Hur feodalsamhället föll, del 2

Forts.

Det första man måste ha klart för sig är att det inte finns objektiv information och fakta. Det är en mycket viktig grundprincip. Att som nyhetsmedium påstå att man tillhandahåller opolitisk, opartisk, information, fakta och utbildning är alltid en ren lögn. Vad som är just detta är helt beroende på vad man har för åsikter. Samtidigt är det givetvis för varje nyhetsmedia helt uteslutet att påstå att man tillhandahåller propaganda och egna eller andras åsikter. Ingen lyssnare/tittare/läsare vill ha eller veta att man får propaganda och givetvis inte betala för sådan. Det innebär att alla nyhetsmedia över hela världen, Nordkoreanska, Amerikanska, Kubanska, Iranska, Israeliska…ja, faktiskt alla hävdar att de tillhandahåller information och fakta.  Vad som är fakta är alltså direkt subjektivt, och tror du att Public Service i Sverige skulle vara det enda media i världen som både påstår sig tillhandahålla fakta och gör detta är du (ursäkta ordvalet), dum och rent naiv. Men givetvis är det fundamentalt att från Public Service och andra svenska medier påstå att det man tillhandahåller är fakta och information. Som sagt ovan vet lyssnaren att han/hon får propaganda finns det inte längre någon tilltro till vad som sägs eller rapporteras, och definitivt ingen anledning att betala för denna.

Så låt oss titta på hur det fungerar i praktiken. Man måste även förstå att propaganda och påverkan inte är något som är kortvarigt, utan kan pågå i tiotals år för att påverka lyssnare/tittare.

En teknik man använder med framgång är ”rastertekniken”. Man selekterar information baserat på vad man vill propagera för. Låt oss säga att man bestämt sig för att land ”A” är dumma, och land ”B” är snälla. Alltså selekterar man baserat på detta. Om land ”B” börjar med att provocera land ”A” vid gränsen emellan länderna, berättar man inte detta. Man undanhåller tittarna/läsarna från alla negativa eller aggressiva handlingar land ”B” gör, oavsett hur frekventa de är och hur många civila som skadats eller dödats. Men om sedan land ”A” svarar på denna provokation och på något sätt angriper land ”B”, rapporterar man det, vilket då innebär att land ”A” står som angripare och startande av konflikten, rapporterar man om hur många som dödats, helst oskyldiga civila offer, och blåser upp detta gärna med hemska bilder. Ingen kan ju förneka att land ”A” angripit land ”B”, men att detta är en följd att land ”B” startade konflikten får tittarna/lyssnarna inte veta. Land ”A” kommer alltså att framstå som den elake angriparen som lemlästar kvinnor och barn och land ”B” som det oskyldigt angripna landet.

Detta är rastertekniken; man tillhandahåller bara information som man vill tittarna/läsarna ska få och när sedan de ska skapa sig en egen bild av konflikten är den alltså baserad på den bild media velat uppmåla och skapa. Ingen kan hävda att man inte rapporterat korrekt eller att det finns felaktigheter i rapporteringen, men det man rapporterat har varit noga selekterat, och tittarna/läsarna får alltså en bild av konflikten man vill, skapat av det ”raster” media sätter emellan verkligheten och bilden man vill skapa.

Om man vidare under tiotals år alltid i konflikter mellan dessa länder använder samma teknik blir det ingen som helst tvekan att publiken kommer att tycka att land ”A” är dumma, elaka angripare, emedan land ”B” är det stackars fredsälskande folket med många civila dödsoffer som blir oskyldigt angripna.

Jag kan inte avhålla mig från att publicera denna underbara text jag hittade på länken i förra inlägget om ”Tackfilm”. Du som betalar TV-licens (eller rättare sagt är innehavare av en ”kanalväljare”), ska vara stolt för detta, och veta att du inte får någon form av propaganda eller att man försöker styra dina åsikter.

Fortsättning följer snart...