Sverige ska ställa upp och stödja demokratirörelser. Tja, det är lite paradoxalt, här I Sverige har vi censur på saker som inte är politiskt korrekta. Detta genom företaget Interaktiv Säkerhet AB i Varberg, som har direktiv på vilken information som får publiceras på Internet, via massmedia. Jag har avhandlat detta ett antal gånger så jag finner ingen anledning att fördjupa mig här om detta. Men att mot den bakgrunden snacka om att spendera pengar till demokratifrämjande rörelser, samtidigt som man avsiktligt begränsar yttrandefriheten, som är grunden för demokrati, här i Sverige är minst sagt sjukt.
Men nu är det tydligen så att Gunilla Carlsson anser att vi i Sverige har den mest utvecklade demokratin och ska vara. En exportvara, i form av bistånd, hjälp till andra länder som inte klarar sig själva, och inte fattar hur det ska fungera.
Här har vi ett mentalt problem som svenskar. Det har sitt ursprung i det svenska folkhemmet, och därefter i Olof Palmes (OP) politik. Saken var ju den att han menade att Sverige var världens föregångsland och alla länder skulle annektera den svenska modellen. Problemet var ursprungligen att vad OP inte fattade var att världen är mycket större än lilla Sverige och att det finns massor av olika kulturer, religioner, sätt att leva, åsikter samt förutsättningar. Nu verkar det som Gunilla Carlsson är någon kvarleva från OP:s tid och tankegångar, och man ska tydligen stödja subversiva verksamheter i länder man upplever som ej demokratiska, för att få in dem på rätt spår enligt svensk måttstock. Mitt meddelande är att detta är en verksamhet som är mycket farlig och avser pracka på länder ett styrelsesätt som inte kanske passar länderna. Demokrati har i vissa länder stora nackdelar, eftersom en majoritet beslutar över en minoritet. Om de demokratiskt valda personerna inte tar sitt ansvar för hela befolkningen utan bara för majoriteten riskerar man mycket allvarliga konsekvenser.
Det finns t.ex. ett land som heter Kina, och det är inte ett demokratiskt land. Det är ett land med en helt annan kultur och ett helt annat tankesätt än vad vi svenskar kan föreställa oss. Kina har 144 gånger större befolkning än Sveriges, och är 21 gånger större till ytan med olika befolkningsgrupper, religioner och andra faktorer.
Nu är alltså inte Kina en demokrati, och ska kanske med biståndsministern behöva omformas till en sådan. Det betyder alltså kanske att man ska stödja personer i Kina på olika sätt vill att Kina ska bli en demokrati. Problemet är bara det att vi, baserade på svenska värderingar och förutsättningar, inte har en aning om hur det fungerar i Kina, och att omforma detta land till en demokrati kan mycket lätt leda till inbördeskrig, folkmord och enorma problem. Landet är och har varit en diktatur, och som jag ser det är det de kinesiska ledarna som bäst är skickade att styra detta land, och bestämma om man vill införa demokratiska val och i vilken takt. Det har vi inte med att göra.
Som svensk och arbetande i Kina för många år sedan, har jag aldrig skämts så mycket för mitt svenska medborgarskap som den dagen statsminister Ingvar Carlsson var på besök och proklamerade i sitt tal att Kina borde sluta med avrättningar.
Problemställningen är givetvis densamma i många andra länder, och vi som litet skitland på världskartan inte ska blanda oss i det vi inte har med att göra, och leva i någon form av demokratihybris eller agera världsmissionärer av detta styressätt. I synnerhet som man själv inte har rent mjöl i påsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar