På mediafronten intet nytt

Ett bra propagandaknep för att få acceptans för alla som inte har svenskt utseende, är givetvis att lägga ut bilder på dem i media. I mitt tidigare inlägg med bilder från Skansens hemsida har vi uppenbara exempel på det. Idag i DN har vi ytterligare två exempel på detta. Det ena är en film, och jag struntar blankt i filmen, men det intressanta är att man slår upp en stor bild på en liten mörkhyad tjej med texten ”Envis flickkamp mot fördomar”. Meddelandet är alltså bilden i kombination med ”kamp mot fördomar”. Nu vet jag inte vilka fördomar som avses, men meddelandet till läsaren är att skärskåda sig själv efter fördomar, och då mot de med mörkare hudfärg. Snygg och effektiv propaganda helt enkelt.

Precis under denna artikel kommer nästa som är ett konststycke i propaganda, den har det mesta. Titeln är ”Hoppet om fred har släckts”, kombinerat med en bild av en far med fyra barn som sitter och ser hjälplösa ut på golvet. Artikeln är lite blandad och grötig men man försöker ge anledningar och förklaringar till att så många vill lämna Afghanistan. Det är ett hopkok av att det blivit dyrt, inbördeskriget kommer, det finns inget hopp, arbetslöshet o.s.v. Läsaren ska alltså förstå att man vill lämna Afghanistan, och känna medlidande med den stackars ensamstående fadern och de fyra barnen. Givetvis nämns namn genom hela artikeln för att man ska ge personerna en fysisk identitet, och inte vara så abstrakta.

Riktigt bra klass på denna propaganda. Jag läste igenom artikeln två gånger, men kunde inte hålla isär alla personer och saker men det spelar mindre roll. Meddelandet är solklart – det är synd om alla som flyr från Afghanistan, och givetvis förstår man att de flyr. Alltså ska vi med öppna armar ta emot de som kommer hit från just Afghanistan.

Ren och skär propaganda igen för att få acceptans för den invandringspolitik som förs.

Men det fiffiga i historien är att man kan inte sätta fingret på något som är fel. Denna familj och de personer som nämns finns säkert, och historien är riktig. Men personerna är väl selekterade, och även bilden för att ge läsaren (Nisse i Hökarängen), en tårdrypare och känna sympati med alla som kommer till detta land.

Att det kanske går tiofalt fler som kommer till detta land som ekonomiska lycksökare, kastar sina identitetshandlingar och blåljuger för Migrationsverket för att få PUT berättar man inte. Ej heller om den utbredda kriminaliteten och gängbildningarna bland invandrarungdomar, ni vet det som kallas för ”lite integrationsproblem”.

Så den dagen det dyker upp artiklar med sådana exempel och personer på förstasidan i DN ska jag revidera min åsikt om att media bedriver ren propaganda. Men till dess är det just ren propaganda som media ägnar sig åt.