lördag 12 september 2015

I nysvenskans träsk

Tänk en gång i tiden fanns det bara utlänningar. Kom man från ett annat land var man utlänning.
 
Sedan fick någon PK-tankesmedja för sig att det inte alls skulle heta utlänning. Detta var sannolikt orsakat av att prefixet ”jävla”, ofta användes. Det begav sig sannolikt på 70-talet, och denna tankesmedja krystade fram ordet ”invandrare”, vilket i allas öron var rent larvigt. Detta eftersom det innebar att de vandrat hit, vilket varken hade med saken att göra eller var direkt felaktigt. Men detta då nysvenska ord lanserades och trummades in i folkhemmet av Sveriges Television, som alla hade som enda val att titta på och snart hade man lyckats få folk att börja använda det.

Men precis som tidigare dök något 10-tal år senare det förhatliga prefixet ”jävla” upp igen. Ve och fasa för samma tankesmedja. Sannolikt gick man nu bet på att hitta på nya ord och politikerna valde en lite annan väg. Den som på något sätt nämnde denna förhatliga ordkombination gjorde sig skyldig till ”agg”. Men tankesmedjan kom senare på ordet ”migrant”, vilket utgjorde någon form av folkpartilösning mellan immigrant och emigrant. Lite obestämt alltså, om personerna i fråga lämnat något eller kom till något.  Det fiffiga med detta ord är att man kan koppla det med passande saker som ger tillhörighet, och vi ser nu snart i vartenda gathörn ”EU-migranter”, vilket innebär att de inte alls är tiggande zigenare (förlåt ”romer” ska de heta, enligt samma tankesmedja), utan migranter som är en del av den Europeiska gemenskapen, som vi åxå är med i.
På så sätt ska svenska medborgarna visa acceptans och känna medlidande för de som är en del av denna stora gemenskap.

För att komplicera hela bilden ytterligare dök ett gammalt ord upp; ”flykting”. Den riktiga definitionen (enligt mig), är att det är en person som desperat flyr, vanligtvis från ett område där det råder krig eller annan väpnad konflikt. Flyktingar har alltså desperat flytt till närmsta land eller till ett område där säkerhet för liv och lem finns, och med ett minimum av förnödenheter.

Men nu dök det helt plötsligt upp flyktingar i Sverige. Mycket märkligt må man tycka eftersom vi är långt borta från olika konflikt och krigszoner. Man behöver knappast vara raketforskare för att fatta att dessa personer avsiktligen låtit sig smugglats hit för dyra pengar och inte alls är flyktingar. Det är klart att de är beväpnade med en påhittad historia om varför de ska klassas som flyktingar. Alla fattar väl att det inte duger med att komma till migrationsverket och berätta att man hört att man får gratis bostad, försörjning och har det bra och sedan får halva släkten komma och åxå blir försörjda och får det bra. En tårdrypande historia ska det vara, helt klart.
 
Men det enkla faktum att man valt att smugglas just till Sverige och betalat pengar för det, diskvalificerar en person som flykting. Man har inte desperat flytt hundratals mil, betalat människosmugglare, rest över dussintalet gränser, och från en annan världsdel. Det är en ren omöjlighet om man ska kalla sig flykting, man är och förblir en ekonomisk lycksökare och en illegal immigrant, dito invandrare, eller utlänning på gammaldags svenska.

Men det mycket sorgliga i hela denna historia är att det finns kanske 60 miljoner riktiga flyktingar som lider nöd och många av dem finns i flyktingläger. För dem gör vi mycket lite och UNHCR har slut på pengar för att ge just dessa personer hjälp och vad de behöver för att överleva. Allt emedan sjuklöverns politiker försöker trumma i oss hur synd det är om de som lyckats och haft pengar att betala smugglarna för att kunna få transport sig just till vårt lilla land i norr.

Så mot den bakgrunden blir jag rent kräknödig när jag hör om de stackars ”ensamkommande flyktingbarnen”, och av att man tar från den riktiga biståndsbudgeten för att finansiera den sanslösa immigrationspolitiken. Allt under en falsk flagga av medmänsklighet och humanism givetvis, eller varför inte några bilder på en 3 åring som drunknat? Det funkar rent medialt, medan ihjälsvultna barn i Afrika eller våldtäktsscener, på nyss av Boko Haram sålda småflickor, lyser med sin frånvaro.
Här kunde ju historien vara slut, men låt mig gissa vad som kommer att hända snart när ordet ”flykting” är totalt urholkat. För det första är det ju så hemskt synd om de ”flyktingar”, med svenskt medborgarskap, som slåss med IS, men sedan kommer tillbaka. Så vi har alltså personer som först smugglats hit, dragit lögner för migrationsverket, sedan rest tillbaka till området det först ”flytt” från, och sedan återvänt hit igen eftersom de vill vila upp sig lite efter att ha stridit med IS. Alltså de som enligt Mona Sahlin är en sorts ”offer” för militant islamism och behöver hjälp och stöd med svenska skattepengar.

Men vad ska vi kalla de som kommer hit och menar att de är flyktingar? Sedan, antingen med rykande färskt PUT eller svenskt pass åker de tillbaka till just det område de flytt ifrån, i värsta fall för att slåss med de muslimska terroristerna? I pressen heter de i alla fall ”svenskar” om de har ett svenskt pass från ett Cornflakespaket. ”Jo-jo-terrorister” med svenskt bekvämlighetspass, vore mer korrekt.
Men sedan har vi alla som kommer hit för en bättre levnadsstandard och hade lyckan att kunna betala flyktingsmugglare, alltså runt 95 % som kommer hit och kallar sig flyktingar. Det är ju bara en tidsfråga innan orden ”flykting” och ”migranter” blir helt urholkade eftersom svenskarna börjar fatta hur det fungerar. Det blir alltså dags för PK-politikernas tankesmedja att skapa en beredskap för detta med ord som lurar svenskarna ånyo.
Här kommer några förslag på de ekonomiska lycksökarna från andra länder: Vad sägs om ”Värdetillförare”, ”Etikberikare” eller kanske ”Framtidsbringare”? Muslimer kan ju få heta ”Trosambassadörer”, eller ”Levnadstolkare”.

1 kommentar:

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

Vi får väl börja lägga till prefixet så det blir jävla flyktingar. Då kommer nog snart nya direktiv och ett nytt snyft-ord.