Information eller propaganda

Tänkte bara blogga lite runt det här med propaganda. Det är egentligen ett himla intressant ämne. Historiskt sett de senaste hundra åren har vi varit utsatta för propaganda. Och det vore bara banalt att tro att så inte är fallet idag. Man vill alltså påverka medborgarna åt ett visst håll, få dem att instämma med vissa värderingar eller åsikter, av olika skäl.

Historiskt om man tittar tillbaka i tiden är det med propaganda som med musik, ju äldre den är ju löjligare blir den. I början av historien, kanske 100 år sedan eller så var det skrivna ordet och nya medier såsom bio och annat sanningar, och det som visades var bara fakta. Sedan drev hela historien mer mot att man måste visa konsekvenser, förlöjliga andra o.s.v., detta i kombination med att man designade saker på ett tilltalande och vackert sätt för att på ett konstnärligt sätt tilltalade målgruppen. Vad jag menar är t.ex. affischer med leende Mao som går bland bönder, eller en stolt arier som håller i ett gevär och ser frisk och stark ut.

Under 70-talet upptäckte man (i alla fall här i Sverige) att det gällde att ’informera’ medborgarna med en kombination av vi-känsla, natur och ansvarstagande, och SvD’s redaktion har ett typexempel på denna URL: http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=9546
Temat givetvis vi vet vad som är bäst för dig lille medborgare, för din egen skull. Staten och myndigheter är till för dig och detta måste du veta. Idag kallar man det Sveriges ”DDR-TV”, men det var det inte då.

Så, var är vi då idag? Tja, det finns fyra grundregler för propaganda idag:

1. Du måste övertyga tittarna om att det du tillhandahåller är fakta. Alltså är det en fördel om programmet/kanalen heter just Fakta, Utbildning, eller är opartiskt. Typexempel är hela Public Service, TV4 Fakta, Utbildningsradion, Faktakanalen, o.s.v. En kanal med ett sådant namn kan ju inte göra propaganda eller hur?
Tuggade lite med en tomte på nätet som hävdade att Al-Jazeera tillhandahöll opartisk information.

2. Andra grejen är lite svårare. Det handlar om val av personal. Himla sofistikerat men ändå tydligt, och detta är plockat från Public Service: Nyhetsankare (se regel 1), ska vara av utländsk härkomst, prata klockren svenska, vara kvinnor och vackra. Syns inte din bild i rutan, må du bryta på något språk så det ibland kan bli svårt att förstå. Sportnyheter ska förmedlas av kvinnor.Jag har givetvis inga som helst åsikter om personers yrkesskicklighet eller så, men man kan ju inte låta bli att observera vilka regler/acceptanskriterier som gäller.Javisst, multikulti, och jämställdhet.

3. När brottslighet rapporteras: Koppla aldrig brottslighet i Sverige med invandring, eller invandrare. Att ens påstå att brottsligheten och vissa typer av brott är vanligare bland folk med invandrarbakgrund är direkt tabu. Gäller även de fantastiska ”Miljonprogram”-byggnationerna som Tensta, Rinkeby, Rosengård m.fl.

4. Mängden information man tillhandahåller är av stor betydelse, och återigen gäller detta Public Service. Nyligen har kriget mellan Hamas och Israel avslutats. På vilken sida Public Service stod är uppenbar mängden ”information” i samma riktning. Alltså, vill man ge bilden av att Palestinierna hade rätt, gäller det att visa så mycket som möjligt av döda barn, gråtande mödrar, sönderbombade hus, information om förstörda FN-anläggningar, sjukhus, o.s.v. i Gaza. Att raketer dimper ner i Israel må nämnas, men bara som perifer information.


Käre medborgare, om du lever i tron att du inte är utsatt för propaganda, må du fortsätta göra det. Du tvingas ju betala för opolitisk och korrekt information från Public Service eller hur?