En gång för länge sedan sa en kompis, som just börjat plugga juridik att ”juridik är konsten inte att ha rätt, utan att få rätt”. Jag har funderat en hel del på detta uttalande, och det är tyvärr helt riktigt. Som jag ser det är ska lagboken vara en återspegling av svensk moral och etik. Det som är emot svensk moral och etik ska vara straffbart. Men det kommer alltid finnas en skillnad mellan detta och verkligheten. Lagar skriv även för att försöka påverka medborgarna i en viss riktning och man ger direktiv till domstolarna om vad man kan vara slapphänt med, respektive vad som ska bestraffas hårt på straffskalan. Det sistnämnda leder till en bristande respekt för lagen eftersom man för det första i mångt och mycket omyndigförklarar den enskilde medborgarens kapacitet att bedöma en situation, eller man har stiftat en lag (eller bestraffar), en sak hårdare eller mindre än vad en normalfuntad svensk tycker är lämpligt. Andra faktorer kan påverka straffen, t.ex. läste jag att man förra året beslagtagit uppemot 18 ton khat, och problemet var att fängelserna är överfulla. Alltså, snackade man om att sänka straffen för smuggling av khat. Detta emedan man sannolikt ser lika hårt som tidigare på odling av lite marijuana som tidigare. Man anpassar alltså straffen efter det aktuella ”läget” och vad politikerna ger för instruktioner. Politikerna är ju folkvalda och stiftar ibland rena idiotlagar antingen baserade på direktiv från EU, eller i vilken riktning de vill driva medborgarna.
Men den ultimata dumheten heter DO, diskrimineringsombudsmannen, en ”ombudsman” som betalas av skattepengar för att skydda grupper från diskriminering. Detta har nu blivit en inkomstkälla för en viss grupp som anser sig diskriminerad, och svenska skattebetalare betalar för detta. De har alltså större rättigheter än svenskar eftersom de få juridiskt stöd omedelbart, och som alla vet kan svenskar inte bli diskriminerade. Att t.ex. ropa ”jävla zigenare” är åtalbart, emedan om en berikare ropar ”jävla svennehora” är det fullt lagligt.
I UNT kan vi läsa om ett exempel på hur det kan gå till, där en näringsidkare bad två kvinnor avlägsna sig från hans konditori. Med DO i häcken, är det bara för den stackars näringsidkaren att betala några tiotusen till de stackars damerna. Sannolikt mer än vad en svensk kvinna kan inkassera efter att ha blivit våldtagen av en berikare.
Exemplen är många, men pressen skriver givetvis inte i klartext vad det rör sig om. Jag skrev för drygt sedan vecka detta: Igår gick min son i yngre tonåren i ett shoppingcenter för att köpa kläder. När han kom hem berättade han för mig vad som hänt. Det var några damer med stora kjolar som åxå gick i klädaffärerna. Han sade ”… i varenda klädaffär de gick in i tjöt stöldlarmet när de var på väg ut. Sedan kom personalen, och det blev ett stort tjafs och skrikande som slutade med att damerna med de stora kjolarna skrek ’rasist’.”
Så nu är det faktiskt så att vi svenskar är diskriminerade i vårt eget land. Men vi har politiker som gällande denna ”diskriminerade” befolkningsgrupp, hävdar att de kommer att börja förvärvsarbeta och betala skatt, de kommer att integreras och liknande. Det är bara att gratulera till någon form av verklighetfrånvändhet. Nämnd befolkningsgrupp kom till Sverige under Gustav Wasas styrelseår. De har inte, vill inte, och kommer inte integreras i det svenska samhället. Det är bara att fatta Ullenhag – deras kultur och regler står nämligen över våra, och det är anledningen till att inte integreras eller assimileras. Vi snackar om ca 500år.
Ok, ovan vägde jag orden på guldvåg för att inte bli åtalad för rasism, så det är bara att läsa mellan raderna. Men eftersom man från denna befolkningsgrupp anser att jag som svensk har en lägre ”status” än de än de anser jag det vara rasism. Jag har dock ingen ”ombudsman” att gå till, och det har inte näringsidkaren i Tierp heller.
Nej, jag är inte rasist, men personer som anser sig ha rätt utnyttja mig genom den svenska naiviteten återspeglad i lagstiftningen genom DO, och verkligheten som uppenbarligen föreligger, har jag ingen respekt för. Den dag de försöker assimilera sig och inte anser att deras kultur och värderingar står över mina ska jag acceptera dem. Men landet heter Sverige - än så länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar