De vet, men mörkar

Per Gudmundson sticker ut hakan och på SvD:s ledarplats skriver han; ”Brottslighet bland invandrare borde oroa alla partier”.

I artikeln refererar han både till lite halvgamla utredningar gjorda av BRÅ för sådär 5 år sedan samt nyare utredningar i våra grannländer.

Jovisst har Gudmundson rätt, det borde oroa alla partier, eftersom det inte råder minst tvekan om att invandrare är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. Saken är den att det gör det åxå, i synnerhet inom regeringspartierna, men man har valt att tysta hela frågeställningen.

Om någon tar upp detta problem slingrar sig politikerna som ormar och det vanligaste svaret är att, ”...man ska veta att det bara rör sig om någon promille av invandrarna som ägnar sig åt brottslig verksamhet.” Självklart är det sant, men det är rent skitsnack, eftersom ingen form av brottslig verksamhet kan tolereras, och överrepresentationen är stor. Men samtidigt som man låtsas som inte problemet finns, allokerar man massor med pengar till i ”socioekonomiskt belastade områden”, alltså förorter med många invandrare och stor kriminalitet. Vidare stärker man polisbevakningen av dessa områden, och har en hel förslagslåda både på hur man ska försöka lösa problemen, samt hålla det dolt för väljarna vilket problem det i själva verket är. Pengar är aldrig något problem. Det mest skrämmande är den gängkriminalitet som börjar frodas, och hur man ska komma till tals med den. Man ska tydligen som svensk inte bekymra sig om någon typ av brottslighet om den är knuten till invandringen, så enkelt är det och tidningarna som skulle kunna göra hur skrämmande reportage som helst, ser helt åt sidan eftersom det inte PK och dessutom strider mot de dekret man har. Med ”dekret” menar jag t.ex. tredje stycket ur Lilla Saltsjöbadsavtalet som lyder:” - Att under en tidsperiod av fem år systematiskt nedtona de negativa effekter som utpekande av speciell rastillhörighet vid brottslig verksamhet kan komma att ha för drabbade populationer.” Det var alltså på 80-talet detta skrevs, men det finns ingen anledning att tro att ej detta eller liknande dekret finns idag, vilket tidningarnas handlande är ett tydligt bevis på, och det har jag avhandlat tidigare.

Men nu har de svenska politikerna inom sjuklövern målat in sig i ett hörn. Att man har ”mörkat” problemen och kostnaderna för invandringen kanske man kan snacka sig ur, och det är man mycket duktig på. Men det är helt oförsvarbart att inte minska ner på invandringen idag, dels då det är helt uppenbart att det multikulturella samhället är ett rent misslyckande, vilket Merkel, Cameron och Sarkozy påtalat, och det finns hur många bevis som helst på detta både i nutid och historiskt. Det är en utopi precis som ett fungerande kommunistiskt samhälle, och kanske fungerar i teorin men inte i praktiken.

Det andra stora problemet är för politikerna att trycket på Sverige lär öka successivt, både som en följd av olika konflikter men även som ett resultat av att alla andra länder i Europa skär ner på sin invandring. Så även om man drastiskt kapar ner invandringen idag, återstår problemet med den illegala invandringen och de personer som olagligen befinner sig i landet och på nysvenska kallas ”papperslösa”. Dessa kan alltså bestå både av de som bara kommer hit för att leva här olagligen, och kanske försörjer sig på direkt brottslig verksamhet, samt de som avvikit efter ett negativt flyktingbeslut från Migrationsverket. Genom att inte komma till tals med detta problem skapar man en ökande svart sektor och Sydsvenska Dagbladet har nu en hel del av sin tidning i vilken man beskriver detta och kallas för ”Svarta Malmö”.

Så visst hr. Gudmundson, politikerna borde prata öppet om dessa problem, precis som man gör i våra grannländer. Pressen borde skriva om dem. BRÅ bör göra en ny utredning i synnerhet som inflödet av invandrare har varit mycket stort de senaste åren. Det är demokrati och yttrandefrihet, samt man må hoppas att BRÅ gör ett objektivt faktajobb.

Men eftersom politikerna inte varken kan tillstå att de gjort fel, och skäms för de problem som finns idag, fortsätter man oförtrutet att mörka hela problematiken. Eftersom man kontrollerar media, t.ex. med presstöd kan man tysta hela frågan och slå blå dunster i ögonen på medborgarna. Vad skulle t.ex. SvD tycka om att mista sina 59.5 miljoner man får i presstöd 2011? Demokratur heter fenomenet – medborgarna tror att det är en demokrati men i själva verket kontrollerar politikerna media och styr medborgarnas åsikter. Internet håller dock på att rasera detta korthus och den mycket obekväma sanningen håller på att uppdagas.