Escape from New York?

Det heter ju så vackert ”utanförskapsområden” på nysvenska. Vi ska tycka synd om de som bor där och man allokerar massor med pengar i socioekonomiskt stöd till dessa områden. Givetvis har man även en massa projekt för att försköna och hitta på saker i dessa områden och Järvalyftet är ett sådant exempel.

 

Men problemställningen kvarstår och blir bara värre. Att det var dumt att bygga dessa områden kan vi idag lägga till handlingarna. Till dessa handlingar kan vi även lägga att de var rena fuskbyggen. Det var 60-70-talsanda med slit-och-släng, inspirerat av de betongkomplex man byggde i DDR och inte konstigt alls, men en erfarenhet att lära av. Jag minns än idag en Västerortspolis som någon gång i slutet på 70-talet sa ”Åker man in i Tensta eller Rinkeby kommer man inte ut, det är så många larm att man bara åker från det ena till det andra.”

Men vad man de senaste åren är desto mer korkat. I stället för att sudda ut dessa områden. Jag menar inte bokstavligen, utan att man borde i stället för att samla alla problem, vilket uppenbarligen är invånarna som med den idiotiska EBO-lagen, har rätt att bosätta sig med personer från samma ursprung, och med samma språk och religion, se till att integrera de som kommer till detta land i stället för som nu sker, segregation till från Sverige autonoma områden. Vidare har man en annan idiotisk lag som stipulerar att barn har rätt till hemspråksundervisning. Kan någon förklara varför svenska skattebetalare ska betala för att barn i detta land ska kunna kommunicera på ett språk som man inte kan göra sig förstådd på i Sverige?
Men tillbaka till ”utanförskapsområden”, eller den nya typen av kriminaliserade ghetton de egentligen är. Man eldar upp bilar, det är nu så vanligt att media inte längre rapporterar om det, områdena har direkt kriminella gäng som har makten. Ambulanser och brandkår måste ha poliseskort för att våga åka in. Jag har faktiskt inget bättre ord än ghetton. Man kan kalla det för no-go-zoner, om man vill men skillnaden är minimal. Länk Avpixlat.

Vad har då skapat allt detta? Tja, en kombination av svensk naivitet, alldeles för stor invandring och att man tillåtit segregation är nog huvudanledningarna, som i sin tur kan delas in i mindre delar.

Men nu har vi alltså en socialdemokratisk regering, som samarbetar med de mest verklighetsfrånvända mupparna som skådats i dessa frågor och i svensk politik, miljöpartiet och vänsterpartiet. Man öppnar upp gränserna i det närmaste totalt, flyttar pengar från riktig flyktinghjälp i krigszonernas närområden till invandringen i detta land. Migrationsverket kan bara säga hur mycket pengar de vill ha så öppnar regeringen penningpåsen. Kommunerna kan av migrationsverket tvingas till att ta emot s.k. flyktingar baserat på migrationsverkets behov och tjänstemannabedömning. Helt emot grundlagens första paragraf, men det struntar man i.

Men man kan ju avsluta med en äldre man som enligt DN ”kämpar för sitt liv” (länk), eftersom han enligt polisen var på ”fel plats vid fel tid”.

Det var en gång en film som hette ”Escape from New York”. Av någon anledning undrar jag om vi inte börjar skapa massor med sådana områden i detta land.

Kanske vi kan få en lista på dessa områden om några år av polisen, så vi får reda på vilka områden som behärskars av yrkeskriminella, så att man inte behöver "kämpa för sitt liv".

Medias mur krackelerar

Idag kan vi lägga märke till hur media behandlar att en MP-tjänsteman dömts för narkotikasmuggling. Saken är den att jag struntar i sakfrågan. Har han gjort ett brott och avtjänat sitt straff är saken utagerad. Men det intressanta är hur media rapporterar saken.

Även fast vi nu pratar om en person som enligt lagen är dömd för ett brott, går man inte ut med vem det är och bilder. Låt oss nu skruva klockan tillbaka några månader, så kan vi dra oss till minnes hur media och då i synnerhet Expressen och Aftonbladet snokade i all information (lagligen och olagligen), för att på något sätt hitta något komprometterade när det gällde SD-politiker. Givetvis på alla plan, ju större rubriker med bilder desto bättre. Påhittade med skandaltolkningar för att skapa så stora rubriker som möjligt. Direkt olagligt smygfilmande i privatpersoners hem belönades med guldspaden. Rent förlöjligande på siter som IRM firade jättelika triumfer med rena lögner.

Så nu befinner man sig i något konstigt vakuum. Någon dam som heter Kajsa Ekis Ekman skrev en lång artikel på denna länk, med svävade jämförelser och kopplingar mellan alla ”ismer”, man kan hitta och SD. Man går som katten kring het gröt och kan liksom inte fatta att det inte handlar ett vitten om rasism, fascism, nazism utan om rent logiskt tänkande. Det har figurerat en massa trevande artiklar på samma tema och alla går ut på samma tema; förvirring, och trevande kopplingar mellan fascism, nazism, kapitalism och SD. Kopplingar med Maos och Stalins utrensningar och (v) kanske hade varit relevanta, men...icke.

 

Paradoxerna står som spön i backen. Samtidigt som varje sunt tänkande människa måste fatta att vårt lilla land inte kan vara en socialbyrå för hela världen, och att det till minst 90% inte riktiga flyktingar utan ekonomiska migranter, letar alltså pressen efter någon form av förklaring. Artikeln är ett utmärkt exempel på just detta. Motsägelsen ligger alltså i att mot all logik, vurmar alltså den nu sittande regeringen och media för att inte göra ett dyft åt problematiken och kostnaderna, samtidigt som man kliar sig i skallen och inte fattar det redan SD-väljarna gjort. Vi har enorma problem direkt orsakade av den invandring vi haft, både i form av kriminalitet, s.k. utanförskap, arbetslöshet och annat. Kostnaderna kan tydligen ingen beräkna. Bara det är ganska talande i statistikens personnumrens och databasernas förlovade land.

 

Det finns sannolikt statistik och avhandlingar på hur ofta en ko skiter, men ingen kan berätta om invandringen kostar 50 eller 150 miljarder per år. ”Svårt att beräkna” enligt Anders Borg i Riksdagen för några år sedan som svar på en direkt fråga.

Vår nya Societet

Jag har tidigare tjatat om att det är bara några ynka procent av de som kommer till detta land som är riktiga flyktingar. Men så är det, och vi tar emot riktiga flyktingar i form av kvotflyktingar, där vi tar emot flest av hela EU per capita. Men ändå, det är bara några procent av de som kommer hit. Resten är ekonomiska lycksökare som är ute efter att få en bättre levnadsstandard för sig och sina anhöriga.

Man drar rövarhistorier för migrationsverket, ljuger om sin ålder, var man kommer ifrån och annat. Men det enkla faktumet är att man avsiktligen låtit smuggla sig just till Sverige för att man vet att här har man både störst chanser att inte bli avslöjad och vidare har vi anhöriginvandring, och ett socialsystem som är byggt för att skydda och hjälpa svenska medborgare.

Men de svenska medborgarna som byggde upp det sociala systemet hamnar här till korta. Vi har skamligt låga pensioner och begreppet ”fattigpensionärer” har myntats. Sjukvården är usel och man måste betala för den. Tandvården likaså, och äldrevården är en ren skam i många fall. Fattigstugan man kunde se för äldre i Emil i Lönneberga är alltså densamma, men mer utspridd.
Men för att få gratis vård och tandvård finns en gräddfil – det är att vara ”papperslös” eller mer korrekt illegal invandrare, som enligt lagen ska avvisas.
Vi har även en stor arbetslöshet. Visst, man kan jämföra den mot andra länder och mena att den inte är så stor, men det hjälper föga. Trots detta plockar vi in massor med flyktingar och deras anhöriga och desperationen för att sätta dem i förvärvsarbete är stor. För vissa ”flyktinggrupper” ligger snittet på ca 10år innan de kommer i arbete. Det är alltså 10 års försörjning med bostad på skattenotan vi talar om. Hur det är med ”anhöriga” vet nog ingen, och jag vill inte heller veta.

Men vi har ju stor bostadsbrist. Priserna på lägenheter och hus skjuter i höjden. Det finns inte en dagstidning som inte har annonser på lyxbostäder för mångmiljonbelopp, och hela bostadsbristen har tvingat upp marknadspriserna. Ja, nu finns ju en massa företag som köper herrgårdar och annat och gör om dem till flyktingförläggningar, det finns massor av pengar att hämta på denna verksamhet eftersom migrationsverket strör pengar omkring sig i ren desperation. Varje ”ensamkommande flyktingbarn” ersätts med runt 1.3 miljoner per år.
Men som en ren följd av hela vansinnet är det givetvis så att man allokerar eller öronmärker bostäder för de som smugglats hit. Så om du är 25 år har stått i den kommunala bostadskön sedan blöjåldern och vill flytta från dina föräldrar – gör dig ej besvär. Vi har en ny societet! Här är en länk till GP.

Lite testande från Skärholmen?

Tapani Juntunen, som är moderat politiker i Skärholmen skriver i SvD att ”Det finns i huvudsak tre skäl till varför man vill migrera in i ett nytt land. För arbete, för studier eller för fristad.”. Artikeln går ut på att han efterlyser en tredje väg i politiken, där man ska begränsa anhöriginvandringen när man inte har råd med den rent samhällsekonomiskt. Vidare menar han att man måste gå från den nu kravlösa invandringspolitiken till en stramare hållning med krav på de som invandrar. Han menar någon form av samhällskontrakt mellan invandrare och samhället.

När man läser detta, med bakgrunden av att Reinfeldt ville att vi öppna våra hjärtan, två valperioder av Alliansstyre, samt en i det närmaste obegränsad invandring, undrar man om detta inte är vanlig ”probing” för att se vad som händer.
All måste ju inse att den förda invandringspolitiken är helt vansinnig, till stor skada för landet och en ekonomisk katastrof. Ingen vet vad invandringen egentligen kostar, men 100 miljarder/år lär inte vara något överbud. Bara migrationsverket ska enligt propositionen tillåtas öka från 23 till 34 miljarder. Vidare tar man pengar från den riktiga flyktinghjälpen i länder där det finns flyktingar och flyttar till migrationsverket. Synnerligen inhumant. Ökningen är alltså 8 miljarder viket är mer än man satsar på skolan, vården och äldreomsorgen. Ingen ifrågasätter dessa 8 miljarder.

Men artikelförfattaren missar en viktig sak. Han menar att de som kommer till detta land gör det för studier, arbete eller fristad. Det är inte så enkelt, men om vi räknar bort studerande, vanligtvis från andra länder i västvärden, finns det en gemensam faktor varför människor väljer flytta hit, det är för att få en bättre levnadsstandard inget annat. Kanske kommer en del för arbeta för denna levnadsstandard, men problemet är att vi har en hög arbetslöshet och i den mån arbete ger högre levnadsstandard arbetar man givetvis. Men det finns inte obegränsat med arbeten och politikerna skapar inga arbeten. Att ens nämna studerade från andra länder tycker jag dock är utanför spelplanen. Självklart ska vi tillåta studerande från andra länder att komma hit, det har inget med invandringspolitiken att göra. Svenska studenter åker till andra länder för att studera, det är inte utvandring eller migration.

 

Det är alltså bara en sak som är den absoluta huvudanledning till immigrationen till detta land och det är att de som kommer hit vill ha en bättre levnadsstandard.
Vi är ett litet land i norr, och det är föga trovärdigt att en person flytt hundratals mil, över dussintalet gränser, från en annan världsdel och sedan kan kalla sig för desperat flykting. Detta faller på sin egen orimlighet och dessutom vet vi att det kostar runt 100 tusen kr att bli smugglad till Sverige. På så sätt understödjer man både en inhuman flyktingpolitik, människosmuggling och orsakar stora skador för landet, om man är naiv nog att tro att det är flyktingar som kommer hit.

 

Artikelförfattarens stramare krav på de som invandrar och snack om samhällskontrakt är följaktligen rent larviga. Det är dags att stänga gränserna för alla som kallar sig flyktingar. Vidare har vi enorma kostnader och problem redan. Med gott samvete kan vi alltså även hänvisa riktiga kvotflyktingar till andra länder inom EU. Vi är alltså nere på kanske 5% av den invandring som sker idag, med full logik och med gott samvete. Vi behöver ingen arbetskraftsinvandring, vi har en stor arbetslöshet. Det lönar inget att jämföra arbetslösheten i andra länder med den svenska. Det är som att på sjukhuset trösta sig med att de finns åtskilliga på samma sjukhus som har värre plågor och värre sjukdomar. Att det är sämre ställt på andra platser eller i andra länder är inget försvar.

Nutiden mot presstöd

Funderade lite på det här med journalistik, papperstidningar och då i synnerhet den s.k. aftonpressen med skandaljournalistik. Till ett blogginlägg jag körde igår skickade någon denna länk som kommentar.

Det var alltså ordf. i Aftonbladets journalistklubb som ropade efter mer statligt stöd, och han skrev ”Men journalistik är inte vilken vara som helst. När den försvinner skadas hela samhället – och det är nu det händer. Inom kort kommer hela dagstidningar sannolikt att tvingas lägga ner.”.

Min invändning är att information är vilken vara som helst. Den är till salu och mer eller mindre påverkad av hur färsk och gällande den är. Sedan är det en fråga om vad medborgarna är intresserade av att läsa eftersom vi alla har olika intressen. Den tredje faktorn är finansieringen av de artiklar som skrivs.

Jag tror helt enkelt att det idag föråldrade sättet att skriva artiklar, trycka dem på papper och sedan distribuera sådana alster är döende av fyra skäl;

För det första är det en fråga om hur fort allt detta kan ske och trots att morgontidningar t.ex. jobbar hela nätterna på att distribuera tidningar till morgonen och prenumeranter, kommer man aldrig vara snabbare än internet. Detta blogginlägg är tillgängligt över hela världen någon sekund efter jag tryckt på ”publicera”-knappen.

Sedan kostar det ju att distribuera papperstidningar, antingen till folks brevlådor eller till de som under dagen ska sälja dem. Detta sitter givetvis på tidningspriset, och distributörer och bilkostnader måste betalas av någon.

För det tredje är det knappast miljömässigt försvarbart att köra runt med bilar i de tidiga morgontimmarna och dela ut tidningar.

För det fjärde har vi problemet med överproduktion. Om man trycker en tidning på papper har man ingen aning om hur många exemplar som kommer att säljas, t.ex. i dagligvaruhandeln eller hos pressbyrån. Alltså har man en kostnad för överproduktion i alla de fall man tryckt upp för många tidningar.

Eftersom jag varje dag pendlar en sträcka ställer jag mig frågan hur många yngre som läser morgontidningar eller kvällstidningar. Svaret är verkligheten mot de som drömmer om journalismens och de tryckta papperstidningarnas nostalgiska paradis. Visst, det finns några äldre som sitter och läser papperstidningar, men de är en utdöende skara. Det som inte kan ses på surfplattan eller mobilen är inte värt att ha, och definitivt inget man vill betala för.

Så det behövs inget statligt stöd. Tiden har sin gång och skandalblaskorna kommer dö. Ingen kommer sakna dem. Något längre än dagstidningarna kommer kanske veckopressen leva, men det är bara en tidsfråga innan allt papperstryckt faller för tidens lieman.

Men det behövs inget som helst presstöd, för att styra medborgarna eller andra påhitt för att hålla nostalgiska saker under armarna. Journalisterna skriker efter mer syre när näsan hamnar under vattenytan´, vilket kallas presstöd. Varför finns det och varför ska medborgarna via skattesedeln betala för något de inte vill ha?  

Välkomna journalister till 2014! Och till Internet!

Inhuman flyktingpolitik

Detta var det dummaste jag läst på länge (länk).

De s.k. flyktingar som lyckats komma till detta land har smugglats hit över dussintalet gränser, hundratals mil, från en annan världsdel, och ovanpå allt betalat runt 100.000 kr för denna transport.

Genom att stödja denna verksamhet understödjer man flyktingsmuggling och smugglarna, samt lurar de naiva medborgare som tror att det rör sig om riktiga flyktingar. Minst 90% av de som själva kan ta sig till detta land är inget annat än ekonomiska lycksökare, och varje ansvarstagande politiker borde fatta att så är fallet. Detta i synnerhet som man nu välkomnar ”anhöriginvandring” vilket gör det ännu mer attraktivt att sända hit ankarpersoner, och i synnerhet ”ensamkommande flyktingbarn” med rövarhistorier för migrationsverket.

Att ovanpå detta allokera pengar från riktig flyktinghjälp som sker i krisområdens närområde, till ”flyktingmottagande” av de ekonomiska migranterna är inget annat än rent vansinne och inhumant. Bistånd ska gå till de som lider nöd och i detta fall till att hjälpa riktiga flyktingar, inte till ekonomiska migranter som själva valt att smugglas hit för att få en bättre levnadsstandard.

Det ska bli mig ett stort nöje när regeringen faller och budgetpropositionen fälls av riksdagen. Sådana här dumheter kan inte en enda sunt tänkande person acceptera. Ånyo; varje ”ensamkommande flyktingbarn” som smugglats hit kostar svenska skattebetalare minst 1.3 miljoner per år. Hur många riktiga flyktingar som lider brist på mat, vatten, tält, mediciner och annat kan det hjälpa i trakterna där IS härjar kan man hjälpa eller rädda livet på för detta belopp?

Tabloidohyra

Det var en gång när det skrivna ordet hade stor betydelse. Man skrev brev med reservoarpennor och det som stod i tidningarna gällde som sanningar. Journalisterna kanske skrev åsikter men då framgick det att det var deras egna, och detsamma gällde givetvis artiklar personer skrev.

Men Aftonbladet och Expressen i synnerhet har sedan länge gått bort från sanningens stig, sannolikt för att man haft order från ovan men även för att man balanserat mellan sanning och ren lögn genom att överdriva och förvanska på anständighetens rand. Man har även gått över gränsen massor med gånger men kunnat gömma sig bakom pressfrihet och det enkla faktum att ingen utsatt kan åtala dem eftersom ingen privatperson med normal ekonomi kan utmana en stor tidning, i synnerhet som lagstiftningen hamnar i en gråzon. Vidare kan man anföra att saker är av stort ”allmänintresse” och på så sätt legalisera rena skandalrubriker och rena lögner.

Men under åren han man klarat sig på att köra skandalrubriker och komma med avslöjanden. Public Service som det så vackert heter hade monopol på sanningen och tillhandahöll fakta, information och utbildning. Men så kom satellitkanaler och framför allt internet. All information och propaganda kunde ifrågasättas och diskuteras. Monopolet på top-downinformation var brutet. För att upprätthålla skenet av att tidningarna tillhandhåller information, gavs möjligheten att kommentera artiklar. Undertecknad var så naiv att jag trodde att om man håller sig till kommenteringsreglerna (och jag hade ingen anledning att avvika från dessa), kommer en kommentar att bli publicerad. Så var inte fallet, och tidningarna raderade skoningslöst kommentarer, samt även blogglänkar (trots att man inte har det publicistiska ansvaret för dessa). När trycket blev för högt anlitade man ett externt företag för att hålla skarprättarens yxa, Interaktiv Säkerhet AB som garanterat täljde guld med fällkniv.

Men därefter har en helt alternativ informationskanal öppnat sig. Vi som gav upp kampen startade egna bloggar, eller även tidningsliknande hemsidor med information som inte togs emot nådigt. Det var ”hatsidor”, ”rasistsiter” och med en massa tillmälen som egentligen inte var relevanta. Man försökte och försöker utmåla all information som inte kommer ovanifrån, d.v.s. från klassiska nyhetsmedia som farlig och att det är rasister bakom som egentligen har en dold agenda och försöker lura på läsarna felaktiga åsikter. Man skapade även anti-siter som skulle svartmåla alla siter, åsikter och SD-politiker efter bästa förmåga, ett typexempel på en sådan site är Inte Rasist Men (IRM).
Ett annat exempel är när Expressen skickar ut sin ”grävagrupp” för att smygfilma folk i deras hem och man lägger ut dessa filmer på internet. Man har samarbetat med straffade vänsterextremister och använt sig av helt illegala metoder, men man belönas med Guldspaden.

Men nätets makt är stor. Allt politiker försöker mörka, och trots alla nya PK-ord, PK-journalistik och antisiter, med Sveriges tredje största parti i Riksdagen, är det omöjligt att lägga på locket längre och helt enkelt försöka manipulera medborgarna som varit legio sedan 40-talet.

 

Så om Expressen går i graven, kommer jag inte gråta en tår. Tvärtom; jag tar en whisky och gläds åt att landet befriats från tabloidohyra.