Malmö är ju sannolikt den stad som plockat in flest invandrare de senaste åren, sett till mängden befolkning. Alla känner ju till alla skottlossningar, mord i form av regelrätta avrättningar, gängkriminalitet, bombdåd o.s.v. som uppenbarligen blivit vardagsmat. Detta är i PK-världen givetvis in relaterat till att man plockat in en större mängd invandrare än man klarat av, och man tillstår att det finns lite integrationsproblem.
Skolresultaten i de områden som har många invandrare är direkt katastrofala, och runt 80% av de som går ut grundskolan har inte godkända betyg. Detta trots att man plöjer ner en massa pengar i ”socioekonomiskt stöd”, till dessa skolor. Skolinspektionen måste ägna sig åt ”regelbunden tillsyn” i stadsdelen Rosengårds skolor, och den rapport man kan läsa på denna länk är allt annat än upplyftande.
Det har nu gått så långt att till och med tidningen Sydsvenskan har en egen del i vilken man beskriver alla problem i Malmö (länk). Allehanda brottslig verksamhet har kommit som ett brev på posten. Men är det någon som ställer politikerna mot väggen för denna utveckling och skyller problemen på dem? Givetvis inte. Alla vet att den ökning i kriminalitet och brottslighet som skett är direkt knuten till den invandring man haft, men ingen törs säga det. I stället ska svenska medborgare invaggas i tron att det utopiska välfungerade multikulirelionssamhället är strax bakom hörnet, och att säga något annat är ”främlingsfientligt”.
Men det är dags att ställa politikerna mot väggen. Vi har nu facit, eller i alla fall början till ett facit, på hur bra det utopiska multikultisamhället med acceptans för allt och alla fungerar. Det finns inte ett enda berikarområde i hela landet som inte uppvisar liknande problem, och politikerna ska ställas till svars för detta. Strunta i medias skönmålningar, av deras utelämnanden av fakta, av att man döljer alla problem och enorma belopp man tvingas betala för att gömma problemen under mattan.
Men att ställa politiker mot väggen är svårt. Det är professionella ordbajsare, som byter vinkling, ämne och drar iväg på sin egen spelplan. Men det bästa vapnet mot detta är att kräva svar, och upprepa frågan i den mån de inte svarat. Gärna in absurdum, och helt enkelt kräva en konkret siffra eller en kostnad.
Här är ett typexempel på hur migrationsminister Billström totalt vänder på frågeställningen och på så sätt undviker och svarar med avancerat ordbajs, totalt skitsnack. Sedan och i slutet vänder han på frågeställningen så att man får bilden av att Petzäll vill göra systemet sämre och hindra de som självmant vill återvända. Hade Petzäll varit mer slipad hade han klippt Billstöm efter första svaret. Frågan Petzäll ställde var bra, men Billström svarade inte. Det borde Petzäll ha inriktat sig på och upprepat frågan, inte försöka dra debatten vidare. Petzäll sa t.ex. att det gällde flyktingar som ”inom något år” åkte hem på semester. Men Billström började snacka om ”senare skede i livet”, vilket var en avsiktlig förvrängning av frågan.
Alltså; genomskåda den här typen av rent skitsnack. Klipp politikerna vid fotknölarna och kräv svar, de är proffs på skitsnack och att slingra sig, alltså måste debatterna ner på ren fakta och grundnivå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar