Mot ett rättslöst samhälle?

En gång i tiden när jag växte upp hade man respekt för polisen, de fångade och lagförde brottslingar så att de blev bestraffade enligt då gällande lagar. Polisen hjälpte även medborgarna och poliserna var som de själva en gång kallade sig ”samhällets skyddsombud.”

Egentligen har min bild av den enskilde polisen inte ändrats, jag är övertygad om att varje polis försöker göra sitt jobb och det han eller hon åläggs på bästa sätt, och efter bästa förmåga. Men nu pratar vi alltså om personer som beordras att stå vid vägkanten och bötfälla personer som kör några ynka km/h för fort, eller druckit en pilsner och detta för en lön som är en ren förolämpning. Ovanpå detta får de säkert ta en massa skit från medborgarna. Man undrar hur ofta en polis vid vägkanten får höra;” - Stick och fånga några riktiga bovar i stället för att stanna mig.”
Tänk dig nu polisen situation, fullt medveten om relevansen i kommentaren men beordrad till att stå vid vägkanten. Det finns inga kommentarer och man är beordrad till att jaga pinnar och lösa lätta s.k. brott som att just sätta dit fortkörare, ofta helt utan relevans och med det enkla faktum att ingen skadats, inget har hänt, men ändå ett lagbrott.

Så hur ser samhället ut idag? Bilbränder, handgranater, gängkriminella, sexualbrott, våldtäkter, narkotikahandel, utanförskapsområden, mord, skottlossningar, stenkastning på utryckningspersonal och mycket annat. Vi har kriminella ligor från Östeuropa som härjar, tiotusentals ”papperslösa”, d.v.s. personer som olagligen finns i landet (och med regeringens goda minne), Marockanska gatubarn, hitresta tiggare snart i vartenda gatuhörn.
I denna stund sitter ett antal personer som inte har asylskäl och demonstrerar på Norra bantorget, och hade dessutom fräckheten att närvara i Riksdagen.

De enskilda poliserna gör säkert så gott de kan enligt de instruktioner och order de har men felet ligger hos politikerna och polisledningen.

Personligen skiljer jag på två olika typer av brott; den första är när det hänt något, någon har skadats, något har tillgripits en skada har skett eller liknande. Den andra typen betraktar jag som rent sekundära d.v.s. något kunde ha hänt men har inte gjort så. Visst, någon kunde ha hänt men så har bevisligen inte hänt. Ett typexempel är fortkörningar, några spikar upp hastighetsbegränsningar på skyltar och sedan ska bilisterna få nära-döden-upplevelser om man kör några ynka km/h snabbare. Man spikar upp 1.750 plåtpoliser över landet, ofta på ställen det är helt irrelevant vilken hastighet som står på skyltarna. Det finns tillstånd att söka för allt; dansevenemang, offentlig tillställning, midsommarfirande, valborgfirande, allmän sammankomst. Att ha sammankomst där alkohol erbjuds är bara att glömma.

Hur ska man mot denna bakgrund förvänta sig att medborgarna respekterar lagar och förordningar?

Man har nu urholkat svenska medborgares tilltro till hela rättsväsendet. Effektivt, med flumpolitik och en inkompetent polisledning.

Vad kommer att hända härnäst? Medborgarna kommer att ta lagen i egna händer? En våldtagens far tar en våldtäktsman av daga då polisen helt sonika valt att lägga ner utredningen. Medborgargarden?
Det skulle inte på något sätt vara förvånande, i ett perspektiv på några år.