ska följas av alla, och det ska inte finnas någon amnesti från dessa, annars har man inget i trafiken att göra.

Polisen är redan nu för slapphänt mot cyklister som bryter de regler som inte råkar passa, till fara för sig själva och andra.


Add: Kanske ska man prova om man blir stoppad på motorvägen för att ha kört 200 att säga polisen att "Jag vill uppleva samma frihetskänsla som på Autobahn, och "man" kommer ju fram fortare".   

Bostadsinbrott - nä, det finns inte

För länge sedan hade polisen en kampanj för sin verksamhet som hette ”Polisen - samhällets skyddsombud”, idag ser verkligheten annorlunda ut.

Som jag ser hela problematiken finns det tre nivåer på brott. Den första är när ingenting egentligen hänt, men baserat på att det kunde ha gjort det och ajabaja bestraffar man medborgarna. Typexempel på detta är trafiklagstiftningen där man bestraffar medborgare hårt trots att inget egentligen hänt. Om man plockar en fortkörare för några ynka km/h hastighetsöverträdelse, eller en som tagit någon pilsner för mycket bestraffas dessa hårt, detta alltså trots att inget egentligen hänt. Ingen har kommit tillskada, inget har skadats. Javisst det kunde ha hänt, men bevisligen gjorde det inte det. Hårda straff och dryga böter gäller i denna kategori och vanligtvis drabbas vanliga Svensson, andra Svensson till varnagel.

Nästa nivå är det som förbereder och planerar brott. Alltså personer som skaffar sig vapen, sprängämnen och avser använda för brottslig verksamhet.

Denna nivå är alltså viktig att slå hårt mot av precis samma anledning som den första, för att förhindra att någon skadas i form av terrordåd, bombdåd, gängkrig, uppgörelser eller att för att förhindra stölder. Skillnaden är dock att gärningsmännen har en avsikt, och planerar brottslig verksamhet. Alltså bör brottslingar i denna nivå straffas hårdare än de i föregående.

Sedan har vi den nivå där brott har skett, och någon eller något har skadats, stölder har inträffat eller liknande. Detta är den högsta nivån och det är polisens skyldighet att göra vad man kan för att finna och straffa brottslingar i denna nivå. I synnerhet notoriska brottslingar i denna nivå ska straffas hårt, och det ska inte vara som idag; mängdrabatt på straff vid upprepade brott eller återfall. I denna kategori har vi alltså inbrott, bombdåd, våldtäkter, stölder och annat där de facto någon eller något har skadats.

Men nu är det så att polisen har order om helt andra prioriteringar, och detta baseras på rent ekonomiska grunder. Stölder och inbrott drabbar inte samhället, utan företag, privatpersoner eller deras försäkringsbolag, och alltså har polisen order att strunta i dessa. Polisens prioriteringar är alltså satta baserade på hur stor ekonomisk skada ett brott orsakar samhället, inte hur allvarligt brottet är. Nu finns det givetvis en massa brott som är så allvarliga att man allokerar resurser för att lösa dem men även det verkar börja knaka i fogarna. Jag läste t.ex. i Sydsvenskan för några månader sedan att en stor del av skottlossningar och mord som skedde i Malmö, var kopplade till gängkrig och dylikt och därför hade de sin "förklaring". Alltså kunde man till och med allokera relativt lite resurser eftersom man tydligen får räkna med lite svinn i människoliv när man har att göra med kriminella gäng och deras uppgörelser.

Detta är ju kopplat lite till PK-pressen, vilket innebär att all brottslighet som är kopplad till invandringen ska tystas ner, och därför bör ej heller polisen leta för mycket i dessa fall. Mord och bombdåd som har sin ”naturliga” förklaring i uppgörelser, eller kriminell verksamhet kan man alltså tysta ner och inte utreda alltför mycket.

Om vi med denna logik tittar på bostadsinbrott eller bilstölder är givetvis dessa längst ner på polisens prioriteringslista. Kostnaderna drabbar privatpersoner eller deras försäkringsbolag – bara att strunta i för polisen. Vidare finns säkert ett mycket stort mörkertal när det gäller stölder och inbrott. Dels för att alla vet att det inte är mödan värt att rapportera brottet om värdet av skadan ej går upp till självrisken. Samt för att även om man vet vem som gjort brottet och man får fällande dom, är sannolikheten att få tillbaka det stulna i stort sett noll, och vidare kan det bli reprisalier från den dömde. Alltså finns ofta ingen anledning att ens rapportera inbrott och stölder.

Men då inställer sig frågan varför polisen ägnar så mycket resurser på nivå ett, d.v.s. trafikövervakning och att sätta dit Svensson för ”brott” där ingen eller inget skadats. Svaret är rent ekonomiskt, och handlar om kostnader för samhället. Om en person dör eller skadas i trafiken kostar det stora summor i form av arbetsbortfall och sjukvård. I värsta fall, och om en person blir invalidiserad kostar detta under massor med år enorma belopp för just samhället, och det måsta man på alla sätt undvika. Dödsfall är illa, men invalidiseringar en ekonomisk katastrof. Vidare får man ju in en massa pengar i form av böter, och den anklagade har små möjligheter att komma undan. Fällande dom utan snack och långa utredningar, enkelt. Samt givetvis massor med brottslingar i statistiken och polisen kan visa hur duktiga de är.

Så det är föga förvånande när man i dagens SvD kan läsa att polisen har order att inte ens lyfta ett finger för bostadsinbrott, och man förljuger siffror. Samma historia i DN, fast med uppmaningen att bara lösa enkla brott. Detsamma gäller säkert för bilinbrott och bilstölder – de kostar inte samhället ett öre, och är bara att strunta i för polisen. Men det vore ju kul, trots det mörkertal och lögner jag nämnde ovan, att få reda på hur många procent av bostadsinbrotten och bilstölderna man klarat upp. Ty detta är ju statistikens förlovade land, så presentera gärna hur statistiken ser ut.

Men man undrar hur många gånger den enskilde stackars polismannen fått höra vid vägkanten: ”Har du inget viktigare att göra? – Stick och jaga några riktiga brottslingar.”. Faktiskt en alldeles riktig kommentar med den lille polisen är i händerna på politiker och befäl och utkommenderad att bara göra sitt jobb. Det kan inte vara kul.

Så ”polisen – samhällets skyddsombud”? Knappast. Medborgarna är sekundära, och det handlar om att spara pengar för samhället, och eftersom enligt socialister och kommunister medborgarna är till för samhället, gäller det att spara pengar för stat/kommuner/landsting. Det är vad polisen ägnar sig åt.

Medias balansgång

Visst är det förbannat märkligt i media…Är det en svensk gärningsman har man inga som helst problem med att publicera namn och bild.

Nu har vi ett av de mest avskyvärda brott i alla fall jag kan tänka mig, i form av våldtäkt och sedan brutalt mord. Först befanns gärningsmannen skyldig, och nu har straffet kommit i form av 16 års fängelse, livstids utvisning och drygt 600kkr i skadestånd till de anhöriga. Det är alltså solkart vem gärningsmannen är och han är dömd av svensk domstol.

Men, tro inte att SvD eller DN varken publicerar namn eller bild, vilket Aftonbladet och Expressen gör. Man frågar sig varför två av de största morgonstidningarna inte går ut med denna information?

Svaret är självklart för alla som studerat och tagit del av svenska media den senaste tiden, alltså åtskilliga år; media balanserar på en mycket slak lina och har dekret från ovan att bara positiva saker om invandringen får skrivas. När då en invandrare gör ett brott av denna dignitet som har stort nyhetsvärde, drabbas man av problemet att brottet har mycket stort nyhetsvärde och man är därför tvingad att publicera det. Samtidigt må enligt dekretet från ovan, inget negativt sägas om invandringen eller invandrare. Det kan nämligen skapa ”främlingsfientlighet” eller gynna SD. SvD och DN, väljer alltså inte publicera namn och bild på personen för att inte stöta sig med dekreten från ovan. Man kanske är rädd att snaran ”presstöd” som dekretförfattarna har runt tidningarnas hals dras åt.

Dekretet är alltså att man ska uppmåla en så positiv bild av invandringen som möjligt, detta vet vi redan sedan Lilla Saltsjöbadsavtalet. Nu är problemet att invandrare är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken och det gäller det att dölja detta. Man nämner på sin höjd ålder och som i detta fall och kallar honom ”23-åringen”.

Vart tog den objektiva journalistiken vägen frågar man sig? Varför raderar ni alla kommentarer som, trots att de inte bryter vare sig mot lagen eller de av Er stipulerade reglerna, inte är politiskt korrekta? Och varför, i fallet med SvD, raderar ni länkningar till siter Ni inte har det publicistiska ansvaret för?

Svaren är mycket skrämmande; och det vet alla men törs inte svara. Tryck- och yttrandefrihet är en monopolvara för de som lever under dekretet och andra åsikter så väl som rena fakta ska döljas. Publicerar man artiklar som man vet kommer att generera reaktioner, i synnerhet mot invandringen, tillåter man inga kommentarer eller länkningar alls.
Mutor är i detta land förbjudna, men vi har ett presstöd på 550 miljoner. Så det media som har "presstöd" men inte håller sig till dekreten, kan och kommer att förlora detsamma. Det är inte mutor för att hålla media under kontroll, det är "presstöd".

Sedan har vi det aktuella fallet, och här har jag en generell kritik mot svenskt rättsväsende.  Man ger mängdrabatt på straffen för brott. I det aktuella fallet hade alltså gärningsmannen Ephrem Tadele Yohannes, först våldtagit och sedan mördat Elin Krantz. Han har alltså begått två vidriga brott, vad är det då som säger att man inte ska lägga hop dessa straff?  Varför ska han få mängdrabatt? Är han skyldig till bägge brotten, ska han först avtjäna det första, sedan det andra, o.s.v. till dess han sonat sina brott. Nu har vi tydligen någon fjantig regel som ger mängdrabatt, och har man kommit upp i maxstraffet, som är sådär 17års fängelse blir det aldrig mer. Han kan gott spärras in för resten av sin levnad, det har jag inga som helst problem med. Eller är hans liv värt mer än Elin Krantz liv?

Vi i detta land är ju emot dödsstraff, men jag börjar bli allt mer tveksam. Personer som denne vill jag aldrig mer se på våra gator, och jag frågar mig varför vi ska betala 16 års fängelsevistelse av skattepengar för honom.


Dessutom ska man ju veta att eftersom Ephrem Yohannes säkert inte kan betala 600kkr, kommer Brottsoffermyndigheten att nedskriva detta till en bråkdel, kanske en tiondel eller så. Detta trots ett domstolsutslag.

Sverige, ett land av rattpotatisar

 Med mer kameror, mer övervakning, mer information (propaganda), mer kontroller, alkolås, plåtpoliser, blåskontroller, och mer idiotpropaganda får man en säkrare trafik eller hur?

DN slår till med en förslagslåda som heter ”Så vill vi öka trafiksäkerheten”, och givetvis duggar förslagen tätt när det gäller ovanstående kontroller och begränsningar. Alla har gått den svenska skolan som innebär att man blint ska tro på propagandan och dekreten från myndigheterna då är man ”säker”.

Ok, jag har bott en del år i Tyskland, och lärt mig att det till mycket liten del handlar om att slaviskt följa trafikregler. Det handlar om ansvar, bedömningar och tänkande. Problemet är att under en massa år in Sverige har man plockat bort den biten helt, och bilförarna är någon form av zoombies som tittar mer på hastighetsmätaren än vägen framför. Råkar mätaren visa några km/h mer än vad det är skyltat får man ”nära-döden” upplevelser, och funderar på om man ska bege sig till närmaste polisstation för att anmäla sig själv. Är det 90km/h men snorhalt, snöstorm och taskig sikt kan man köra 90 km/h eftersom det står på skyltarna. Kör man fortare är det farligt.

Förarens bedömning av trafiksituationen, trafikläget, och sin egen kapacitet och fordon är alltså helt irrelevant. Som bilförare i Sverige är man dum, inkompetent och en idiot som blint ska lita på myndigheterna. I Sverige vet alltid myndigheterna bäst, för din egen skull lille dumme medborgare.

Jag hade för länge sedan ett snack med en ”trafikguru” om detta och hans motivering var att alla kan ju inte köra som Michael Schumacher. Nix, givetvis är det så, men alla kör inte som halvblinda tant Selma som är 92 år heller. Men nu har man anpassat alla bestämmelser efter Selma och inkompetensförklarat bilförarna under många år, vilket i sin tur leder till att de blivit sämre bilförare. Där är man nu, och i stället för att anpassa hastigheten och agerande till trafiksituationen, är det att följa trafikreglerna som gäller.

Det finns ju ett begrepp som heter ”soffpotatisar”, vad vi har i Sverige är ”rattpotatisar” som blint följer bestämmelserna men har hjärnan på passagerarsätet.

I trakten av där jag bor finns en väg, det är 90-skyltat på den vägen, spikrakt och med stora vägrenar, säkert en halvmil minst. Så frågan till dig är; vad är det som säger att jag inte ska eller får ungefär dubblera hastigheten, när förutsättningarna så medger? Koppla nu bort hastighetstalibanismen, och koppla i hjärnan. Det må vara en ny upplevelse, men käre läsare försök. Nix, jag är inte Schumacher, eller Selma, men jag har kört runt 200 dagligen på vägen t.o.f. mitt arbete i flera år. Varför är jag vansinnesidiot i Sverige?


Add: Ovanstående skrev jag för några dagar sedan, och idag och på denna länk, kan man läsa att olyckorna ökar. Föga förvånande, och motmedlet blir givetvis; högre böter, sänkta hastighetsbegränsninger, mer trafikövervakning o.s.v. Vilket i sin tur leder till ännu mer och fler rattpotatisar.

Tack SSU, nu vet vi.

Jag fick en massa kommentarer från någon som var anonym på det senaste blogginlägget. Denne person uppmärksammade mig på SSU:s partiprogram, vilket är en skrift på 211 sidor. Jag orkar inte plöja hela smörjan från SSU, det är mest en massa visionärt flummande och dumheter, så jag koncentrerar mig på två saker ”anonym” uppmärksammat och som är av intresse.

På sidan 80 kan man läsa:”SSU kämpar för ett jämlikt samhälle där var och en kan göra sina livsval och förverkliga sina drömmar oberoende av kön, könsidentifikation, etnicitet, ålder, funktionsduglighet och sexuell läggning.”, samt vidare på sidan 143: ”Alla människor är lika mycket värda. Högerextrema organisationer strider mot denna uppfattning.”

Jäpp, här står klart och tydligt att alla ska vara lika. Inget snack.

Sedan läser man på sidan 142; ” För att arbetsmarknaden ska spegla vårt samhälle krävs det positiv särbehandling av underrepresenterade grupper.”

Ok, nu falerade hela logiken. Alla är lika men vissa ska ha rätt till positiv särbehandling. Men vart tog jämlikhet, jämställdhet, och diskrimineringen vägen? För varje ”positiv särbehandling”, har vi antingen lidande skattebetalare eller någon person som blir negativt behandlad. Som jag läser det ska man tvinga arbetsgivare (privata eller offentliga sektorn) att plocka in ett visst antal kvinnor, invandrare eller vad det nu må vara. Detta måste alltså ske på bekostnad av bättre kvalificerade personer som inte får ett sökt arbete, för att SSU tycker att en arbetsplats ska spegla ett visst mönster av män, kvinnor, HBT, homosexuella, invandrare eller vad det nu må vara. Detta är den värsta formen av diskriminering man kan tänka sig, och direkt skadlig för landet, och rent idiotisk. Låt oss säga att KTH har ett antal professorer, män och kvinnor men ingen är invandrare. Då vill alltså SSU kvotera in en person till nästa professorstjänst som är analfabet och vet ingenting om vare sig Sverige, vad tjänsten handlar om och kan inte ett ord svenska. Ok, det är hårddraget, men var i h-vete går gränsen för ren idioti? Uppsala universitet ägnade sig åt detta när man kvoterade in invandrare till en utbildning men fick sedan fel i domstol. Det är alltså idag olagligt att positivt särbehandla t.ex. invandrare. Det ska inte vara tillåtet att diskriminera någon, så enkelt är det. Positiv särbehandling är ren och skär diskriminering. Precis som negativ särbehandling även är diskriminering, och är idag åtalbart och det finns dessutom en idiotisk blodhundsfunktion som heter DO för att förhindra negativ särbehandling.

”Anonym” påtalade även följande från sidan 48 i samma skrift: "Media har ett stort ansvar för integrationsprocessen får ett lyckat utfall. Ofta ger media en alltför negativ bild av, eller rapporterar felaktigt om människor som inte passar in i normen. Den mediala rapporteringen är ledande för människors åsikter och förhållningsätt. För att detta problem ska kunna lösas bör mediapolitiken ha en tydligare profil för mångfald och integration. SSU vill genom folkbildningsarbete ge människor verktyg att genomskåda medias schabloner".

Detta är ett mycket intressant stycke. Man vet att den mediala rapporteringen är ledande för människors åsikter. Alltså bör mediapolitiken ha en tydligare profil för mångfald och integration, som man uttrycker det.

Låt oss nu tänka lite hur det fungerar. Jag har tidigare avhandlat Lilla Saltsjöbadsavtalet, som alla förnekar att det ägt rum. Men detta påstående av SSU talar om att man ämnar, ska och kan kontrollera media med dekret, och instruktioner. För mig är detta inte förvånande, utan en ren kvittens på att politikerna kontrollerar media. Är det yttrande och pressfrihet vi pratar om? Demokratins grundstenar som står i grundlagen, eller står SSU och politikerna över grundlagen och kontrollerar media. Tja, du kan ju gissa själv om du som jag har varit aktiv på internet. Tusentals kommentarer raderas trots att de inte strider mot vare sig lagen eller av tidningarna uppställda regler. Man tillåter inte kommentarer, man tar bort blogglänkningar trots att man inte har publicistiskt ansvar. Är detta yttrande och tryckfrihet, fundamenten för en fungerande demokrati? Varför finns då Interaktiv Säkerhet i Varberg som tjänar stora pengar på att sitt och radera kommentarer och blogglänkningar som inte är PK?

Detta land är ingen demokrati. Medborgarna matas enbart med den information politikerna tillåter, allt annat raderas. Men medborgarna ska tro att de får korrekt saklig, all information. Så är inte fallet.

Tack SSU, utmärkt kvittens på att ni egentligen är kommunister, emot demokrati och att Sverige idag är en demokratur. Det är alltså ett land som är diktatur emedan de dumma små, ointelligenta medborgarna inte förstår sitt eget bästa, emedan de får gå till valurnan emellanåt och tror att de lever i en demokrati, emedan de via media i landet styrs av politikerna. Kanske skulle man snegla lite på Schweiz, som definitivt vet mer om demokrati än vad våra politiker gör.

På PK-fronten intet nytt

Vi vet att svensk sjukvård är sannolikt den sämsta i hela Europa, vi har ett anorektiskt försvar, våra pensionärer lever på svältgränsen, åldringsvården är nedkapad till ren förvaring och svensk skola är usel. Samtidigt har vi världens näst högsta skattetryck.

Samtidigt har svenska politiker råd med att dra hit ekonomiska lycksökare från främmande länder som givetvis inte kan språket och är outbildade. Maud Olofsson tillstod nyligen att det tar ca 8 år i medeltal till dess en invandrare får arbete. Vidare till för drygt ett år sedan, har man tillåtit en i det närmaste ohämmad ”anhöriginvandring”.

Vi kan lugnt räkna med att kostnaden för den förda invandringspolitiken är minst 50-100 miljarder per år.

Är det någon som är naiv nog att tro att detta inte sänker folks levnadsstandard? Alla de som kommit till detta land måste försörjas, så enkelt är det. Vidare är det givetvis så att de som kommit hit räknas in i statistiken som fattiga, och även deras barn, därav scoopet i dagstidningarna.

Men öppnar man munnen eller skriver att vi helt enkelt inte har råd med att plocka in så många lycksökare, då är man ”främlingsfientlig” i bästa fall, eller rentav ”rasist”. Faktum kvarstår; minst 90% av de som kommer till detta land är inte flyktingar per FN:s definition. Det är väl bara en tidsfråga innan vi ser en proposition om att inte ens de som klarar av Migrationsverkets krav för att deras lögner var så larvigt uppenbara att de skulle utvisas ur landet, d.v.s. de som på nysvenska kallas "papperslösa", men egentligen är illegala invandrare, kommer att få PUT. Det senaste regeringsförslaget är ju att de ska få rätt till gratis sjukvård, vilket ingen skattebetalande svensk får. 

Den vanliga inställningen hos politiker är givetvis att alla som kommer till detta land har en ”enorm potential”, man fattar inte hur det kommer sig att de inte får jobb, och kanske skyller man det på fördomar och rasism. I Expressen kan man läsa detta föga intelligenta utspel av Fridolin (Fåntratt, MP): ”Ett land som ger upp om att vara fantastiskt för alla är snart inte fantastiskt för någon. Ett litet land på en global marknad har inte råd att slösa bort en enda talang."

Det är alltså vårt fel att vi slösar bort de fantastiska talanger som kommit hit. Professorer och raketforskare från MENA-länderna med halva släkten är det tydligen han menar. Givetvis är det bara lite små integrationsproblem som vanligt och märkligt att de inte pratar flytande svenska efter några veckor i landet, och tar sin doktorsexamen.

Men han har rätt i att vi är ett litet land, och att vi snart inte är fantastiska på något sätt, i synnerhet inte för svenskar, som arbetar eller har arbetat hela sitt liv och betalat skatt.

Men tro inte att MP tänker dra ner på invandringen som är roten till hela problemet. Nix, helt öppna gränser ska det vara, och alla som vill komma hit och ta del av svenska skattepengar ska få göra det. Tycker du något annat är du ”främlingsfientlig” eller ”rasist”. Själv anser jag nog att politikerna inom sjuklövern är rasister, de verkar tycka att alla som kommer hit är bättre än oss svenskar och därför vill de spendera alla våra skattepengar på att plocka hit alla dessa ”talanger” med ”enorm potential”. Rasistiskt mot oss svenskar så det räcker. Som sagt, ca. 8 år i snitt innan ”berikarna”, kommer i arbete. Men deras anhöriga då, samt alla deras barn? När kommer denna ekvation gå ihop tidsmässigt och ekonomiskt?

Kom inte dragande med att de tar skitjobben eller att 40-talisterna kommer att gå i pension och man behöver arbetskraften. Alla vet att det är rena lögner. Vi har en arbetslöshet på drygt 8%, och våra svenska ungdomar flyr till Norge för att få arbete, och 40-talisterna är redan över 65 år.

I artiklarna gnussar man sina grå över problematiken, men ingen törs ens komma i närheten av pudelns kärna. Det kan ju väcka "främlingsfientlighet", eller gynna SD, huuuu....

PK-medias versioner kan Ni läsa på dessa länkar:

UNT

DN

SvD

Aftonbladet

Expressen