lördag 18 februari 2012

Hvad äro en "dongel"?

Svensk politik kännetecknas av ett antal likriktade politiskt korrekta personer. Alla står i samma båt och älskar det multikulturalistiska samhället. Problemen blundar man för, mord, våldtäkter, narkotika, gängkriminalitet knutet till invandringen, finns bara inte. Ej heller alla kostnader eller problem. Dessa förtigs, nedtonas eller tillåts inte.

Lite integrationsproblem, eller vi kan bli bättre på integration, acceptans, eller tårdrypande historier heter det i riksdagen. Maria Ferm vinner någon for av pris på det sistnämnda i riksdagen, emedan andra politiker ägnar sig åt rent verklighetsfrånvänt svammel.

Men en "dongel" vad är då det? Jo, som alla vet en liten manick som ansluter till det övergripande nätverket utan att ha den minsta egna selektions eller tankeförmåga. Allt som kommer från ovan kanaliseras via en dongel.

Just därför är just denna benämning utmärkt på alla PK-journalister och artikelförfattare som inte tänker, har  egna åsikter utan bara förmedlar det politiskt korrekta. Artiklar med lyckan på flyktingförläggningar, om hur duktig Muhammed är, om hjärtklappningen man får vid främlingsfientlighet, om det fina med det multikulturella, o.s.v. pressen bara dräller av detta. Därför har Ni förtjänat beteckningen "dongel", för det är vad ni är, en liten manick som bara kanaliserar det som kommer från ovan utan att tänka själva eller selektera information och vara kritiska. Dongeln ser inte att hårddisken rasade strax intill, och det bekymrade den inte, den jobbade på med att förmedla information från ovan. Men när hårddisken rasade slog det ut givetvis operativet som i Malmö, men det bekymrar inte dongeln som tappert jobbar på med att rapportera bara saker från ovan.  PK-journalister, ni är donglar.

1 kommentar:

Janne sa...

Jag undrar om det inte ännu mer är politikerna som är donglar under journalisterna och proffstyckarna. En politiker (från något av de sju partierna med "rätt" åsikter) vågar idag inte säga eller stå för något som proffstyckarna i media skulle kunna tänkas såga. Mediatyckarnas makt är nästan oinskränkt. En politiker kan aldrig göra en mediatyckare arbetslös. Men media kan avsätta en politiker när som helst. Och det inträffar flera gånger varje år. Nu är det klart att man inte vill ha ett samhälle där politiker inte granskas. Men man kan konstatera att vi istället - i media - fått en likriktad åsiktdomstol som alla, inklusive politikerna, är skyddslösa mot. Vårt medieklimat är visserligen under lång tid skapat genom politiska beslut och tillsättningar, men nu lever den sitt eget liv och kommenderar sin forna husse.