Så vad är nu
motmedlen i desperationens topp? Alltså bland de politiker som lever i den idag
utdaterade föreställningen om att all information till medborgarna ska komma
från ovan och vara styrd av deras åsikter samt att de har monopol på när det
gäller vad som får komma medborgarna till livs.
Man är som en åsna mellan två
hötappar, den ena handlar om demokrati och yttrandefrihet vilket man kanske
tror på, och den andra om kontrollsamhället där man har monopol på information
och annat precis som i forna DDR. Feodalsamhället börjar rasa och desperationen
stiger. Lite hjälp har man av två saker i att hålla feodalsamhällets fundament
på plats, dels terrorangrepp. Man måste alltså ha myndigheter som kontrollerar
medborgarna och deras aktiviteter. Man spikar upp kameror i massor på bästa Bodströmsamhällemanér,
och legaliserar avlyssningar, kontroll av banktransaktioner och en massa andra
saker för din egen skull lille medborgare. Som vanligt och med just Bodströms
skeva och avfärdande leende avfärdar man all kritik mot detta som ”har du bara
rent mjöl i påsen”, eller ”det är inte dig lille medborgare vi är ute efter”,
samt du behöver inte bekymra din lilla hjärna, och uppmålar bara en bild av
storebrorssamhället i onödan.
På hösten 2009
inträffade något väldigt intressant; Mona Sahlin och Maud Olofsson tog i två
debatter diskussioner med Jimmie Åkesson. Båda blev helt utskåpade, och man
insåg att man inte kunde ta ut rena argument och fakta med politiskt svammel.
Sedan i december inträffade Vellinge, där moderaterna lät en helt olaglig
partipiska vina över den lilla kommunen Vellinge för at tvinga dem att ta emot ”ensamkommande
flyktingbarn”. Efter detta meddelade
statsministern att han inte ville ta någon debatt med SD, eftersom han inte
kunde vinna någon sådan, och i januari 2010 skickades riktlinjer till media ut
om att radera allt som inte var PK. Kommentarer och blogglänkningar raderades i
tusental, och jag och många med mig insåg det helt onödiga och tröstlösa i att
ens kommentera eller länka till kommentarer. Precis innan valet uppmärksammades
dansk media på att denna censur skedde, och detta föranledde en mindre och
temporär lättnad. Men man har
nu fått draghjälp av den mycket penningstarka mediaindustrin i sitt värv, som
är primärt intresserad av att ha monopol på utgivna alster och verk, som man
tjänar pengar på. Och man döljer sig bakom artisterna emedan man tjänar enorma
belopp. Alltså legaliserar risken för piratkopieringar lagstiftning som gör det
möjligt att spåra IP-adresser och ta bort anonymiteten på Internet.
Men Internet
är och förblir ett hot mot hela denna struktur, och förutom censuren i media
jagar man givetvis de som på detta sätt publikt uttrycker åsikter som inte
passar. Problemet är bara, och som man säkert inser att detta är en förlorad
kamp. Samtidigt kan man inte angripa Internet, det vore att erkänna att man
angriper yttrandefriheten. Så man sitter fast för tillfället, och samtidigt
växer länkningar och kopplingar på internet till den grad att man inte kan,
varken ha koll på eller på något sätt försöka begränsa informationen.
Feodalsamhället,
version 2012 håller på att falla. Internet är skarprättaren och budkavlen går .
Jag ser fram emot den dagen då vi får en demokrati här i Sverige.
Folkomröstningar i frågor lokalt, regionalt och även i hela landet. Kanske via
nätet. Men klart är; feodalsamhället baserat på ”top-down” information håller
på att falla. Raset kommer att bli svårt och orsaka turbulens i synnerhet inom
media som varit spratteldockor åt högre instanser.
Men
feodalsamhället har fallit, det är bara att inse. Internet och teknologi skötte avrättningen. Siter som Avpixlat är lego och kommer att ta över de delar av informationsflödet som vanliga media inte törs eller får.
Tjoff.. där föll bilan och klippte halsen på den ensidiga och enkelriktade propagandan. Skitbra för ett demokratiskt land - det finns ännu lite hopp om ett sådant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar