Stå upp för Sverige

Yttrandefriheten i Sverige är minst sagt hotad. Vi har en lagstiftning som gör det möjligt att åtala den som startar en FB-grupp. Personen blir sedan ansvarig för de inlägg som görs, vilket är fallet med FB-gruppen ”Stå upp för Sverige”. Den som är admin står nu åtalad för kommentarer som gjorts i denna grupp.

Det är inte så länge sedan Expressens vidriga murvlar anlitade Reasearchgruppen  för att göra rena databrott och olagliga smygfilmanden men som renderade i guldspaden. 

Vi pratar om ren censur och ren desperation av att inte kunna åtala de som gjort inläggen. Man åtalar alltså admins. Orimligheten i detta talar för sig självt; för det första snackar vi om en sida med 250.000 inlägg per månad, och för det andra en mycket vag lagstiftning om var HMF är, innebär eller var gränserna går. Är t.ex. kritik mot islam HMF? Är islam en folkgrupp? Är kristendom en folkgrupp?

Nu har man alltså åtalat den som är admin för Stå upp för Sverige, Patrik Markström för HMF, för det andra skrivit och det vaga brottet HMF.

Visst, han är admin men han har inte skrivit inläggen. Vidare måste man fatta orimligheten i att ha en person ansvarig för att censurera (på vaga grunder), 250.000 inlägg per månad.

Det är rent vidrigt att ett land där yttrande och pressfrihet råder behöva få kännedom om rättsfall som detta. Slutsatsen blir alltså att det inte finns yttrande och pressfrihet, trots att det är inskrivet i grundlagen. Man letar i desperation efter ansvariga för kommentarer och inlägg som inte passar och åtalar admins.

Vi vet ju sedan ett antal år att juristerna är politikernas spratteldockor. Polisen likaså; det är viktigare att vara PK än att gå ut med ett relevant signalement för att få fast en brottsling.

Nu vill man tysta internet, och allt som inte är politiskt korrekt ska tystas. Är det någon annan än jag som får vibbar kopplade till DDR, Sovjet, Venezuela, Kina, Kuba och Nordkorea?

Om nu Partik Markström döms har vi ett prejudikat. Ett rent prejudikat på att det inte finns yttrande- eller tryckfrihet i detta land.

Vi har tidigare sett hur t.ex. Peter Springare har tystats. Man kan bara konstatera att detta är inte ett land där medborgarna får uttrycka sina åsikter. Man får inte ifrågasätta politikernas handlande eller konsekvenserna därav. All kritik mot migrationspolitiken är rasistisk. Vi små medborgare ska titta på SVT och glädjas åt vem som kan åka skidor snabbast. Kanske ta del i hur man lagar kulinariska maträtter, eller varför inte glädjas åt muslimska böneutrop i våra städer.

Multikultin känns liksom som en befriande del av detta land. Ja, kanske till den dag du råkar bli dödad av en kula från gängkriminaliteten, en handgranat, eller ihjälkörd av en lastbil på Drottninggatan. Hoppsan och olycksfall. Eller våldtagen en kväll på vägen hem. Rent berikande, eller hur? Multikulti!