Inspirerande?

 Media är som vanligt fulla av propaganda. Det här är en riktig höjdare i dagens DN, och handlar om någon familj i Hässelby som agerar propagandanissar för något larvigt och påhittat utsläppsmål. Bilden är talande med miljöministern som pekar uppåt tillsammans med den leende familjen. I den lilla faktarutan mäter man givetvis koldioxidutsläpp i ton. Det är fiffigt, för det låter mycket, men är rent skitsnack, koldioxid är en gas som är blandbar med luft och man mäter inte gaser i vikt. Har någon hört talas om 2 ton luft? Gaser mäter man i mol, och en mol ideal gas är 24.8 kubikdecimeter. Alltså volym eller mol. 

Sedan är ju grundfrågan vad man håller på med? För 10-15 år sedan var ju snacket med bl.a. Kyotomötet att världen snart skulle gå under, polerna smälta, befolkningsomflyttningar, katastrofer, global uppvärmning och Gud vet vad om man inte minskade ned koldioxidutsläppen. Idag har inget av detta inträffat, vi har haft den kallaste vintern i mannaminne, och man snackar om ”klimatförändringar” i stället för ”global uppvärmning”, men inte ens dessa går att bevisa. Men nu har man ju en massa pålagor i form av energiskatter och koldioxidavgifter som ger massor med gosiga skattepengar och alltså kan man givetvis inte tillstå att man har och har haft fel, d.v.s att den domedagsprofetsia man tidigare kom med var rent felaktig.

Så man kan läsa ”Familjen Lindell i Hässelby i Stockholm har under sex månader kämpat för att skära ned sina koldioxidutsläpp till den nivå som troligen krävs för att förhindra svåra klimatförändringar.”

Troligen? Snarare otroligen skulle man kunna säga, och rena fantasifoster.

Och Nils Lindell berättar om livet; ” – Vi tog bort kött, fisk, ägg, ost, alla mejeriprodukter. Vi kunde inte fika, inte gå på restaurang, kunde inte göra någonting.”

 Min fråga är; om man nu vill plåga sig utan anledning kan man väl slå sig med en hammare, bränna sig eller sticka sig med nålar? Det kanske inte Andreas Carlgren kallar ”inspirerande”, men är nog faen så mycket klokare.